Utflyttad persons förvärv av en bostadsrättslägenhet har inte ansetts medföra väsentlig anknytning till Sverige.
A och B får inte väsentlig anknytning till Sverige genom förvärvet av bostadsrättslägenheten.
A och hans hustru B, som är svenska medborgare, är sedan [slutet av] 2003 bosatta i [land Y]. I samband med utflyttningen avyttrade de sin permanentbostad och sitt fritidshus i Sverige. I [början av] 2004 sålde A samtliga aktier i det av honom helägda bolaget X AB. Sökandena har därefter inte haft någon väsentlig anknytning till Sverige.
De överväger nu att förvärva en bostadsrätt i Stockholm. Lägenheten är avsedd för fritidsändamål och kommer att utnyttjas ca 2-4 månader per år. Resterande del av året kommer makarna att vistas i [land Y]. Övriga tillgångar i Sverige utgörs av bankmedel, värdepapper som förvaltas av bank och en obebyggd tomt i [kommun].
A och B vill få besked om förvärvet av lägenheten medför att de blir obegränsat skattskyldiga i Sverige på grund av väsentlig anknytning hit (fråga 1). Om svaret på fråga 1 är jakande vill de veta om de kommer att anses bosatta i Sverige enligt skatteavtalet mellan Sverige och [land Y] (fråga 2).
Parternas samstämmiga uppfattning är att förvärvet av bostadsrätten inte medför väsentlig anknytning hit.
Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229) ska den som tidigare varit bosatt i Sverige och som fortfarande har väsentlig anknytning hit, vara obegränsat skattskyldig i Sverige. För att avgöra om väsentlig anknytning föreligger ska enligt kapitlets 7 § beaktas ett antal anknytningsfaktorer bl.a. om personen har en fastighet här.
Av praxis framgår att enbart ett förvärv av en bostad avsedd för fritidsändamål inte medför väsentlig anknytning till Sverige (se t.ex. RÅ 2003 not. 210 och RÅ 1989 not. 276).
Mot den bakgrunden finner Skatterättsnämnden vid en samlad bedömning av samtliga omständigheter att A och B på grund av förvärvet av bostadsrättslägenheten inte får väsentlig anknytning till Sverige.
Med detta svar på fråga 1 förfaller fråga 2.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Roupe
Föredragande: Alfreds
Fråga om Sverige, enligt artikel 18 i skatteavtalet med Italien, har rätt att beskatta belopp som utbetalas från en svensk tjänstepensionsförsäkring till en svensk medborgare som har skatterättslig hemvist i Italien.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om fördelning av skattskyldigheten av ett kommanditbolags resultat mellan köpare och säljare och om bedömningen ska påverkas av att säljaren innan försäljningen överlåtit tillgångar i kommanditbolaget till ett närstående bolag och gjort uttag ur kommanditbolaget motsvarande det egna kapitalet.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för kurs i hästkörning har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för fält- och westernskytte har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Makar har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige på grund av att de innan flytten till Portugal köpt en bostadsrättslägenhet som fritidsbostad. Bedömningen har inte förändrats av att två vuxna döttrar eventuellt bosätter sig i lägenheten eller att visst bohag flyttats dit från permanentbostaden.
Fråga om kravet på självständighet är uppfyllt i en s.k. ”paraplyorganisation”.
Fråga om en från Sverige utflyttad person har väsentlig anknytning hit på grund av innehav av aktier i svenska bolag och på grund av sin roll som företagsledare i bolagen.
Ett liechtensteinskt anstalt, strukturerat som ett bolag, har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar.
En svensk medborgare som är utflyttad från Sverige sedan 2016 avser att köpa en fritidsfastighet i Sverige. Fastighetens höga standard har inte ansetts påverka bedömningen av om han får väsentlig anknytning hit.
