Fysisk persons kortsiktiga köp och försäljningar av värdepapper för egen räkning har ansetts som en verksamhet hänförlig till inkomstslaget kapital.
Den omfrågade verksamheten ska beskattas i inkomstslaget kapital.
A avser att för egen räkning köpa och sälja värdepapper. A:s prognos är att omsättningen kommer att överstiga en miljard kr per år, att antalet transaktioner kommer att överstiga 1 000 per år och att kapitalet kommer att omsättas fler än 2 000 gånger per år.
A frågar huruvida verksamheten ska beskattas i inkomstslaget kapital eller i inkomstslaget näringsverksamhet. A är osäker på om den praxis som utbildades på 1980-talet genom bl.a. rättsfallen RÅ 1981 1:4 och RÅ 1981 Aa 12 fortfarande gäller. Omständigheter som kan tala för att en förändring kan ha inträtt är enligt A bl.a. de ändrade marknadsförutsättningar som numera råder för enskilda personer att bedriva köp och försäljning av aktier för egen räkning, den betydelse som omsättningshastigheten har tillmätts i senare praxis (RÅ 2002 ref. 52) samt de förändringar som regelsystemet genomgått genom 1990 års skattereform och införandet av inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
Skatteverket anser att verksamheten ska beskattas i inkomstslaget kapital och hänvisar till förstnämnda praxis.
Frågan är om en privatpersons kortsiktiga köp och försäljningar av värdepapper för egen räkning kan bli föremål för beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet.
Med näringsverksamhet avses enligt 13 kap. 1 § första stycket IL förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt, en definition som motsvarar den som gällde för inkomst av rörelse i 27 § kommunalskattelagen (1928:370) före 1990 års skattereform.
En enskild persons verksamhet som består av köp och försäljning av värdepapper för egen räkning, som saknar inslag av att tillhandahålla investeringsobjekt till andra personer, har i praxis inte hänförts till rörelse. Bedömningen har inte ändrats även om verksamheten haft stor omfattning (jfr RÅ 1981 Aa 12 och RÅ 1981 1:4, RÅ 1986 ref. 99 samt RÅ 1988 ref. 45 II).
Mot bakgrund av det anförda finner Skatterättsnämnden inte skäl att hänföra den omfrågade verksamheten till inkomstslaget näringsverksamhet.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Roupe
Föredragande: Opander
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
Ett kommanditbolag köper varor med betalning 30 dagar efter fakturadatum. Varorna säljs sedan vidare på samma villkor. Om betalning sker innan eller efter 30 dagar sker en ned- respektive uppjustering av priset. Fråga om prisjusteringarna omfattas av den särskilda definitionen av ränta i 24 kap.
Ett bolag överväger att låta anställda avstå bonus mot att bolaget istället betalar en engångspremie till en tjänstepensionsförsäkring till förmån för den anställde. Premien har inte ansetts avse en utfästelse om pension som är otillräckligt tryggad enligt kompletteringsregeln.
Ett företag som äger över 90 procent av aktierna i ett annat företag har ansetts vara ett sådant moderföretag som avses i bestämmelserna om koncernbidrag. Skatteflyktslagen har inte ansetts tillämplig.
En ideell förening bedriver bl.a. högskoleverksamhet. Föreningen överväger att flytta verksamheten till ett (ännu ej bildat) helägt aktiebolag. Tillskott som ska betalas till aktiebolaget från föreningen har ansetts utgöra driftbidrag. Bolaget har ansetts utgöra ett allmänt undervisningsverk varför driftbidragen inte blir skattepliktiga för bolaget. Också fråga om uttagsbeskattning och fastighetstaxering.
Ett underskottsföretag ägs av tre närstående fysiska personer. Ägarna avser att förändra sitt direkta ägande till ett indirekt ägande via var sitt bolag. Ägarförändringen har inte ansetts begränsa företagets rätt att dra av tidigare års underskott.
Sökandena bedriver fastighetsförvaltning i aktiebolag samt samäger och förvaltar ett antal hyresfastigheter. Underprisöverlåtelse av några av de samägda fastigheterna till aktiebolaget har inte medfört några beskattningskonsekvenser för sökandena.
En i Sverige begränsat skattskyldig person ska inte beskattats för tidigare beviljat uppskovsbelopp.
Särskilda skäl för att medge undantag från röstvillkoret i samband med andelsbyte har ansetts föreligga.
En överlåtelse av aktier till ägarens söner har ansetts utgöra skattefria gåvor för sönerna.
