Fråga om en person efter utflyttning från Sverige ska anses ha fortsatt väsentligt inflytande i näringsverksamhet här m.m.
Frågorna 1 och 3
A är efter utflyttningen till [utlandet B] obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av väsentlig anknytning hit.
Frågorna 2 och 4
Ansökan avvisas i denna del.
Omständigheterna i ärendet
Av ansökan framgår bl.a. följande. A avser att fr.o.m. den 1 januari 2012 bosätta sig i B i en av honom ägd villafastighet. Vid den tidpunkten kommer äktenskapet mellan honom och hans hustru att vara upplöst och han kommer att ha flyttat från permanentbostaden [i Sverige], en fastighet ägd av hustrun.
Såsom en av [flera] delägare i [firman C] är A ägare av aktier i dels X AB, dels Y AB. Han avträder som delägare i C per den 31 december 2011 varvid han även upphör med sin anställning och sitt styrelseledamotskap i Y AB. Han löser då också in eller överlåter sina aktier i detta bolag. Aktieinnehavet i X AB ska dock avvecklas först senare under år 2012. Detta för att A ska ha kvar rätt till utdelning på aktierna för sådan vinst som har intjänats under år 2011.
I sin anställning hos C har han varit en av de ansvariga för [viss enhet], vilken biträder svenska och utländska [företag] (...).
A kommer efter utflyttningen inte att äga aktier, utöver börsaktier, i något annat bolag och han kommer inte heller att ha någon anställning i Sverige. (...).
Efter utflyttningen ska A vara verksam vid [firman Z i B] som avser att etablera en enhet som ska vända sig till svenska företag samt svenska privatpersoner med verksamhet eller intressen i B eller (visst annat utland). A ska vara ansvarig för den verksamheten. Under år 2012 och inom ramen för sin verksamhet i Z kommer han i viss mån också att utföra konsultuppdrag för C:s räkning. Uppdragen går ut på att bistå [den enhet på C för vilken han tidigare varit en av de ansvariga för] avseende [uppdragsgivare] som han tidigare haft huvudansvar för. Dessa konsultuppdrag kommer i huvudsak att utföras från B och faktureras C.
A är engagerad i [viss organisation] (...). I den egenskapen räknar han med att besöka Sverige ungefär 4-5 gånger per år. Inom ramen för sin anställning vid Z och antingen utan ersättning eller mot starkt reducerad ersättning ska han utföra konsulttjänster åt organisationen i begränsad omfattning.
Han räknar med att besöken i Sverige under år 2012, varvid även ingår umgänge med sina vuxna barn och sina barnbarn, kommer att uppgå till sammanlagt högst ca 120 dagar. I början av år 2012 avser han att köpa en mindre bostadsrättslägenhet i [Sverige] som ska användas som övernattningsbostad.
A vill veta om han ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttningen till B per den 1 januari 2012 (fråga 1) och, om så är fallet, bedömningen blir en annan om han inte köper en övernattningslägenhet i Sverige utan i stället bor på hotell under vistelserna här (fråga 3).
Vidare vill han veta, i det fall han anses ha väsentlig anknytning till Sverige, om han med tillämpning av artikel 4 i skatteavtalet med B (...) ska anses ha hemvist i B efter utflyttningen dit (frågorna 2 och 4).
Parterna är ense om att A inte får väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttningen.
Förhandsbeskedet
Frågorna 1 och 3
Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229) ska den som tidigare varit bosatt i Sverige och som har väsentlig anknytning hit, vara obegränsat skattskyldig här. För att avgöra om en person har väsentlig anknytning till Sverige ska enligt 7 § första stycket där uppräknade anknytningsfaktorer beaktas.
Sådana omständigheter är bl.a. om personen är svensk medborgare, om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här. Uppräkningen avslutas med att även liknande förhållanden ska beaktas.
Av uppgifterna i ärendet framgår att A efter utflyttningen till B den 1 januari 2012 kommer att ha anknytning till Sverige i olika avseenden.
Vid den tidpunkten får A anses ekonomiskt engagerad i näringsverksamhet i Sverige på grund av innehavet av aktierna i X AB. I det sammanhanget bör beaktas att A som anställd i Z ska utföra arbete för C:s räkning. Uppdragen, som ska riktas mot [uppdragsgivare] som A hade när han var ansvarig för [enheten på C], beräknas leda till enstaka besök vid C:s kontor i [Sverige]. (...).
Även förvärvet av en bostadsrätt i [Sverige] i anslutning till utflyttningen ger honom en betydelsefull anknytningsfaktor hit (jfr RÅ 2010 not. 80).
Mot bakgrund av det anförda och med beaktande av övriga omständigheter finner Skatterättsnämnden vid en samlad bedömning att A ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttningen den 1 januari 2012. Den bedömningen ändras inte om A inte förvärvar någon lägenhet i [Sverige].
Beslutet
Frågorna 2 och 4
Frågorna tar sikte på en prövning av var A kan anses ha sitt hemvist vid en tillämpning av artikel 4.2 i skatteavtalet mellan Sverige och B. I den punkten anges de olika kriterier som i tur och ordning ska tjäna till ledning vid bedömningen - bostad, personliga och ekonomiska förbindelser (centrum för levnadsintressena), stadigvarande vistelse och medborgarskap.
För att kunna ta ställning till med vilken stat en persons personliga och ekonomiska förbindelser är starkast krävs normalt ett omfattande underlag (jfr kommentaren till artikel 4 punkt 2 i OECD:s modellavtal).
Enligt Skatterättsnämndens mening föreligger inte tillräckliga uppgifter i ärendet för att avgöra var A har centrum för levnadsintressena. Det är inte heller lämpligt att göra denna utredning inom ramen för ett förhandsbesked. Något förhandsbesked bör därmed inte lämnas vad gäller tillämpningen av skatteavtalet. Ansökan avvisas därför i denna del.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg (skiljaktig), Gäverth, Påhlsson (skiljaktig), Sjökvist, Werkell (skiljaktig)
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Opander
Dahlberg, Påhlsson och Werkell är skiljaktiga såvitt avser fråga 1 och 3 och anför följande.
Enligt lämnade förutsättningar ska delägarskapet i C i allt väsentligt vara avvecklat före utflyttningen. A avser visserligen att behålla aktier i X AB under första halvåret 2012 men ska inte medverka vid delägarmöten eller i övrigt utöva något inflytande över verksamheten i bolaget. Anledningen till att aktierna behålls under begränsad tid efter utflyttningen är att A vill kunna bevara sin rätt till utdelning på aktierna för sådan vinst som har intjänats under år 2011. Vid dessa förhållanden kan han inte anses ha väsentligt inflytande i en näringsverksamhet i Sverige efter utflyttningen till B.
Mot den bakgrunden kan de konsultuppdrag från C som han i B ska utföra för Z inte anses ge upphov till ett sådant ekonomiskt engagemang i Sverige som utgör en avgörande anknytningsfaktor hit. Att konsultuppdragen riktar sig mot svenska intressenter är i sammanhanget utan betydelse.
Den omständigheten att A efter utflyttningen avser att förvärva en övernattningslägenhet för sina tillfälliga besök här är inte av den betydelsen att den medför väsentlig anknytning hit.
Vi finner således att A vid en samlad bedömning av omständigheterna i ärendet inte ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttningen per den 1 januari 2012. Vid denna bedömning förfaller frågorna 2—4.
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Ändringsarbeten i form av installation av pentryn och ombyggnation av gemensamhetskök till bostadslägenheter har för skattskyldig som bedriver uthyrning av bostäder bedömts inte omfattas av det utvidgade reparationsbegreppet.
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
