Fysisk persons kortsiktiga köp och försäljningar av värdepapper för egen räkning har ansetts som en verksamhet hänförlig till inkomstslaget kapital.
Den omfrågade verksamheten ska beskattas i inkomstslaget kapital.
A avser att för egen räkning köpa och sälja värdepapper. A:s prognos är att omsättningen kommer att överstiga en miljard kr per år, att antalet transaktioner kommer att överstiga 1 000 per år och att kapitalet kommer att omsättas fler än 2 000 gånger per år.
A frågar huruvida verksamheten ska beskattas i inkomstslaget kapital eller i inkomstslaget näringsverksamhet. A är osäker på om den praxis som utbildades på 1980-talet genom bl.a. rättsfallen RÅ 1981 1:4 och RÅ 1981 Aa 12 fortfarande gäller. Omständigheter som kan tala för att en förändring kan ha inträtt är enligt A bl.a. de ändrade marknadsförutsättningar som numera råder för enskilda personer att bedriva köp och försäljning av aktier för egen räkning, den betydelse som omsättningshastigheten har tillmätts i senare praxis (RÅ 2002 ref. 52) samt de förändringar som regelsystemet genomgått genom 1990 års skattereform och införandet av inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
Skatteverket anser att verksamheten ska beskattas i inkomstslaget kapital och hänvisar till förstnämnda praxis.
Frågan är om en privatpersons kortsiktiga köp och försäljningar av värdepapper för egen räkning kan bli föremål för beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet.
Med näringsverksamhet avses enligt 13 kap. 1 § första stycket IL förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt, en definition som motsvarar den som gällde för inkomst av rörelse i 27 § kommunalskattelagen (1928:370) före 1990 års skattereform.
En enskild persons verksamhet som består av köp och försäljning av värdepapper för egen räkning, som saknar inslag av att tillhandahålla investeringsobjekt till andra personer, har i praxis inte hänförts till rörelse. Bedömningen har inte ändrats även om verksamheten haft stor omfattning (jfr RÅ 1981 Aa 12 och RÅ 1981 1:4, RÅ 1986 ref. 99 samt RÅ 1988 ref. 45 II).
Mot bakgrund av det anförda finner Skatterättsnämnden inte skäl att hänföra den omfrågade verksamheten till inkomstslaget näringsverksamhet.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Roupe
Föredragande: Opander
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
