En omvandling av aktiers röstvärde har inte bedömts utgöra en avyttring. Sparat utdelningsutrymme ska föras över till de nya omvandlade aktierna.
Frågorna 1 och 4 (del av)
Omvandlingen innebär inte att A-aktierna ska anses avyttrade.
Lagen (1995:575) mot skatteflykt (skatteflyktslagen) är inte tillämplig på förfarandet.
Fråga 2
Sparat utdelningsutrymme ska överföras till de omvandlade aktierna.
Frågorna 3 och 4 (del av)
Ansökan avvisas i denna del.
A äger tillsammans med sina (…) barn samtliga aktier i X AB. Aktierna har olika rösträtt där en A-aktie motsvarar en röst och en B-aktie en tiondels röst. Båda aktieslagen har lika rätt i bolagets kapital.
För närvarande äger A A- och B-aktier i bolaget som motsvarar ca [n] procent av rösterna och [n] procent av kapitalet. Vart och ett av barnen äger endast B-aktier med ca [n] procent av rösterna och [n] procent av kapitalet.
Som ett första led i ett generationsskifte överväger A att låta omvandla vissa A-aktier till B-aktier och överlåta en del av de nya B-aktierna som gåvor till barnen. Därefter kommer A och barnen att äga lika stora delar i bolagets kapital. A kommer dock ha kvar röstmajoriteten i bolaget.
Vidare kan, om samtliga delägare är överens, A och barnen vid framtida bolagsstämmor komma att besluta om att differentiera utdelningen på bolagets aktier så att A-aktierna ges en högre utdelning än B-aktierna. En förutsättning är att A enbart kommer att vara verksam i bolaget som styrelseledamot.
Med anledning av det tänkta förfarandet vill A veta om omvandlingen av aktierna innebär en avyttring (fråga 1) och vad som gäller beträffande det sparade utdelningsutrymme som kan hänföras till de aktier som ska omvandlas (fråga 2).
A ställer även frågan om en framtida utdelning ska beskattas på annat sätt än enligt 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, om bolagsstämman beslutar om högre utdelning på A-aktierna än på B-aktierna (fråga 3). Han frågar också om skatteflyktslagen kan tillämpas vad avser omvandlingen eller beträffande en differentierad utdelning (fråga 4).
Båda parter anser att omvandlingen av aktier inte innebär en avyttring, att sparat utdelningsutrymme som belöper på de omvandlade A-aktierna ska överföras till de nya B-aktierna, att någon beskattning på annat sätt än enligt reglerna i 57 kap. IL inte blir aktuell vid en differentierad utdelning och att skatteflyktslagen inte är tillämplig.
Frågorna 1 och 4 (del av)
I praxis har en omvandling av aktier som innebär att aktier ges rätt till ökad eller minskad utdelning bedömts som en sådan förändring i andelsrätten som i princip leder till att aktierna anses avyttrade (jfr RÅ 1997 ref. 81, RÅ 2000 ref. 44 och RÅ 2005 ref. 76).
En omvandling av A-aktier till B-aktier på sätt som angetts i ansökan innebär emellertid inte någon förändring i andelsrätten och utgör därmed inte en sådan avyttring som enligt grundläggande bestämmelserna om kapitalvinster i 44 kap. IL kan utlösa en beskattning (jfr RÅ84 1:1). Omvandlingen saknar vidare sådana inslag i förfarandet som gör att skatteflyktslagen kan bli tillämplig.
Fråga 2
I 57 kap. 8–19 §§ finns olika definitioner av termer av betydelse för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag, t.ex. gränsbelopp och dess beståndsdelar årets gränsbelopp och sparat utdelningsutrymme.
Av bestämmelserna framgår bl.a. att den som innehar aktier i fåmansföretag som är kvalificerade andelar för varje beskattningsår ska beräkna ett gränsbelopp, ett belopp som har betydelse för i vilket inkomstslag utdelning och kapitalvinst ska beskattas. Systematiken innebär att den del av gränsbeloppet som inte utnyttjas under ett år, sparat utdelningsutrymme, förs vidare till nästa beskattningsår.
