En utländsk medborgare — bosatt i Sverige sedan fyra år — som erbjudits att inom ramen för sin anställning tjänstgöra utomlands under minst fem år har befunnits ha väsentlig anknytning hit, bland annat med hänsyn till att familjen efter utflyttningen ska behålla den tidigare permanentbostaden här.
A får väsentlig anknytning till Sverige efter flytten till [utland 3].
A, som är [medborgare i utland 1], har [ett tonårigt barn] i [hemlandet] från ett tidigare äktenskap. Sedan fyra år är A bosatt i Sverige och gift med en [medborgare i utland 2]. Han är anställd vid (...) och har erbjudits att inom ramen för anställningen tjänstgöra i [utland 3] under minst fem år.
Familjen avser att behålla permanentbostaden i Sverige, en hyresrätt [som är centralt belägen]. Bostaden ska hyras ut i andra hand till utomstående. Skälet till att bostaden behålls är att det inte kan uteslutas att familjen efter kontraktstidens utgång kommer att flytta tillbaka hit.
Deras bohag har transporterats till den hyrda bostaden i [utland 3].
Efter flytten till [utland 3] kommer A att vistas i Sverige endast enstaka dagar i tjänsten medan hans hustru inte alls kommer att vistas här.
A frågar om han får väsentlig anknytning till Sverige efter flytten till [utland 3].
För att avgöra om en person har väsentlig anknytning till Sverige ska enligt 3 kap. 7 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) beaktas en rad anknytningsfaktorer, bl.a. hur länge han var bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort och om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk.
A och hans hustru ska behålla sin tidigare permanentbostad i Sverige efter utflyttningen till [utland 3]. Ett sådant fortsatt innehav har i praxis ansetts som en tungt vägande anknytningsfaktor. Det gäller även om bostaden är uthyrd (RÅ 2009 not. 84). Beslutet att behålla bostaden beror på att A:s tjänstgöring i [utland 3] till sin karaktär är tidsbegränsad.
Mot den bakgrunden får A vid en samlad bedömning av samtliga omständigheter — även att han inte är svensk medborgare och endast har varit bosatt i Sverige under de senaste fyra åren — anses ha väsentlig anknytning hit efter flytten till [utland 3].
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Gilbe
Föredragande: Opander
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
