Andelar i ett fastighetsförvaltande bolag har bedömts utgöra lagertillgångar för bolag som tidigare bedrivit byggnadsrörelse.
Aktierna i Y AB utgör lagertillgångar för X AB.
Omständigheterna i ärendet
X AB äger och förvaltar egna fastigheter. Bolagets fastigheter utgör skattemässiga lagertillgångar till följd av att bolaget bedrivit byggnadsrörelse.
År (…) upphörde bolagets utåtriktade byggnadsrörelse. Därefter har bolaget haft endast ett fåtal (…) anställda för teknisk förvaltning på de egna fastigheterna. Fram till år (…) utförde X AB därutöver byggnadstjänster som beställts och bekostats av hyresgäster i bolagets fastigheter. Dessutom har byggnadsarbeten utförts åt Z AB som bolaget samäger (…).
År (…) förvärvade X AB [n] procent av aktierna i det nybildade bolaget Y AB. Säljaren av aktierna överlät i direkt anslutning härtill ett större fastighetsbestånd i [orterna A och B] till Y AB.
Under år (…) köpte X AB resterande aktier i Y AB. I samband med detta förvärv utfärdade X AB optionsavtal till (…) utomstående fysiska personer med en oåterkallelig rätt att förvärva sammanlagt [n – x] procent av aktierna i Y AB. Denna optionsrätt utnyttjades år (…). X AB:s ägarandel i Y AB har härefter uppgått till [hälften av n – x] procent av aktierna.
De båda bolagens fastigheter finns på skilda platser, X AB:s på ett [antal] orter i [viss region] och Y AB:s, förutom i A och B, [i vissa andra orter].
X AB frågar om bolagets aktier i Y AB utgör lagertillgångar enligt 27 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229) och, om så är fallet, huruvida förvärvet av aktierna uppenbarligen kan anses helt sakna samband med byggnadsrörelsen.
Enligt X AB kan de särskilda reglerna om lagertillgångar i 27 kap. bli tillämpliga endast för det fall det bedöms föreligga en intressegemenskap mellan bolaget och Y AB, vilket bolaget anser inte har varit fallet sedan optionsavtalen utfärdades år (…). Vidare saknas ett verkligt samband mellan bolagets byggnadsrörelse och innehavet av aktierna i Y AB bl.a. med tanke på att den utåtriktade byggnadsrörelsen avslutades 16 år före förvärvet av aktierna och att fastighetsinnehaven i bolagen är koncentrerade till olika geografiska områden.
Skatteverket anser att andelarna i Y AB utgör lagertillgångar.
Utgångspunkten för bedömningen i ärendet är att X AB anses bedriva byggnadsrörelse, i vart fall genom innehav av lagertillgångar (jfr 27 kap. 2 §).
Av 27 kap. 4 § framgår att en fastighet som förvärvas genom bl.a. köp av någon som bedriver byggnadsrörelse blir en lagertillgång hos denne.
Enligt 27 kap. 6 § anses andelar i fastighetsförvaltande företag som lagertillgångar om någon av företagets fastigheter skulle ha varit en lagertillgång i byggnadsrörelse eller handel med fastigheter för det fall att fastigheten hade ägts direkt av den som innehar andelen.
Y AB:s fastigheter skulle vid en sådan prövning ha varit lagertillgångar i X AB:s byggnadsrörelse.
Det anförda gäller dock bara under förutsättning att något av de andra krav som uppställs i 27 kap. 6 § föreligger, bl.a. att det finns en intressegemenskap mellan innehavaren av andelen och det fastighetsförvaltande företaget.
Med intressegemenskap avses enligt förarbetena att ägarföretaget och det fastighetsförvaltande företaget är moder- eller dotterföretag eller företag under i huvudsak gemensam ledning (prop. 1980/81:68. s. 161).
Av uppgifterna i ärendet framgår att sådana förhållanden förelåg när andelarna i Y AB förvärvades. En senare minskad ägarandel i det fastighetsförvaltande företaget kan inte anses ändra klassificeringen av andelarna (jfr a. prop. s. 208 f. och RÅ 2003 ref. 17).
En ytterligare förutsättning för att X AB:s andelar i Y AB ska anses som lagertillgångar är att 27 kap. 5 § inte är tillämplig. I detta lagrum sägs bl.a. att bestämmelserna i 4 § inte gäller om förvärvet uppenbarligen helt saknar samband med den bedrivna byggnadsrörelsen. Att 5 § kan bli tillämplig vid förvärv av andelar i fastighetsförvaltande företag framgår av praxis (jfr RÅ 1998 not. 268).
Vid tillämpning av detta undantag får enligt förarbetena hänsyn tas till samtliga föreliggande omständigheter och stor vikt bör läggas t.ex. vid den lokala och funktionella anknytningen som kan finnas mellan fastighetsförvärvet och byggnadsrörelsen (a. prop. s. 155).
Det kan vidare utläsas av praxis att den tid som förflutit sedan en aktiv byggnadsrörelse har upphört kan ha betydelse vid prövningen av om det föreligger ett samband (jfr RÅ 1998 not. 268).
Utifrån vad som har upplysts om de fortsatta aktiviteterna i X AB kan byggnadsrörelsen i detta bolag enligt Skatterättsnämndens mening inte anses ha upphört vid tiden för förvärvet av aktierna i Y AB.
Det kan inte heller med utgångspunkt i omständigheterna i övrigt sägas att förvärvet av aktierna i Y AB uppenbarligen helt saknar samband med den bedrivna byggnadsrörelsen.
Aktierna i Y AB utgör mot den angivna bakgrunden lagertillgångar hos X AB.
Beslutande: André, ordf., Sanberg, Dahlberg, Gäverth, Jönsson, Lundström, Påhlsson
Sekreterare: Alfreds
Föredragande: Rentrop
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Ändringsarbeten i form av installation av pentryn och ombyggnation av gemensamhetskök till bostadslägenheter har för skattskyldig som bedriver uthyrning av bostäder bedömts inte omfattas av det utvidgade reparationsbegreppet.
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
