A avser att ingå s.k. CFD-kontrakt (Contracts For Difference).

Med CFD-kontrakt avses avtal om att reglera skillnaden mellan priset på en underliggande tillgång (t.ex. en marknadsnoterad aktie) vid ett tillfälle och priset på samma tillgång vid ett senare tillfälle. Kontrakten är i princip oändliga men avslutas i regel vid varje dags slut genom utfärdande av motstående kontrakt, som "nettar ut" positionen. De är vidare helt syntetiska, dvs. någon leverans av underliggande tillgång sker ej.

Handel med kontrakt sker i regel över Internet. Motpart är alltid det företag som tillhandahåller handelssystemet.

Det sagda innebär att den som ingår ett CFD-kontrakt antingen ska betala ett belopp motsvarande prisskillnaden till företaget eller själv få betalt. Företaget har också rätt till courtage och vanligtvis även finansieringsränta.

Av ansökan framgår vidare att det vid varje tidpunkt kan finnas ett stort antal identiska och standardiserade CFD-kontrakt på marknaden och att transaktionerna sker på "handelsplattform" med allmänt tillgängliga uppgifter om omsättning (volym och avslutskurser) vilka bevaras för framtiden.

Mot den bakgrunden frågar A om CFD-kontrakten ifråga ska anses vara marknadsnoterade enligt 48 kap. 5 §. Hon anser att så inte är fallet med hänvisning till bl.a. att varje kontrakt är unikt. Skatteverket uppfattning är att CFD-kontrakten uppfyller kraven på att vara marknadsnoterade.

Skatterättsnämnden bedömning

En delägarrätt eller fordringsrätt anses enligt 48 kap. 5 § marknadsnoterad om den är upptagen till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller, utan att vara upptagen till handel på en sådan marknad, är föremål för kontinuerligt allmänt tillgänglig notering på grundval av marknadsmässig omsättning.

Omfrågade CFD-kontrakt får anses vara sådana terminer som avses i 44 kap. 11 §. Enligt 48 kap. 2 § andra stycket ska bl.a. en termin avseende aktier behandlas som en delägarrätt. För fordringsrätter och därmed likabehandlade instrument finns motsvarande regler i 48 kap. 3 § första och andra styckena samt 4 §. CFD-kontrakten bör därför anses vara sådana instrument som ska behandlas som delägarrätter eller fordringsrätter.

Eftersom CFD-kontrakten inte är upptagna till handel på en reglerad eller motsvarande marknad är frågan om de kan anses vara "föremål för kontinuerligt allmänt tillgänglig notering på grundval av marknadsmässig omsättning".

De uppgifter som lämnats i ärendet om de aktuella CFD-kontrakten talar enligt Skatterättsnämnden mening för att de bör anses uppfylla lagtextens krav på att vara marknadsnoterade. Skatteverket har i sin tillämpning också behandlat instrumenten på det sättet, vilken uppfattning verket gett uttryck för i en styrsignal om beskattningen av sådana kontrakt den 29 april 2008, dnr 131 588434-07/111 och i sitt stöddokument den 25 mars 2011 om begreppet marknadsnoterad i inkomstslaget kapital.

Med hänsyn härtill finner Skatterättsnämnden att den ställda frågan ska besvaras jakande.

Beslutande: André, ordf., Svanberg, Bengtsson, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Roupe