Valutahandel för annans räkning
(Dnr 11-23/D)Ersättning för handel med valuta för annans räkning ska beskattas i inkomstslaget tjänst
Fysiska personers införsäljning till underpris av aktier i ett svenskt bolag till ett av dem ägt utländskt bolag har inte medfört beskattning. Senare utdelning från det svenska bolaget till det utländska bolaget och därifrån till ägarna har inte föranlett beskattning för mottagarna. Lagen mot skatteflykt har inte ansetts tillämplig.
Frågorna 1-3
Någon beskattning ska inte ske.
Fråga 4
Lagen (1995:575) mot skatteflykt är inte tillämplig.
Omständigheterna i ärendet
A och B är sedan år (...) bosatta i USA. De äger aktier, motsvarande (...) och (...) procent, i X AB, som bedriver [verksamhet]. Bolaget har ett amerikanskt dotterbolag, Y LLC, i vilket A och B är anställda.
Avsikten är att A och B ska överlåta sina aktier i X AB till det av dem helägda Z Ltd, som är ett i Malta skatterättsligt hemmahörande bolag, för pris understigande såväl omkostnadsbeloppet som marknadsvärdet för aktierna. Utdelning kommer sedan att lämnas från X AB till Z Ltd och därefter från det bolaget till A och B.
Enligt givna förutsättningar gäller bl.a. följande. A och B är obegränsat skattskyldiga i Sverige eftersom de har väsentlig anknytning hit genom sitt aktieinnehav i X AB. De är även obegränsat skattskyldiga i USA. Vid en tillämpning av skatteavtalet mellan Sverige och USA (SFS 1994:1617) anses A och B ha skatterättsligt hemvist i USA med hänsyn till att de båda har sin permanenta bostad där. Z Ltd har hemvist i Malta enligt skatteavtalet mellan Sverige och Malta (SFS 1995:1504). Aktierna i X AB utgör kvalificerade andelar för A och B till följd av att de är verksamma i betydande omfattning i bolagets amerikanska dotterbolag.
Sökandena vill veta om aktieöverlåtelserna till Z Ltd ger upphov till beskattning i Sverige (fråga 1) och om utdelningar dels från X AB till Z Ltd, dels från det senare bolaget till A och B är undantagna från beskattning i Sverige (frågorna 2 och 3). Slutligen frågar de om lagen mot skatteflykt är tillämplig (fråga 4).
Deras uppfattning är att någon beskattning inte ska ske och hänvisar till följande regler. Beträffande fråga 1 till 53 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), särskilt kapitlets 2 § första stycke. Vidare, för fråga 2, till artikel 10 punkt 2 a i skatteavtalet mellan Sverige och Malta alternativt artikel 3 punkt 1 a och 1 b samt artikel 5 i rådets direktiv 2011/96/EU av den 30 november 2011 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater. Slutligen, avseende fråga 3, till artikel 22 i skatteavtalet mellan Sverige och USA.
Beträffande fråga 4 anser de att lagen mot skatteflykt inte är tillämplig eftersom skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna inte kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet (jfr lagens 2 § 3) och att ett fastställande av underlag på grundval av förfarandet inte skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet (jfr 2 § 4).
Skatteverket har samma uppfattning som sökandena.
Syftet med ansökan är att få redovisade transaktionerna prövade mot vissa angivna bestämmelser i inkomstskattelagen, i skatteavtalen mellan Sverige och Malta och Sverige och USA samt i EU:s moder- och dotterbolagsdirektiv. Till grund för att besvara frågorna har sökandena lämnat ett antal rättsliga förutsättningar.
Skatterättsnämnden finner utifrån dessa förhållanden att någon annan bedömning än den som parterna samstämmigt gjort inte kan komma ifråga beträffande frågorna 1-3. Vid en tillämpning av de aktuella bestämmelserna får de villkor för att beskattning i Sverige inte ska ske alltså anses uppfyllda.
I fråga om lagen mot skatteflykt är tillämplig finner Skatterättsnämnden att kriterierna i lagens 2 § 1-3 får anses uppfyllda. Däremot kan ett fastställande av underlag på grundval av förfarandet inte anses strida mot lagstiftningens syfte på ett sådant sätt som avses i 2 § 4 (jfr Högsta förvaltningsdomstolens dom den 5 november 2012 i mål nr 694-12). Fråga 4 ska därför besvaras nekande.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Lundström, Påhlsson, Werkell
Sekreterare och föredragande: Tottie
Ersättning för handel med valuta för annans räkning ska beskattas i inkomstslaget tjänst
Fråga om vilket beskattningsår en person kan få skattereduktion för hushållsarbeten respektive installation av grön teknik.
Uttag från en brittisk s.k. personal pension policy har ansetts utgöra skattepliktig inkomst av tjänst. Även fråga om beräkning av spärrbeloppet när viss del av uttaget är skattefritt i Storbritannien.
Uppförande av fritidshus har inte bedömts medföra väsentlig anknytning. Om det också sker ett förvärv av en större aktiepost i ett svenskt bolag får personen väsentlig anknytning till Sverige men bedöms inte ha ett hem som stadigvarande står till hans förfogande i Sverige vid en tillämpning av skatteavtalet med Schweiz.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
En anställd har erbjudits att förvärva teckningsoptioner till marknadspris. Optionerna ger rätt att under en femårsperiod etappvis förvärva aktier i bolaget. Fråga om förvärvstidpunkten samt om förmånsbeskattning aktualiseras.
En person har ansetts bedriva byggnadsrörelse. Även frågor om underprisöverlåtelse och skatteflyktslagen.
Att vägra avdrag för ränteutgifter med anledning av ett koncerninternt förvärv av aktier enligt 24 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229) har ansetts strida mot EU-rätten.
Fråga om resultatfördelningen i ett kommanditbolag kan godtas vid inkomstbeskattningen
Fråga om svensk beskattningsrätt vid utbetalning av direktpension när den skattskyldige har hemvist i Italien. Även fråga om en viss typ av schablonbeskattning omfattas av skatteavtalet mellan Sverige och Italien.