Vid fission har lagerfastighet hos övertagande företag i räkenskaperna tagits upp till värde som överstiger det skattemässiga värdet utan att det medför några skattekonsekvenser.
De övertagande aktiebolagen ska inte som intäkt ta upp skillnaden mellan lagerfastigheternas skattemässiga värde och det värde som tillgångarna tas upp till i räkenskaperna.
A och B är syskon. De äger var och en tillsammans med sina respektive barn hälften av aktierna i AB Z.
Bolaget äger bl.a. [ett antal fastigheter], vilka utgör lagertillgångar enligt 27 kap. 4 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Fastigheternas skattemässiga värden överensstämmer med deras bokförda värden.
I syfte att dela upp det gemensamma ägandet av AB Z familjerna emellan har två alternativa förfaranden tagits fram.
Inledningsvis ska A med barn överlåta sina aktier i AB Z till ett av dem nybildat aktiebolag, Holding AB X, och B med barn överlåta sina aktier till sitt nybildade aktiebolag, Holding AB Y. Därefter sker en delning av AB Z enligt 24 kap. 1 § andra stycket 1 aktiebolagslagen (2005:551), varigenom AB Z:s samtliga tillgångar och skulder övertas av två andra bolag varvid AB Z upplöses utan likvidation.
Skillnaden mellan de två alternativen är att tillgångarna och skulderna i det ena fallet kommer övertas av Holding AB X och Holding AB Y medan övertagande aktiebolag i det andra fallet ska vara två i samband med delningen bildade bolag (jfr 24 kap. 1 § tredje stycket), AB X och AB Y.
I båda fallen kommer nettovärdena på de tillgångar och skulder som övertagande bolag förvärvar att vara lika stora.
De lagerfastigheter som övertas kommer vidare att tas upp till högre värde i bolagens räkenskaper än det skattemässiga värde som de hade hos överlåtaren.
De två frågor som ställs gäller om övertagande aktiebolag i de båda alternativen för delning ska beskattas för skillnaden mellan fastigheternas skattemässiga värde och det värde som tillgångarna tas upp till i bolagens räkenskaper.
Parterna är överens om att någon beskattning inte ska ske. De hänvisar bl.a. till HFD 2011 ref. 64.
Enligt förutsättningarna i ansökan kommer delningen att uppfylla villkoren i 37 kap. 6 § IL för en kvalificerad fission. Av kapitlets 18 § följer att det övertagande företaget inträder i det överlåtande företagets skattemässiga situation i fråga om sådan näringsverksamhet som avses i 17 §, som hänvisar till 11 § (de undantag som kan förekomma aktualiseras inte här). Det innebär bl.a. att de övertagna fastigheterna behåller sin karaktär av lagertillgångar och sina skattemässiga värden.
Bestämmelser om värdering av lager finns i 17 kap. I 3 § sägs att lagertillgångar inte får tas upp till lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Med anskaffningsvärde avses enligt 2 § som huvudregel detsamma som i 4 kap. 9 § andra–fjärde styckena årsredovisningslagen (1995:1554). Från denna huvudregel finns ett antal undantag såväl i 17 kap. som i andra kapitel i IL. Ett sådant undantag gäller för kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 § (jfr 17 kap. 33 § sjätte strecksatsen).
I praxis har slagits fast att de lagreglerade undantagen från huvudregeln i 17 kap. 2 § om hur anskaffningsvärdet på lager ska bestämmas vid beskattningen inte villkoras av att motsvarande värde används i den skattskyldiges räkenskaper (HFD 2011 ref. 64).
Härav följer att någon beskattning inte ska ske om lagerfastigheterna i övertagande aktiebolags räkenskaper tas upp till ett högre värde än det skattemässiga värdet.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Gäverth, Hellenius, Lohela, Lundström, Werkell
Sekreterare: Alfreds
Föredragande: Lilja
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
