Ett avstyckat mark- och vattenområde har ansetts uppfylla kravet i 23 kap. 17 § IL på att utgöra en verksamhetsgren.
Det avstyckade området uppfyller kravet i 23 kap. 17 § inkomstskattelagen (1999:1229) på att utgöra en verksamhetsgren.
X AB är ett helägt dotterbolag till Y AB. X AB äger fastigheten (…) som består av [ca 20 000 m2 ] mark och [ca 50 000 m2 vattenområde].
X AB planerar att tillsammans med [ett bostadsbolag] och ett externt ägt byggbolag exploatera en del av [fastigheten] för att bygga flerfamiljshus.
Som ett första steg ska ett ca [30 000 m2 ] stort område av [fastigheten] avstyckas. Det tilltänkta området omfattar både mark och en del av [vattenområdet], som ska fyllas ut.
Avstyckningen ska därefter säljas till Z AB, ett för ändamålet nybildat dotterbolag till Y AB, för pris motsvarande skattemässigt värde. Inför byggnationen ska aktierna i Z AB överlåtas till ett dotterbolag till Y AB och det externa byggbolaget. Avslutningsvis kommer vissa ytterligare transaktioner att genomföras.
Det X AB vill veta är om det avstyckade området kan anses utgöra en verksamhetsgren enligt 23 kap. 17 §, vilket är ett av villkoren för att en underprisöverlåtelse ska anses föreligga när överlåtaren inte med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till förvärvaren avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker.
Båda parter anser att frågan ska besvaras jakande.
Enligt 2 kap. 25 § avses med verksamhetsgren sådan del av en rörelse som lämpar sig för att avskiljas till en självständig rörelse.
Med rörelse avses enligt 2 kap. 24 §, i den del som har intresse här, annan näringsverksamhet än innehav av kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar.
Av lagtext och förarbeten (prop. 1998/99:15 s. 137 och 138) framgår att det inte ställs något annat krav på verksamhetens innehåll än att den även i förvärvarens hand ska kunna hänföras till en rörelse. En sådan uppfattning har även stöd i praxis (jfr RÅ 2004 ref. 140 och RÅ 2004 not. 197).
I notisfallet ansågs en avstyckad del av en skogsfastighet utgöra en verksamhetsgren. Det konstaterades att förvaltning av fastighet inte är undantaget från definitionen av rörelse i 2 kap. 24 § och att en fastighet således kan bilda en verksamhetsgren.
Mot bakgrund av vad som upplysts om det område, [vattenområdet inbegripet], som ska avstyckas och dess användning får det anses bilda en ändamålsenlig och självständig förvaltningsenhet. Villkoret i 23 kap. 17 § är därmed uppfyllt och frågan ska besvaras jakande.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Anders Bengtsson, Leif Gäverth, Ulrika Lundström, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.
I den slutliga handläggningen har även Margareta Palmstierna deltagit.
Fråga om Sverige, enligt artikel 18 i skatteavtalet med Italien, har rätt att beskatta belopp som utbetalas från en svensk tjänstepensionsförsäkring till en svensk medborgare som har skatterättslig hemvist i Italien.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om fördelning av skattskyldigheten av ett kommanditbolags resultat mellan köpare och säljare och om bedömningen ska påverkas av att säljaren innan försäljningen överlåtit tillgångar i kommanditbolaget till ett närstående bolag och gjort uttag ur kommanditbolaget motsvarande det egna kapitalet.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för kurs i hästkörning har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för fält- och westernskytte har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Makar har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige på grund av att de innan flytten till Portugal köpt en bostadsrättslägenhet som fritidsbostad. Bedömningen har inte förändrats av att två vuxna döttrar eventuellt bosätter sig i lägenheten eller att visst bohag flyttats dit från permanentbostaden.
Fråga om kravet på självständighet är uppfyllt i en s.k. ”paraplyorganisation”.
Fråga om en från Sverige utflyttad person har väsentlig anknytning hit på grund av innehav av aktier i svenska bolag och på grund av sin roll som företagsledare i bolagen.
Ett liechtensteinskt anstalt, strukturerat som ett bolag, har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar.
En svensk medborgare som är utflyttad från Sverige sedan 2016 avser att köpa en fritidsfastighet i Sverige. Fastighetens höga standard har inte ansetts påverka bedömningen av om han får väsentlig anknytning hit.
