Återbetalning av ett belopp motsvarande för lågt avdragen ingående mervärdesskatt, vilket tidigare inte kostnadsförts, har inte ansetts utgöra intäkt enligt inkomstskattelagen (1999:1229).
En återbetalning ska inte tas upp som intäkt enligt inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
Rättsliga utgångspunkter
Avdrag vid inkomstbeskattningen för utgifter för representation och liknande ändamål regleras i 16 kap. 2 § IL. Huvudregeln är att avdraget inte får överstiga vad som kan anses skäligt. För utgifter för lunch, middag eller supé gäller vidare att avdraget inte får överstiga 90 kr per person och måltid med tillägg för mervärdesskatt till den del denna inte ska dras av enligt 8 kap. eller återbetalas enligt 10 kap. mervärdesskattelagen (1994:200), ML.
Enligt 8 kap. 9 § ML får avdrag inte göras för sådan ingående skatt som hänför sig till utgifter för representation och liknande ändamål för vilka den skattskyldige inte har rätt att göra avdrag vid inkomstbeskattningen enligt 16 kap. 2 § IL.
Omständigheterna i ärendet
X AB tillhandahåller (…). Bolaget är skattskyldigt till mervärdesskatt och till inkomstskatt. Som ett led i verksamheten har bolaget haft utgifter för extern representation i samband med luncher. Den genomsnittliga utgiften har uppgått till 336 kr per person och måltid varav 36 kr avser mervärdesskatt.
Av beloppet har 90 kr bokförts som en avdragsgill kostnad för representation, 11 kr som ingående mervärdesskatt och 235 kr som en ej avdragsgill kostnad.
Beloppet 90 kr har ingått i underlaget för slutlig skatt enligt IL och 11 kr har redovisats som ingående skatt i skattedeklarationen för mervärdesskatt.
I ett förhandsbesked meddelat denna dag i ärende dnr 37-13/I har Skatterättsnämnden, avdelningen för indirekt skatt, funnit att det följer av EU-rätten att bolaget i fråga om mervärdesskatten har rätt att göra avdrag för den ingående skatt som hänför sig till en utgift om högst 300 kr inklusive serveringsavgift men exklusive mervärdesskatt per person och måltid när fråga är om bolagets representation i form av restaurangbesök.
Det innebär att bolaget i de fall förutsättningarna är uppfyllda har dragit av ett 25 kr (36-11) för lågt belopp per person och måltid vid mervärdesskatteredovisningen. En omprövning av Skatteverkets beslut kan därför förväntas leda till att belopp återbetalas till bolaget.
Bolaget vill mot denna bakgrund veta om en återbetalning av mervärdesskatten är skattefri vid inkomstbeskattningen. Både bolaget och Skatteverket anser att så är fallet.
I 16 kap. 16 § IL sägs att sådan ingående skatt enligt ML som medför rätt till avdrag enligt 8 kap. eller återbetalning enligt 10 kap. ML inte får dras av. Att vad som motsvarar utgående skatt enligt ML inte ska tas upp vid inkomstbeskattningen framgår av 15 kap. 6 § IL. I dessa bestämmelser i IL regleras även vad som gäller vid inkomstbeskattningen i vissa fall om skatt enligt ML ändå har påverkat inkomstberäkningen.
Enligt Skatterättsnämndens förhandsbesked i ärende dnr 37-13/I kan mervärdesskatt komma att återbetalas till bolaget på grund av att ingående skatt tidigare dragits av med för lågt belopp.
Beloppen, som tidigare inte dragits av som kostnader i bolagets näringsverksamhet, kommer uteslutande att behandlas inom ramen för dess mervärdesskatteredovisning.
Av det anförda följer att en återbetalning inte ska tas upp vid bolagets inkomstbeskattning.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Anders Bengtsson, Leif Gäverth, Marie Jönsson, Ulrika Lundström och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.
I den slutliga handläggningen har även Margareta Palmstierna deltagit.
En ideell förening bedriver bl.a. högskoleverksamhet. Föreningen överväger att flytta verksamheten till ett (ännu ej bildat) helägt aktiebolag. Tillskott som ska betalas till aktiebolaget från föreningen har ansetts utgöra driftbidrag. Bolaget har ansetts utgöra ett allmänt undervisningsverk varför driftbidragen inte blir skattepliktiga för bolaget. Också fråga om uttagsbeskattning och fastighetstaxering.
Ett underskottsföretag ägs av tre närstående fysiska personer. Ägarna avser att förändra sitt direkta ägande till ett indirekt ägande via var sitt bolag. Ägarförändringen har inte ansetts begränsa företagets rätt att dra av tidigare års underskott.
Sökandena bedriver fastighetsförvaltning i aktiebolag samt samäger och förvaltar ett antal hyresfastigheter. Underprisöverlåtelse av några av de samägda fastigheterna till aktiebolaget har inte medfört några beskattningskonsekvenser för sökandena.
En i Sverige begränsat skattskyldig person ska inte beskattats för tidigare beviljat uppskovsbelopp.
Särskilda skäl för att medge undantag från röstvillkoret i samband med andelsbyte har ansetts föreligga.
En överlåtelse av aktier till ägarens söner har ansetts utgöra skattefria gåvor för sönerna.
Ett aktiebolag där två stiftelser tillsammans äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna för samtliga andelar i företaget utgör inte ett fåmansföretag.
Differentierad utdelning i samband med att en delägare avvecklar sitt ägande har inte ansetts föranleda annan beskattning av honom än vad som följer av 57 kap. IL.
Fråga om avdrag för logi vid ökade levnadskostnader på grund av dubbel bosättning ska beräknas till kostnaden för bostaden på den nya eller den tidigare arbetsorten.
Ett aktiebolag där en stiftelse äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna för samtliga andelar i företaget utgör inte ett fåmansföretag. Skatteflyktslagen har inte ansetts tillämplig avseende en andelsägare som inte medverkat i det aktuella förfarandet.
