Återbetalning av ett belopp motsvarande för lågt avdragen ingående mervärdesskatt, vilket tidigare inte kostnadsförts, har inte ansetts utgöra intäkt enligt inkomstskattelagen (1999:1229).
En återbetalning ska inte tas upp som intäkt enligt inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
Rättsliga utgångspunkter
Avdrag vid inkomstbeskattningen för utgifter för representation och liknande ändamål regleras i 16 kap. 2 § IL. Huvudregeln är att avdraget inte får överstiga vad som kan anses skäligt. För utgifter för lunch, middag eller supé gäller vidare att avdraget inte får överstiga 90 kr per person och måltid med tillägg för mervärdesskatt till den del denna inte ska dras av enligt 8 kap. eller återbetalas enligt 10 kap. mervärdesskattelagen (1994:200), ML.
Enligt 8 kap. 9 § ML får avdrag inte göras för sådan ingående skatt som hänför sig till utgifter för representation och liknande ändamål för vilka den skattskyldige inte har rätt att göra avdrag vid inkomstbeskattningen enligt 16 kap. 2 § IL.
Omständigheterna i ärendet
X AB tillhandahåller (…). Bolaget är skattskyldigt till mervärdesskatt och till inkomstskatt. Som ett led i verksamheten har bolaget haft utgifter för extern representation i samband med luncher. Den genomsnittliga utgiften har uppgått till 336 kr per person och måltid varav 36 kr avser mervärdesskatt.
Av beloppet har 90 kr bokförts som en avdragsgill kostnad för representation, 11 kr som ingående mervärdesskatt och 235 kr som en ej avdragsgill kostnad.
Beloppet 90 kr har ingått i underlaget för slutlig skatt enligt IL och 11 kr har redovisats som ingående skatt i skattedeklarationen för mervärdesskatt.
I ett förhandsbesked meddelat denna dag i ärende dnr 37-13/I har Skatterättsnämnden, avdelningen för indirekt skatt, funnit att det följer av EU-rätten att bolaget i fråga om mervärdesskatten har rätt att göra avdrag för den ingående skatt som hänför sig till en utgift om högst 300 kr inklusive serveringsavgift men exklusive mervärdesskatt per person och måltid när fråga är om bolagets representation i form av restaurangbesök.
Det innebär att bolaget i de fall förutsättningarna är uppfyllda har dragit av ett 25 kr (36-11) för lågt belopp per person och måltid vid mervärdesskatteredovisningen. En omprövning av Skatteverkets beslut kan därför förväntas leda till att belopp återbetalas till bolaget.
Bolaget vill mot denna bakgrund veta om en återbetalning av mervärdesskatten är skattefri vid inkomstbeskattningen. Både bolaget och Skatteverket anser att så är fallet.
I 16 kap. 16 § IL sägs att sådan ingående skatt enligt ML som medför rätt till avdrag enligt 8 kap. eller återbetalning enligt 10 kap. ML inte får dras av. Att vad som motsvarar utgående skatt enligt ML inte ska tas upp vid inkomstbeskattningen framgår av 15 kap. 6 § IL. I dessa bestämmelser i IL regleras även vad som gäller vid inkomstbeskattningen i vissa fall om skatt enligt ML ändå har påverkat inkomstberäkningen.
Enligt Skatterättsnämndens förhandsbesked i ärende dnr 37-13/I kan mervärdesskatt komma att återbetalas till bolaget på grund av att ingående skatt tidigare dragits av med för lågt belopp.
Beloppen, som tidigare inte dragits av som kostnader i bolagets näringsverksamhet, kommer uteslutande att behandlas inom ramen för dess mervärdesskatteredovisning.
Av det anförda följer att en återbetalning inte ska tas upp vid bolagets inkomstbeskattning.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Anders Bengtsson, Leif Gäverth, Marie Jönsson, Ulrika Lundström och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.
I den slutliga handläggningen har även Margareta Palmstierna deltagit.
Fråga om Sverige, enligt artikel 18 i skatteavtalet med Italien, har rätt att beskatta belopp som utbetalas från en svensk tjänstepensionsförsäkring till en svensk medborgare som har skatterättslig hemvist i Italien.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om fördelning av skattskyldigheten av ett kommanditbolags resultat mellan köpare och säljare och om bedömningen ska påverkas av att säljaren innan försäljningen överlåtit tillgångar i kommanditbolaget till ett närstående bolag och gjort uttag ur kommanditbolaget motsvarande det egna kapitalet.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för kurs i hästkörning har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för fält- och westernskytte har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Makar har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige på grund av att de innan flytten till Portugal köpt en bostadsrättslägenhet som fritidsbostad. Bedömningen har inte förändrats av att två vuxna döttrar eventuellt bosätter sig i lägenheten eller att visst bohag flyttats dit från permanentbostaden.
Fråga om kravet på självständighet är uppfyllt i en s.k. ”paraplyorganisation”.
Fråga om en från Sverige utflyttad person har väsentlig anknytning hit på grund av innehav av aktier i svenska bolag och på grund av sin roll som företagsledare i bolagen.
Ett liechtensteinskt anstalt, strukturerat som ett bolag, har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar.
En svensk medborgare som är utflyttad från Sverige sedan 2016 avser att köpa en fritidsfastighet i Sverige. Fastighetens höga standard har inte ansetts påverka bedömningen av om han får väsentlig anknytning hit.
