En omvandling av aktiers röstvärde har inte bedömts utgöra en avyttring. Sparat utdelningsutrymme ska föras över till de nya omvandlade aktierna.
Frågorna 1 och 4 (del av)
Omvandlingen innebär inte att A-aktierna ska anses avyttrade.
Lagen (1995:575) mot skatteflykt (skatteflyktslagen) är inte tillämplig på förfarandet.
Fråga 2
Sparat utdelningsutrymme ska överföras till de omvandlade aktierna.
Frågorna 3 och 4 (del av)
Ansökan avvisas i denna del.
A äger tillsammans med sina (…) barn samtliga aktier i X AB. Aktierna har olika rösträtt där en A-aktie motsvarar en röst och en B-aktie en tiondels röst. Båda aktieslagen har lika rätt i bolagets kapital.
För närvarande äger A A- och B-aktier i bolaget som motsvarar ca [n] procent av rösterna och [n] procent av kapitalet. Vart och ett av barnen äger endast B-aktier med ca [n] procent av rösterna och [n] procent av kapitalet.
Som ett första led i ett generationsskifte överväger A att låta omvandla vissa A-aktier till B-aktier och överlåta en del av de nya B-aktierna som gåvor till barnen. Därefter kommer A och barnen att äga lika stora delar i bolagets kapital. A kommer dock ha kvar röstmajoriteten i bolaget.
Vidare kan, om samtliga delägare är överens, A och barnen vid framtida bolagsstämmor komma att besluta om att differentiera utdelningen på bolagets aktier så att A-aktierna ges en högre utdelning än B-aktierna. En förutsättning är att A enbart kommer att vara verksam i bolaget som styrelseledamot.
Med anledning av det tänkta förfarandet vill A veta om omvandlingen av aktierna innebär en avyttring (fråga 1) och vad som gäller beträffande det sparade utdelningsutrymme som kan hänföras till de aktier som ska omvandlas (fråga 2).
A ställer även frågan om en framtida utdelning ska beskattas på annat sätt än enligt 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, om bolagsstämman beslutar om högre utdelning på A-aktierna än på B-aktierna (fråga 3). Han frågar också om skatteflyktslagen kan tillämpas vad avser omvandlingen eller beträffande en differentierad utdelning (fråga 4).
Båda parter anser att omvandlingen av aktier inte innebär en avyttring, att sparat utdelningsutrymme som belöper på de omvandlade A-aktierna ska överföras till de nya B-aktierna, att någon beskattning på annat sätt än enligt reglerna i 57 kap. IL inte blir aktuell vid en differentierad utdelning och att skatteflyktslagen inte är tillämplig.
Frågorna 1 och 4 (del av)
I praxis har en omvandling av aktier som innebär att aktier ges rätt till ökad eller minskad utdelning bedömts som en sådan förändring i andelsrätten som i princip leder till att aktierna anses avyttrade (jfr RÅ 1997 ref. 81, RÅ 2000 ref. 44 och RÅ 2005 ref. 76).
En omvandling av A-aktier till B-aktier på sätt som angetts i ansökan innebär emellertid inte någon förändring i andelsrätten och utgör därmed inte en sådan avyttring som enligt grundläggande bestämmelserna om kapitalvinster i 44 kap. IL kan utlösa en beskattning (jfr RÅ84 1:1). Omvandlingen saknar vidare sådana inslag i förfarandet som gör att skatteflyktslagen kan bli tillämplig.
Fråga 2
I 57 kap. 8–19 §§ finns olika definitioner av termer av betydelse för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag, t.ex. gränsbelopp och dess beståndsdelar årets gränsbelopp och sparat utdelningsutrymme.
Av bestämmelserna framgår bl.a. att den som innehar aktier i fåmansföretag som är kvalificerade andelar för varje beskattningsår ska beräkna ett gränsbelopp, ett belopp som har betydelse för i vilket inkomstslag utdelning och kapitalvinst ska beskattas. Systematiken innebär att den del av gränsbeloppet som inte utnyttjas under ett år, sparat utdelningsutrymme, förs vidare till nästa beskattningsår.
