Frågorna 1 och 4 (del av)
I praxis har en omvandling av aktier som innebär att aktier ges rätt till ökad eller minskad utdelning bedömts som en sådan förändring i andelsrätten som i princip leder till att aktierna anses avyttrade (jfr RÅ 1997 ref. 81, RÅ 2000 ref. 44 och RÅ 2005 ref. 76).
En omvandling av A-aktier till B-aktier på sätt som angetts i ansökan innebär emellertid inte någon förändring i andelsrätten och utgör därmed inte en sådan avyttring som enligt grundläggande bestämmelserna om kapitalvinster i 44 kap. IL kan utlösa en beskattning (jfr RÅ84 1:1). Omvandlingen saknar vidare sådana inslag i förfarandet som gör att skatteflyktslagen kan bli tillämplig.
Fråga 2
I 57 kap. 8–19 §§ finns olika definitioner av termer av betydelse för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag, t.ex. gränsbelopp och dess beståndsdelar årets gränsbelopp och sparat utdelningsutrymme.
Av bestämmelserna framgår bl.a. att den som innehar aktier i fåmansföretag som är kvalificerade andelar för varje beskattningsår ska beräkna ett gränsbelopp, ett belopp som har betydelse för i vilket inkomstslag utdelning och kapitalvinst ska beskattas. Systematiken innebär att den del av gränsbeloppet som inte utnyttjas under ett år, sparat utdelningsutrymme, förs vidare till nästa beskattningsår.
Underlaget för årets gränsbelopp är enligt 12 § det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om andelen hade avyttrats vid årets ingång. Vid en omvandling från A-aktier till B-aktier, som i detta fall enligt svaret på fråga 1 inte utgör en avyttring av A-aktierna, förs omkostnadsbeloppet för A-aktierna över på de nya aktierna (jfr Persson Österman, Kontinuitetsprincipen i den svenska inkomstbeskattningen s. 476).
I 14 § sägs att vid benefika fång av en andel tar förvärvaren över den tidigare ägarens sparade utdelningsutrymme. På motsvarande sätt fördelas sparat utdelningsutrymme på mottagna andelar vid ett andelsbyte eller mottagna andelar vid en partiell fission enligt 15 § första och andra styckena.
Av det anförda får anses följa att sparat utdelningsutrymme som är hänförligt till kvalificerade andelar inte förloras om andelarna omvandlas från A-aktier till B-aktier utan att avyttring sker.
Frågorna 3 och 4 (del av)
Med utdelning avses i skattesammanhang normalt detsamma som utdelning i civilrättslig mening och det saknas då anledning att behandla belopp som enligt beslut på bolagsstämma betalas ut till aktieägarna som annat än utdelning.
I praxis har avsteg från denna princip gjorts beträffande differentierad utdelning i ett fall som bedömdes som en aktiebolagsrättsligt säregen situation (jfr RÅ 2000 ref. 56 ). Där förelåg en direkt koppling mellan lönsamheten i aktieägarens verksamhetsgren och utdelningen på dennes aktier varför det belopp varmed utdelningen på en aktie skulle överstiga den lägsta utdelningen på någon aktie skulle tas upp i inkomstslaget tjänst.
Bakgrunden till frågeställningen i ansökan i denna del är en oro för att en framtida beslutad högre utdelning på A-aktierna än på B-aktierna ska beskattas på ett motsvarande sätt, trots att A inte är verksam i bolaget utöver uppdraget som styrelseledamot.
När i tiden och under vilka närmare omständigheter en sådan utdelning kan komma att ske är inte tillräckligt klart redovisade för att en prövning ska kunna göras. Under sådana förhållanden bör något förhandsbesked inte lämnas i denna del. Härav följer att inte heller frågan om tillämpningen av skatteflyktslagen på förfarandet kan besvaras.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Anders Bengtsson, Leif Gäverth, Ulrika Lundström, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
I den slutliga handläggningen har även Lis Alfreds deltagit.