Av lämnade uppgifter framgår att bidraget från [utländska stiftelsen] utgör ett ekonomiskt stöd till det dokumentärfilmsprojekt som A arbetar med i sin enskilda näringsverksamhet.

Vid en prövning av om bidraget är en skattepliktig intäkt i inkomstlaget näringsverksamhet kan först konstateras att det inte uppfyller villkoren för att vara ett näringsbidrag enligt 29 kap. eftersom [utländska stiftelsen] inte tillhör någon av de kategorier av bidragsgivare som räknas upp i kapitlets 2 § (jfr RÅ 1994 ref. 90 och prop. 1996/97:12 s. 49).

I förarbetena till 1983 års lagstiftning om näringsbidrag uppmärksammades att det i undantagsfall kan inträffa att stöd lämnas till näringsidkare även av bidragsgivare av annat slag. Frågan om den skattemässiga behandlingen av sådant stöd överlämnades till praxis (prop. 1982/83:94 s. 48). Att beskattning inte är utesluten i ett sådant fall ger RÅ 1994 ref. 90 uttryck för.

Förutsättningarna för beskattning får vidare anses ha förstärkts efter 1990 års skattereform med dess principiella utgångspunkt att alla ersättningar som någon får på grund av en egen prestation eller verksamhet ska beskattas på ett likformigt sätt utan undantag och undervärdering av vissa ersättningar (jfr prop. 1989/90:110 del 1 s. 294 och 304 f. och SOU 1990:47 s. 57).

Kretsen av bidragsgivare i motsvarigheten till 29 kap. 2 § vidgades år 1996 till att omfatta även EU. I samband därmed anfördes att stöd från EU redan dessförinnan, med tillämpning av de generella bestämmelserna om skattepliktiga intäkter, inte behandlades på något sätt som avvek från vad som gällde för näringsbidrag. Det konstaterades att bidrag till näringsverksamheten torde utgöra en skattepliktig intäkt eftersom bidraget ”influtit i verksamheten” (prop. 1996/97:12 s. 49).

Det aktuella bidraget är avsett att täcka avdragsgilla utgifter A:s enskilda näringsverksamhet och är därför att hänföra till näringsverksamheten. Bidraget kan således inte anses utgå för att täcka hans privata levnadskostnader och vara skattefritt på den grunden.

Av det som framkommit om bidraget och dess karaktär får vidare anses följa att det inte kan anses utgöra ett skattefritt stipendium enligt 8 kap. 5 §.

Det anförda innebär att bidraget är skattepliktigt.

I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg (skiljaktig), Anders Bengtsson, Mattias Dahlberg (skiljaktig), Leif Gäverth (skiljaktig), Ulrika Lundström och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.

I den slutliga handläggningen har även Margareta Palmstierna deltagit.

Skiljaktig mening

Svanberg, Dahlberg och Gäverth är skiljaktiga och anför följande.

Av utredningen framgår att det aktuella bidraget ges för att gynna en sådan typ av verksamhet som typiskt sett stöds i stipendieform (jfr prop. 1990/91:54 s. 180 och 182).

Mot den bakgrunden och då det inte är fråga om en ersättning för arbete för [utländska stiftelsens] räkning eller någon periodisk utbetalning måste bidraget bedömas enligt vad som anges i 8 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Bidraget är därmed skattefritt för A. Att han bedriver näringsverksamhet föranleder enligt vår mening inte någon annan bedömning (jfr RÅ 1994 ref. 90).