Underlaget för årets gränsbelopp är enligt 12 § det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om andelen hade avyttrats vid årets ingång. Vid en omvandling från A-aktier till B-aktier, som i detta fall enligt svaret på fråga 1 inte utgör en avyttring av A-aktierna, förs omkostnadsbeloppet för A-aktierna över på de nya aktierna (jfr Persson Österman, Kontinuitetsprincipen i den svenska inkomstbeskattningen s. 476).
I 14 § sägs att vid benefika fång av en andel tar förvärvaren över den tidigare ägarens sparade utdelningsutrymme. På motsvarande sätt fördelas sparat utdelningsutrymme på mottagna andelar vid ett andelsbyte eller mottagna andelar vid en partiell fission enligt 15 § första och andra styckena.
Av det anförda får anses följa att sparat utdelningsutrymme som är hänförligt till kvalificerade andelar inte förloras om andelarna omvandlas från A-aktier till B-aktier utan att avyttring sker.
Frågorna 3 och 4 (del av)
Med utdelning avses i skattesammanhang normalt detsamma som utdelning i civilrättslig mening och det saknas då anledning att behandla belopp som enligt beslut på bolagsstämma betalas ut till aktieägarna som annat än utdelning.
I praxis har avsteg från denna princip gjorts beträffande differentierad utdelning i ett fall som bedömdes som en aktiebolagsrättsligt säregen situation (jfr RÅ 2000 ref. 56 ). Där förelåg en direkt koppling mellan lönsamheten i aktieägarens verksamhetsgren och utdelningen på dennes aktier varför det belopp varmed utdelningen på en aktie skulle överstiga den lägsta utdelningen på någon aktie skulle tas upp i inkomstslaget tjänst.
Bakgrunden till frågeställningen i ansökan i denna del är en oro för att en framtida beslutad högre utdelning på A-aktierna än på B-aktierna ska beskattas på ett motsvarande sätt, trots att A inte är verksam i bolaget utöver uppdraget som styrelseledamot.
När i tiden och under vilka närmare omständigheter en sådan utdelning kan komma att ske är inte tillräckligt klart redovisade för att en prövning ska kunna göras. Under sådana förhållanden bör något förhandsbesked inte lämnas i denna del. Härav följer att inte heller frågan om tillämpningen av skatteflyktslagen på förfarandet kan besvaras.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Anders Bengtsson, Leif Gäverth, Ulrika Lundström, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
I den slutliga handläggningen har även Lis Alfreds deltagit.
Fråga om Sverige, enligt artikel 18 i skatteavtalet med Italien, har rätt att beskatta belopp som utbetalas från en svensk tjänstepensionsförsäkring till en svensk medborgare som har skatterättslig hemvist i Italien.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om fördelning av skattskyldigheten av ett kommanditbolags resultat mellan köpare och säljare och om bedömningen ska påverkas av att säljaren innan försäljningen överlåtit tillgångar i kommanditbolaget till ett närstående bolag och gjort uttag ur kommanditbolaget motsvarande det egna kapitalet.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för kurs i hästkörning har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för fält- och westernskytte har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Makar har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige på grund av att de innan flytten till Portugal köpt en bostadsrättslägenhet som fritidsbostad. Bedömningen har inte förändrats av att två vuxna döttrar eventuellt bosätter sig i lägenheten eller att visst bohag flyttats dit från permanentbostaden.
Fråga om kravet på självständighet är uppfyllt i en s.k. ”paraplyorganisation”.
Fråga om en från Sverige utflyttad person har väsentlig anknytning hit på grund av innehav av aktier i svenska bolag och på grund av sin roll som företagsledare i bolagen.
Ett liechtensteinskt anstalt, strukturerat som ett bolag, har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar.
En svensk medborgare som är utflyttad från Sverige sedan 2016 avser att köpa en fritidsfastighet i Sverige. Fastighetens höga standard har inte ansetts påverka bedömningen av om han får väsentlig anknytning hit.