Underlaget för årets gränsbelopp är enligt 12 § det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om andelen hade avyttrats vid årets ingång. Vid en omvandling från A-aktier till B-aktier, som i detta fall enligt svaret på fråga 1 inte utgör en avyttring av A-aktierna, förs omkostnadsbeloppet för A-aktierna över på de nya aktierna (jfr Persson Österman, Kontinuitetsprincipen i den svenska inkomstbeskattningen s. 476).
I 14 § sägs att vid benefika fång av en andel tar förvärvaren över den tidigare ägarens sparade utdelningsutrymme. På motsvarande sätt fördelas sparat utdelningsutrymme på mottagna andelar vid ett andelsbyte eller mottagna andelar vid en partiell fission enligt 15 § första och andra styckena.
Av det anförda får anses följa att sparat utdelningsutrymme som är hänförligt till kvalificerade andelar inte förloras om andelarna omvandlas från A-aktier till B-aktier utan att avyttring sker.
Frågorna 3 och 4 (del av)
Med utdelning avses i skattesammanhang normalt detsamma som utdelning i civilrättslig mening och det saknas då anledning att behandla belopp som enligt beslut på bolagsstämma betalas ut till aktieägarna som annat än utdelning.
I praxis har avsteg från denna princip gjorts beträffande differentierad utdelning i ett fall som bedömdes som en aktiebolagsrättsligt säregen situation (jfr RÅ 2000 ref. 56 ). Där förelåg en direkt koppling mellan lönsamheten i aktieägarens verksamhetsgren och utdelningen på dennes aktier varför det belopp varmed utdelningen på en aktie skulle överstiga den lägsta utdelningen på någon aktie skulle tas upp i inkomstslaget tjänst.
Bakgrunden till frågeställningen i ansökan i denna del är en oro för att en framtida beslutad högre utdelning på A-aktierna än på B-aktierna ska beskattas på ett motsvarande sätt, trots att A inte är verksam i bolaget utöver uppdraget som styrelseledamot.
När i tiden och under vilka närmare omständigheter en sådan utdelning kan komma att ske är inte tillräckligt klart redovisade för att en prövning ska kunna göras. Under sådana förhållanden bör något förhandsbesked inte lämnas i denna del. Härav följer att inte heller frågan om tillämpningen av skatteflyktslagen på förfarandet kan besvaras.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Anders Bengtsson, Leif Gäverth, Ulrika Lundström, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
I den slutliga handläggningen har även Lis Alfreds deltagit.
En stiftelse, som är inskränkt skattskyldig, har som ändamål att lämna bidrag som främjar vård, fostran och utbildning av barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Fråga om en bedömning måste göras av en enskild mottagares ekonomiska situation när denne är mellan 22 till 30 år.
Fråga om avdrag för ränta ska medges löpande årsvis eller först när den betalas, dvs. när lånet förfaller.
Aktier i ett fastighetsförvaltande bolag som innehar lagerfastigheter har ansetts utgöra kapitaltillgångar.
Fråga om en person som har en enskild firma under avveckling ska anses ha väsentlig anknytning hit efter flytt utomlands
En omvandling av ett tyskt kommanditbolag till ett tyskt aktiebolag har ansetts innebära en skattepliktig avyttring för delägare bosatt i Sverige. Beskattningen strider inte mot EU-rätten. Omvandlingen medför inte uttagsbeskattning.
Ett bolag som har utfärdat personaloptioner enligt 11 a kap. IL och avser att låta förvärvet av aktierna ske via teckningsoptioner ska inte uttagsbeskattas för överföring av teckningsoptioner till optionshavarna. Om bolaget låter teckningsoptionerna löpa ut utan att de nyttjas ska inte heller någon uttagsbeskattning ske.
Fråga om ersättning som utgått på grund av nekat avverkningstillstånd med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond.
Fråga om två olika förtida ersättningar, som utgått med anledning av överenskommelser, med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond. Även fråga om beskattningstidpunkten för sådan förtida ersättning som beslutats inför bildande av naturreservat.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
En person som har väsentlig anknytning till Sverige har, vid en tillämpning av skatteavtalet med Schweiz, inte ansetts ha ett hem som stadigvarande står till hennes förfogande i Sverige.
