Sammanläggning av en vinstandelsstiftelse med en annan sådan stiftelse har inte ansetts medföra skattekonsekvenser. Andelsägaren skulle beskattas först när medel betalades ut till honom från den andra stiftelsen.
Fråga 1
Sammanläggningen av stiftelsen X (X) med stiftelsen Y (Y) medför inte några skattekonsekvenser för X.
Fråga 2
Sammanläggningen av X med Y medför inte några skattekonsekvenser för A.
X bildades år (...) som en vinstandelsstiftelse för anställda inom (...). Någon avsättning till stiftelsen har inte gjorts sedan början av (...). Antalet andelsägare har minskat och styrelsen har bedömt att administrationskostnaden per andelsägare blir oacceptabelt hög under kommande år.
Mot den angivna bakgrunden planeras en sammanläggning av X med en annan vinstandelsstiftelse, Y. Sammanläggningen innebär i korthet att X förmögenhet görs likvid, skattas av och överförs till Y, att andelsägarna i X – däribland A – i stället blir andelsägare i Y samt att X löses upp. Y kommer att tillämpa samma regler för utbetalning till andelsägarna som X.
X (fråga 1) och A (fråga 2) vill veta om den planerade sammanläggningen medför några skattekonsekvenser för dem.
Fråga 1
Den planerade sammanläggningen innebär att X förmögenhet i form av enbart kassa- och bankmedel ska föras över till Y varefter X upplöses i enlighet med vad som anges i stadgarna. Enligt praxis kan en överföring av kontanta medel inte i sig föranleda någon uttagsbeskattning, se t.ex. RÅ 2007 ref. 5 II. Någon grund i övrigt för att beskatta X med anledning av sammanläggningen kan inte anses föreligga.
Fråga 2
Enligt 10 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229) gäller att inkomster ska tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan disponeras eller på annat sätt kommer den skattskyldige till del. Sammanläggningen av X med Y medför inte att A förfogar över sin andel av medlen i X så att någon inkomst ska anses ha kommit honom till del.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Gäverth, Hellenius, Lohela, Lundström, Werkell
Sekreterare och föredragande: Palmstierna
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
