Gåva av aktier i bolag där syskon är anställda.
Aktieförvärven medför inte någon inkomstbeskattning för A.
Bröderna A och B:s [syskon], C, äger samtliga aktier i X AB. Detta bolag äger i sin tur samtliga aktier i Y AB, ett bolag som bedriver (...).
A och B är anställda i Y AB med en [marknadsmässig lön].
Avsikten är nu att C, som inte är gift och inte har några egna barn, ska överlåta aktierna i X AB till bröderna såsom gåva så att de ska äga hälften var av företaget. Eftersom B [har] obetalda skulder är emellertid tanken att överlåtelsen av aktierna ska ske i två steg.
Inledningsvis ska A få 49 procent av aktierna utan vederlag. I ett senare skede när [B:s skulder är reglerade], ska [B] få 50 procent av aktierna och A den resterande andelen (1 procent). Även dessa överlåtelser ska ske utan vederlag.
För det fall C väljer att överlåta en del av aktierna i X AB till A under åren 2012-2013, kommer ett testamente att upprättas med samma innebörd som de resterande gåvotransaktionerna.
Frågan i ärendet är om överlåtelsen av de 49 procenten av aktierna i X AB till A utlöser inkomstbeskattning för honom.
Skatteverket anser att någon inkomstbeskattning inte ska ske.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
I 8 kap. 2 § IL anges att ett förvärv genom gåva är skattefritt. Av praxis följer emellertid att inkomstbeskattning i inkomstslaget tjänst kan ske när förvärvet kan antas ha sitt ursprung i en arbetsprestation som förvärvaren utför.
Mot bakgrund av lämnande uppgifter i ärendet finner Skatterättsnämnden att överlåtelsen av aktierna i X AB i allt väsentligt får anses ha sin grund i släktskapet mellan gåvogivaren och gåvotagaren. Överlåtelsen är med hänsyn härtill av benefik karaktär. Någon inkomstbeskattning för aktiernas värde ska därför inte ske.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Bengtsson, Gäverth, Hellenius, Jönsson, Lohela
Sekreterare: Alfreds
Föredragande: Rentrop
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Ändringsarbeten i form av installation av pentryn och ombyggnation av gemensamhetskök till bostadslägenheter har för skattskyldig som bedriver uthyrning av bostäder bedömts inte omfattas av det utvidgade reparationsbegreppet.
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
