Allokering
(Dnr 103-20/D)Fråga om allokering av andelar i dotterbolag till fast driftställe
Återbetalning av ett belopp motsvarande för lågt avdragen ingående mervärdesskatt, vilket tidigare inte kostnadsförts, har inte ansetts utgöra intäkt enligt inkomstskattelagen (1999:1229).
En återbetalning ska inte tas upp som intäkt enligt inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
Rättsliga utgångspunkter
Avdrag vid inkomstbeskattningen för utgifter för representation och liknande ändamål regleras i 16 kap. 2 § IL. Huvudregeln är att avdraget inte får överstiga vad som kan anses skäligt. För utgifter för lunch, middag eller supé gäller vidare att avdraget inte får överstiga 90 kr per person och måltid med tillägg för mervärdesskatt till den del denna inte ska dras av enligt 8 kap. eller återbetalas enligt 10 kap. mervärdesskattelagen (1994:200), ML.
Enligt 8 kap. 9 § ML får avdrag inte göras för sådan ingående skatt som hänför sig till utgifter för representation och liknande ändamål för vilka den skattskyldige inte har rätt att göra avdrag vid inkomstbeskattningen enligt 16 kap. 2 § IL.
Omständigheterna i ärendet
X AB tillhandahåller (…). Bolaget är skattskyldigt till mervärdesskatt och till inkomstskatt. Som ett led i verksamheten har bolaget haft utgifter för extern representation i samband med luncher. Den genomsnittliga utgiften har uppgått till 336 kr per person och måltid varav 36 kr avser mervärdesskatt.
Av beloppet har 90 kr bokförts som en avdragsgill kostnad för representation, 11 kr som ingående mervärdesskatt och 235 kr som en ej avdragsgill kostnad.
Beloppet 90 kr har ingått i underlaget för slutlig skatt enligt IL och 11 kr har redovisats som ingående skatt i skattedeklarationen för mervärdesskatt.
I ett förhandsbesked meddelat denna dag i ärende dnr 37-13/I har Skatterättsnämnden, avdelningen för indirekt skatt, funnit att det följer av EU-rätten att bolaget i fråga om mervärdesskatten har rätt att göra avdrag för den ingående skatt som hänför sig till en utgift om högst 300 kr inklusive serveringsavgift men exklusive mervärdesskatt per person och måltid när fråga är om bolagets representation i form av restaurangbesök.
Det innebär att bolaget i de fall förutsättningarna är uppfyllda har dragit av ett 25 kr (36-11) för lågt belopp per person och måltid vid mervärdesskatteredovisningen. En omprövning av Skatteverkets beslut kan därför förväntas leda till att belopp återbetalas till bolaget.
Bolaget vill mot denna bakgrund veta om en återbetalning av mervärdesskatten är skattefri vid inkomstbeskattningen. Både bolaget och Skatteverket anser att så är fallet.
I 16 kap. 16 § IL sägs att sådan ingående skatt enligt ML som medför rätt till avdrag enligt 8 kap. eller återbetalning enligt 10 kap. ML inte får dras av. Att vad som motsvarar utgående skatt enligt ML inte ska tas upp vid inkomstbeskattningen framgår av 15 kap. 6 § IL. I dessa bestämmelser i IL regleras även vad som gäller vid inkomstbeskattningen i vissa fall om skatt enligt ML ändå har påverkat inkomstberäkningen.
Enligt Skatterättsnämndens förhandsbesked i ärende dnr 37-13/I kan mervärdesskatt komma att återbetalas till bolaget på grund av att ingående skatt tidigare dragits av med för lågt belopp.
Beloppen, som tidigare inte dragits av som kostnader i bolagets näringsverksamhet, kommer uteslutande att behandlas inom ramen för dess mervärdesskatteredovisning.
Av det anförda följer att en återbetalning inte ska tas upp vid bolagets inkomstbeskattning.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Anders Bengtsson, Leif Gäverth, Marie Jönsson, Ulrika Lundström och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.
I den slutliga handläggningen har även Margareta Palmstierna deltagit.
Fråga om allokering av andelar i dotterbolag till fast driftställe
Avyttring av byggnadstomt har inte ansetts utgöra kvalificerad tomtrörelse.
En utländsk stiftelse har ansett kunna vara moderföretag i en koncern vid tillämpning av 40 kap. 6 och 7 §§ IL.
Att vägra avdrag för ränteutgifter med anledning av ett koncerninternt förvärv av aktier enligt 24 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229) har ansetts strida mot EU-rätten.
Ersättning som betalas ut till student för prestation i en tävling ska beskattas i inkomstslaget tjänst.
Ett indirekt aktieinnehav i verksamhetsdrivande svenska aktiebolag har ansetts medföra väsentligt inflytande i näringsverksamhet här – men inte väsentlig anknytning.
Fråga om ett bolag ska anses bedriva byggnadsrörelse.
En förlängning av förvärvsperioden utan att löptid eller lösenpris förändras har inte ansetts innebära att köpoptioner har avyttrats.
Fråga om en verksamhetsutövare inom skolområdet kan bedriva fritidsverksamhet i mer än ringa omfattning och ändå anses utgöra ett allmänt undervisningsverk.
Fråga om ett förfarande som innefattar ett gäldenärsbyte och en fusion ska innebära att fordran anses avyttrad av borgenären. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig på förfarandet.