I utlandet bosatt persons förvärv av en bostadsrättslägenhet i Sverige att användas vid tillfälliga besök här har inte gett väsentlig anknytning hit.
A får inte väsentlig anknytning till Sverige efter att hon, ensam eller tillsammans med sin make, förvärvar en bostadsrättslägenhet i [kommunen X] att användas vid tillfälliga besök i Sverige.
A och hennes man, som båda är pensionärer, bor sedan [början av år] 2008 i [utlandet Y]. Den tidigare permanentbostaden i Sverige, en bostadsrättslägenhet i kommunen X, avyttrades [senare under] 2008. De har härefter vistats högst tre månader per år i Sverige, huvudsakligen i A:s fritidsbostad i [kommunen Z].
Efter det att permanentbostaden i kommunen X avyttrades har de inte ansetts som obegränsat skattskyldiga i Sverige.
Ansökan görs mot bakgrund av att hon, alternativt tillsammans med sin make, efter förhandsbokning ska förvärva en nybyggd bostadsrättslägenhet i kommunen X någon gång under år 2013 eller 2014. Lägenheten ska användas som övernattningsbostad vid tillfälliga besök bl.a. för att umgås med barn och barnbarn bosatta i kommunen X. I samband med förhandsbokning av lägenheten ska A lämna fritidsbostaden i kommunen Z till försäljning.
A vill i första hand veta om hon får väsentlig anknytning till Sverige om hennes förhållanden ändras på sätt som redovisats.
Skatterättsnämnden anser i likhet med Skatteverket att den anknytning till Sverige som förvärvet av bostadsrättslägenheten innebär, tillsammans med övriga omständigheter, inte medför att A får en sådan väsentlig anknytning hit som avses i 3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229). Det förhållandet att lägenheten kan komma att förvärvas av makarna gemensamt leder inte till någon annan slutsats.
Resterande fråga förfaller.
Beslutande: André, ordf., Bengtsson, Dahlberg, Gäverth, Jönsson, Lundström, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Opander
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
