Personaloption enligt 11 a kap. IL
(Dnr 65-23/D)Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Utflyttad persons förvärv av en bostadsrättslägenhet har inte ansetts medföra väsentlig anknytning till Sverige.
A och B får inte väsentlig anknytning till Sverige genom förvärvet av bostadsrättslägenheten.
A och hans hustru B, som är svenska medborgare, är sedan [slutet av] 2003 bosatta i [land Y]. I samband med utflyttningen avyttrade de sin permanentbostad och sitt fritidshus i Sverige. I [början av] 2004 sålde A samtliga aktier i det av honom helägda bolaget X AB. Sökandena har därefter inte haft någon väsentlig anknytning till Sverige.
De överväger nu att förvärva en bostadsrätt i Stockholm. Lägenheten är avsedd för fritidsändamål och kommer att utnyttjas ca 2-4 månader per år. Resterande del av året kommer makarna att vistas i [land Y]. Övriga tillgångar i Sverige utgörs av bankmedel, värdepapper som förvaltas av bank och en obebyggd tomt i [kommun].
A och B vill få besked om förvärvet av lägenheten medför att de blir obegränsat skattskyldiga i Sverige på grund av väsentlig anknytning hit (fråga 1). Om svaret på fråga 1 är jakande vill de veta om de kommer att anses bosatta i Sverige enligt skatteavtalet mellan Sverige och [land Y] (fråga 2).
Parternas samstämmiga uppfattning är att förvärvet av bostadsrätten inte medför väsentlig anknytning hit.
Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229) ska den som tidigare varit bosatt i Sverige och som fortfarande har väsentlig anknytning hit, vara obegränsat skattskyldig i Sverige. För att avgöra om väsentlig anknytning föreligger ska enligt kapitlets 7 § beaktas ett antal anknytningsfaktorer bl.a. om personen har en fastighet här.
Av praxis framgår att enbart ett förvärv av en bostad avsedd för fritidsändamål inte medför väsentlig anknytning till Sverige (se t.ex. RÅ 2003 not. 210 och RÅ 1989 not. 276).
Mot den bakgrunden finner Skatterättsnämnden vid en samlad bedömning av samtliga omständigheter att A och B på grund av förvärvet av bostadsrättslägenheten inte får väsentlig anknytning till Sverige.
Med detta svar på fråga 1 förfaller fråga 2.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Roupe
Föredragande: Alfreds
Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av en serie transaktioner som ska genomföras i syfte att förvärva en fastighet från en bostadsrättsförening.
Kostnader för arbete och material vid installation av en viss typ av lastbalanserare har inte ansetts kunna ingå i underlaget för skattereduktion för installation av laddningspunkt för elfordon.
Fråga om en person som avser att flytta från Sverige och behålla ett flertal styrelseuppdrag i kombination med aktieinnehav – understigande tio procent – i svenska rörelsedrivande bolag ska anses ha väsentlig anknytning hit.
En enskild näringsidkare har erhållit elstöd som omfattar både privat elförbrukning och elförbrukning i näringsverksamheten. Den del av stödet som belöper på el förbrukad i verksamheten ska tas upp som intäkt i näringsverksamheten.
Restauranganställd som köper råvaror m.m. från arbetsgivarens lager och på obetald rast tillagar en maträtt anses erhålla en sådan färdig måltid som omfattas av reglerna om kostförmån.
Uttag från försäkringskapitalet för bistående av förvaltning av försäkringsavtal medför att försäkringen inte kan klassificeras som en pensionsförsäkring.
En person som är utflyttad från Sverige sedan 2017 men har behållit den tidigare permanentbostaden i Sverige där hans hustru varit bosatt till och med 2020 har ansetts ha väsentlig anknytning hit.
En amerikansk trust har inte ansetts motsvara en svensk familjestiftelse. En utbetalning från trusten ska därför inte beskattas som periodiskt understöd.
Ersättning för handel med valuta för annans räkning ska beskattas i inkomstslaget tjänst