Omstrukturering, skatteflykt
(Dnr 19-25/D)Fråga om två olika förfaranden som genomförs i syfte att överföra vinstmedel mellan två bolag föranleder utdelningsbeskattning av aktieägaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Ränta som enligt ursprungligt avtal inte skulle betalas löpande utan först när lånet förföll till betalning har ansetts möjlig att dra av först när den betalades, dvs. när lånet förföll.
Fråga 1
A ska dra av räntan på lånet hos X AB som kostnad det beskattningsår då lånet betalas.
Fråga 2
Räntan får dras av mot kapitalvinst vid avyttringen av permanentbostaden om avyttringen sker under samma år som räntan betalas.
X AB har introducerat en låneprodukt på marknaden, benämnd (…), där privatpersoner erbjuds att låna pengar för privat konsumtion med säkerhet i den egna permanentbostaden (villafastighet eller bostadsrätt). Lånet förfaller till betalning vid dödsfall, flyttning från bostaden eller när bostaden överlåts. Lånet är amorteringsfritt under löptiden. Räntan på lånet, som är rörlig, beräknas kvartalsvis. Avsikten är att låntagaren inte betalar räntan kontant. I stället läggs upplupen ränta – jämte tillkommande kostnader – till det ursprungliga lånet. Vid varje kvartalsslut beviljas ny kredit för upplupen ränta m.m. Räntan beräknas därefter dels på det ursprungliga lånet, dels på upplupna och obetalda räntor m.m. Räntan förfaller till betalning samtidigt som det ursprungliga lånet.
Frågorna i ärendet är om en låntagare som i enlighet med det anförda betalar ränta först när lånet förfaller till betalning på grund av att bostaden avyttras har rätt till avdrag det beskattningsåret och, om så är fallet, huruvida avdraget kan göras mot en kapitalvinst som uppkommer vid avyttringen.
Fråga 1
Enligt 41 kap. 9 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, ska i inkomstslaget kapital utgifter dras av som kostnad det beskattningsår då den skattskyldige betalar dem eller på något annat sätt har kostnaderna.
Att avdrag för ränta i inkomstslaget kapital endast får ske för det beskattningsår varunder räntan utbetalts, dvs. enligt den s.k. kontantprincipen, har gällt under lång tid enligt uttryckliga bestämmelser i inkomstskattelagstiftningen (jfr punkt 2 av anvisningarna till 39 § kommunalskattelagen [1928:370] i dess ursprungliga lydelse intill den 30 december 1987, jfr vidare bl.a. prop. 1987/88:62 s. 6, prop. 1989/90:110 del 1 s. 701 och prop. 1999/2000:2 del 2 s. 121 f. och 488). Regeln har också bekräftats i praxis, av vilken följer att ränta som inte betalas kontant utan i stället när det ursprungliga lånet betalas inte kan anses ha betalats löpande (RÅ 1948 ref. 1, RÅ 1948 ref. 50, RÅ 1957 Fi 901, jfr även Englund, Rätt beskattningsår vid kontantmässig inkomstberäkning, 1962 s. 176 f.). Räntan ska därför dras av det beskattningsår då det ursprungliga lånet betalas.
Fråga 2
Förhandsbeskedet i denna del följer av de grundläggande bestämmelserna för inkomstslaget kapital i 41 kap. IL.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Mattias Dahlberg, Leif Gäverth, Ulrika Lundström, Robert Påhlson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.
I den slutliga handläggningen har även Lis Alfreds deltagit.
Fråga om två olika förfaranden som genomförs i syfte att överföra vinstmedel mellan två bolag föranleder utdelningsbeskattning av aktieägaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Ett fortsatt innehav av samtliga aktier i ett svenskt rörelsedrivande bolag har ansetts innebära en väsentlig anknytning till Sverige även om verksamheten i bolaget utförs utanför Sverige.
En arbetsgivares bidrag till inträde till en musikkonsert utgör inte en skattefri personalvårdsförmån.
Fråga om uttagsbeskattning kan ske när den kontanta ersättningen vid en fastighetsreglering understiger 42 000 kr. Även fråga om skatteflyktslagen kan vara tillämplig på förfarandet.
Avräkning enligt avräkningslagen för avkastningsskatt har bedömts föreligga utan hinder av skatteavtal.
Fråga om ett förfarande som innefattar gåva av aktier till en stiftelse medför utdelningsbeskattning av givaren. Även fråga om stiftelsen ska beskattas för gåvan samt om gåvan ska beaktas vid bedömningen av fullföljdskravet.
Fråga om svensk beskattning av utdelning ska begränsas till högst 5 procent av utdelningens bruttobelopp enligt skatteavtalet mellan Sverige och Storbritannien
Fråga om en stiftelse vid bedömningen av fullföljdskravet kan tillgodoräkna sig bidrag som betalas ut till en högskola för vissa specifika ändamål.
Fråga om ett särskilt vistelsemönster innebär att stadigvarande vistelse i Sverige föreligger.
Frågor om beskattning ska ske vid överlåtelser till underpris och en efterföljande fusion i samband med en omstrukturering av ägandet i ett fastighetsförvaltande bolag. Även fråga om skatteflyktslagen är tillämplig på förfarandet.