A, som är [medborgare i utland 1], har [ett tonårigt barn] i [hemlandet] från ett tidigare äktenskap. Sedan fyra år är A bosatt i Sverige och gift med en [medborgare i utland 2]. Han är anställd vid (...) och har erbjudits att inom ramen för anställningen tjänstgöra i [utland 3] under minst fem år.

Familjen avser att behålla permanentbostaden i Sverige, en hyresrätt [som är centralt belägen]. Bostaden ska hyras ut i andra hand till utomstående. Skälet till att bostaden behålls är att det inte kan uteslutas att familjen efter kontraktstidens utgång kommer att flytta tillbaka hit.

Deras bohag har transporterats till den hyrda bostaden i [utland 3].
Efter flytten till [utland 3] kommer A att vistas i Sverige endast enstaka dagar i tjänsten medan hans hustru inte alls kommer att vistas här.

A frågar om han får väsentlig anknytning till Sverige efter flytten till [utland 3].  

För att avgöra om en person har väsentlig anknytning till Sverige ska enligt 3 kap. 7 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) beaktas en rad anknytningsfaktorer, bl.a. hur länge han var bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort och om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk.

A och hans hustru ska behålla sin tidigare permanentbostad i Sverige efter utflyttningen till [utland 3]. Ett sådant fortsatt innehav har i praxis ansetts som en tungt vägande anknytningsfaktor. Det gäller även om bostaden är uthyrd (RÅ 2009 not. 84). Beslutet att behålla bostaden beror på att A:s tjänstgöring i [utland 3] till sin karaktär är tidsbegränsad.

Mot den bakgrunden får A vid en samlad bedömning av samtliga omständigheter — även att han inte är svensk medborgare och endast har varit bosatt i Sverige under de senaste fyra åren — anses ha väsentlig anknytning hit efter flytten till [utland 3].

Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Gilbe
Föredragande: Opander