Personaloption enligt 11 a kap. IL
(Dnr 65-23/D)Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
En person som avyttrat andelar i ett under år 2005 marknadsnoterat aktiebolag har — vid tillämpning av punkt 3 i övergångsbestämmelserna till SFS 2005:1136, varigenom 43 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) upphävts — befunnits ej ha rätt att lägga sparat lättnadsutrymme till anskaffningsutgiften för andelarna.
Sparat lättnadsutrymme ska inte läggas till anskaffningsutgiften för andelarna.
A var (...) aktieägare till X AB. Bolaget marknadsnoterades år 2005. A sålde under år 2010 ca hälften av sina aktier i bolaget. Försäljningen medförde en kapitalförlust om ca [x] kr. Sparat lättnadsutrymme enligt 43 kap. inkomstskattelagen (1999:1295), IL, uppgår till ca [x+y] kr.
Aktierna var inte kvalificerade andelar för A enligt 57 kap. IL.
A frågar om sparat lättnadsutrymme får läggas till anskaffningsutgiften för de avyttrade aktierna och därmed öka kapitalförlusten vid kapitalvinstberäkningen för beskattningsåret 2010.
Skatteverket anser — till skillnad från A — att frågan ska besvaras nekande.
En lättnad i fysiska personers och dödsbons beskattning av utdelning och kapitalvinster på bl.a. aktier i svenska onoterade aktiebolag infördes i mitten av 1990-talet. Reglerna — som senare togs in i 43 kap. IL och numera har upphävts — syftade till att skapa bättre förutsättningar för mindre och medelstora företag genom att kompensera dem för den högre kapitalkostnad som de kunde antas ha i förehållande till stora företag.
Lättnaden innebar att utdelningar och kapitalvinster i viss utsträckning skulle vara skattefria. Enligt 43 kap. 3 § IL skulle utdelning tas upp bara till den del den översteg ett lättnadsbelopp som beräknades på i princip samma sätt som gällde för gränsbeloppet i 57 kap. IL.
Av 43 kap. 6 § IL framgick bl.a. att om utdelningen understeg lättnadsbeloppet, skulle skillnaden (sparat lättnadsutrymme) föras vidare till nästa beskattningsår. På motsvarande sätt skulle, om utdelning inte erhållits, hela lättnadsbeloppet, beräknat vid beskattningsårets utgång, föras vidare till nästa beskattningsår.
Enligt 43 kap. 8 § IL skulle av en kapitalvinst på en andel bara ett belopp som översteg det sparade lättnadsutrymmet tas upp som intäkt.
I 43 kap. 9 § IL fanns den s.k. tröghetsregeln. Skattefriheten vid en marknadsnotering gällde enligt den bestämmelsen t.o.m. det tionde kalenderåret efter det år företaget noterades. Sparat lättnadsutrymme vid utgången av det tionde året skulle läggas till anskaffningsutgiften för andelen.
Det innebar att det sparade lättnadsutrymmet enligt sistnämnda bestämmelse kunde ge upphov till en kapitalförlust vilket ansetts inte ha varit möjligt vid en tillämpning av 43 kap. 8 § IL (jfr t.ex. SOU 2002:52 s. 456—458).
I samband med att reglerna i 57 kap. IL om utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag ändrades genom lagstiftning år 2005 upphävdes 43 kap. IL. (SFS 2005:1136, prop. 2005/06:40, bet. 2005/06:SkU:10).
I punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagändringen sägs — såvitt nu är av intresse — att om det vid utgången av år 2005 finns sparat lättnadsutrymme enligt den upphävda 43 kap. 6 § IL får det föras över till kommande beskattningsår och utnyttjas under beskattningsåren 2006—2010 i inkomstslaget kapital enligt vad som anges i punkten. Av en kapitalvinst på en andel som uppkommer under beskattningsåren 2006—2010 ska bara ett belopp som överstiger det sparade lättnadsutrymmet tas upp.
Enligt samma punkt gäller vidare att om en andel avyttras genom ett andelsbyte och villkoren i 48 a kap. IL för framskjuten beskattning är uppfyllda, ska sparat lättnadsutrymme som hänför sig till de avyttrade andelarna fördelas på de mottagna andelarna. Om de mottagna andelarna inte är kvalificerade och hänför sig till ett företag som är marknadsnoterat, ska det sparade lättnadsutrymmet i stället läggas till anskaffningsutgiften vid beräkning av omkostnadsbeloppet för de mottagna andelarna.
A:s aktier i X AB marknadsnoterades år 2005 och kom därmed att omfattas av bestämmelserna i 43 kap. 9 § IL. Det innebar att bestämmelserna i kapitlets 1‑8 §§, med visst undantag, skulle fortsätta att tillämpas under de följande tio kalenderåren. Sparat lättnadsutrymme vid utgången av det tionde året skulle läggas till anskaffningsutgiften för andelen.
Mot den bakgrunden anser A att han vid avyttringen av aktierna ifråga under beskattningsåret 2010 har rätt att vid kapitalvinstberäkningen lägga det sparade lättnadsutrymmet till anskaffningsutgiften för att därmed öka den uppkomna kapitalförlusten.
När 43 kap. IL upphävdes vid utgången av år 2005 reglerades i övergångsbestämmelserna vad som skulle gälla för andelar med sparat lättnadsutrymme vid nämnda tidpunkt. Lättnadsutrymmet får användas för att minska den kapitalvinst som uppkommer vid tillämpning av ordinarie kapitalvinstregler på grund av en avyttring av andelar som sker senast beskattningsåret 2010. Däremot sägs inget om att i en motsvarande situation få lägga eventuellt kvarstående del av lättnadsutrymmet till anskaffningsutgiften vid beräkning av en kapitalförlust (jfr 43 kap. 8 § ).
Med hänsyn härtill och då A inte heller kan anses ha någon annan grund för sin uppfattning ska hans fråga besvaras nekande.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Roupe
Föredragande: Opander
Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av en serie transaktioner som ska genomföras i syfte att förvärva en fastighet från en bostadsrättsförening.
Kostnader för arbete och material vid installation av en viss typ av lastbalanserare har inte ansetts kunna ingå i underlaget för skattereduktion för installation av laddningspunkt för elfordon.
Fråga om en person som avser att flytta från Sverige och behålla ett flertal styrelseuppdrag i kombination med aktieinnehav – understigande tio procent – i svenska rörelsedrivande bolag ska anses ha väsentlig anknytning hit.
En enskild näringsidkare har erhållit elstöd som omfattar både privat elförbrukning och elförbrukning i näringsverksamheten. Den del av stödet som belöper på el förbrukad i verksamheten ska tas upp som intäkt i näringsverksamheten.
Restauranganställd som köper råvaror m.m. från arbetsgivarens lager och på obetald rast tillagar en maträtt anses erhålla en sådan färdig måltid som omfattas av reglerna om kostförmån.
Uttag från försäkringskapitalet för bistående av förvaltning av försäkringsavtal medför att försäkringen inte kan klassificeras som en pensionsförsäkring.
En person som är utflyttad från Sverige sedan 2017 men har behållit den tidigare permanentbostaden i Sverige där hans hustru varit bosatt till och med 2020 har ansetts ha väsentlig anknytning hit.
En amerikansk trust har inte ansetts motsvara en svensk familjestiftelse. En utbetalning från trusten ska därför inte beskattas som periodiskt understöd.
Ersättning för handel med valuta för annans räkning ska beskattas i inkomstslaget tjänst