Personaloption enligt 11 a kap. IL
(Dnr 65-23/D)Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Fysiska personers införsäljning till underpris av aktier i ett svenskt bolag till ett av dem ägt utländskt bolag har inte medfört beskattning. Senare utdelning från det svenska bolaget till det utländska bolaget och därifrån till ägarna har inte föranlett beskattning för mottagarna. Lagen mot skatteflykt har inte ansetts tillämplig.
Frågorna 1-3
Någon beskattning ska inte ske.
Fråga 4
Lagen (1995:575) mot skatteflykt är inte tillämplig.
Omständigheterna i ärendet
A och B är sedan år (...) bosatta i USA. De äger aktier, motsvarande (...) och (...) procent, i X AB, som bedriver [verksamhet]. Bolaget har ett amerikanskt dotterbolag, Y LLC, i vilket A och B är anställda.
Avsikten är att A och B ska överlåta sina aktier i X AB till det av dem helägda Z Ltd, som är ett i Malta skatterättsligt hemmahörande bolag, för pris understigande såväl omkostnadsbeloppet som marknadsvärdet för aktierna. Utdelning kommer sedan att lämnas från X AB till Z Ltd och därefter från det bolaget till A och B.
Enligt givna förutsättningar gäller bl.a. följande. A och B är obegränsat skattskyldiga i Sverige eftersom de har väsentlig anknytning hit genom sitt aktieinnehav i X AB. De är även obegränsat skattskyldiga i USA. Vid en tillämpning av skatteavtalet mellan Sverige och USA (SFS 1994:1617) anses A och B ha skatterättsligt hemvist i USA med hänsyn till att de båda har sin permanenta bostad där. Z Ltd har hemvist i Malta enligt skatteavtalet mellan Sverige och Malta (SFS 1995:1504). Aktierna i X AB utgör kvalificerade andelar för A och B till följd av att de är verksamma i betydande omfattning i bolagets amerikanska dotterbolag.
Sökandena vill veta om aktieöverlåtelserna till Z Ltd ger upphov till beskattning i Sverige (fråga 1) och om utdelningar dels från X AB till Z Ltd, dels från det senare bolaget till A och B är undantagna från beskattning i Sverige (frågorna 2 och 3). Slutligen frågar de om lagen mot skatteflykt är tillämplig (fråga 4).
Deras uppfattning är att någon beskattning inte ska ske och hänvisar till följande regler. Beträffande fråga 1 till 53 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), särskilt kapitlets 2 § första stycke. Vidare, för fråga 2, till artikel 10 punkt 2 a i skatteavtalet mellan Sverige och Malta alternativt artikel 3 punkt 1 a och 1 b samt artikel 5 i rådets direktiv 2011/96/EU av den 30 november 2011 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater. Slutligen, avseende fråga 3, till artikel 22 i skatteavtalet mellan Sverige och USA.
Beträffande fråga 4 anser de att lagen mot skatteflykt inte är tillämplig eftersom skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna inte kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet (jfr lagens 2 § 3) och att ett fastställande av underlag på grundval av förfarandet inte skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet (jfr 2 § 4).
Skatteverket har samma uppfattning som sökandena.
Syftet med ansökan är att få redovisade transaktionerna prövade mot vissa angivna bestämmelser i inkomstskattelagen, i skatteavtalen mellan Sverige och Malta och Sverige och USA samt i EU:s moder- och dotterbolagsdirektiv. Till grund för att besvara frågorna har sökandena lämnat ett antal rättsliga förutsättningar.
Skatterättsnämnden finner utifrån dessa förhållanden att någon annan bedömning än den som parterna samstämmigt gjort inte kan komma ifråga beträffande frågorna 1-3. Vid en tillämpning av de aktuella bestämmelserna får de villkor för att beskattning i Sverige inte ska ske alltså anses uppfyllda.
I fråga om lagen mot skatteflykt är tillämplig finner Skatterättsnämnden att kriterierna i lagens 2 § 1-3 får anses uppfyllda. Däremot kan ett fastställande av underlag på grundval av förfarandet inte anses strida mot lagstiftningens syfte på ett sådant sätt som avses i 2 § 4 (jfr Högsta förvaltningsdomstolens dom den 5 november 2012 i mål nr 694-12). Fråga 4 ska därför besvaras nekande.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Lundström, Påhlsson, Werkell
Sekreterare och föredragande: Tottie
Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av en serie transaktioner som ska genomföras i syfte att förvärva en fastighet från en bostadsrättsförening.
Kostnader för arbete och material vid installation av en viss typ av lastbalanserare har inte ansetts kunna ingå i underlaget för skattereduktion för installation av laddningspunkt för elfordon.
Fråga om en person som avser att flytta från Sverige och behålla ett flertal styrelseuppdrag i kombination med aktieinnehav – understigande tio procent – i svenska rörelsedrivande bolag ska anses ha väsentlig anknytning hit.
En enskild näringsidkare har erhållit elstöd som omfattar både privat elförbrukning och elförbrukning i näringsverksamheten. Den del av stödet som belöper på el förbrukad i verksamheten ska tas upp som intäkt i näringsverksamheten.
Restauranganställd som köper råvaror m.m. från arbetsgivarens lager och på obetald rast tillagar en maträtt anses erhålla en sådan färdig måltid som omfattas av reglerna om kostförmån.
Uttag från försäkringskapitalet för bistående av förvaltning av försäkringsavtal medför att försäkringen inte kan klassificeras som en pensionsförsäkring.
En person som är utflyttad från Sverige sedan 2017 men har behållit den tidigare permanentbostaden i Sverige där hans hustru varit bosatt till och med 2020 har ansetts ha väsentlig anknytning hit.
En amerikansk trust har inte ansetts motsvara en svensk familjestiftelse. En utbetalning från trusten ska därför inte beskattas som periodiskt understöd.
Ersättning för handel med valuta för annans räkning ska beskattas i inkomstslaget tjänst