Bestämmelsen i 44 kap. 9 § inkomstskattelagen (1999:1229) har inte ansetts tillämplig på viss utlåning av aktier.
Bestämmelsen i 44 kap. 9 § inkomstskattelagen (1999:1229) är inte tillämplig på den aktieutlåning A överväger att delta i.
A äger aktier i X AB (X). X har ingått ett ”Subscription Agreement” (SUBA) med [två utländska juridiska personer Y och Z.]
Enligt SUBA har X under vissa förutsättningar rätt att kräva att Y tecknar aktier i X. För den rätten ska X betala en avgift till Z. X ska därvid se till att en befintlig aktieägare i X lånar ut aktier till Y på vissa villkor.
Skälet till att emissionsprocessen innehåller ett moment av aktieutlåning uppges vara att Y önskar finansiell handlingsfrihet under hela processen. Några regler om hur Y får förfara med de lånade aktierna finns inte. Y kan alltså välja om man vill behålla eller sälja aktierna under låneperioden.
Enligt A har transaktionsstrukturer lika den i SUBA blivit allt vanligare på den svenska marknaden. Möjligheten till sådana finansieringslösningar underlättar för svenska bolag att få tillgång till riskkapital.
A överväger att ansluta sig till SUBA som aktieutlånare under förutsättning att utlåningen kan ske utan beskattningskonsekvenser för honom. Han får inte någon ersättning för aktieutlåningen.
A undrar om bestämmelsen i 44 kap. 9 § är tillämplig på den aktieutlåning han överväger att delta i enligt SUBA. Han anser själv att så är fallet.
Skatteverket anser att bestämmelsen inte är tillämplig eftersom det inte framgår att lånet av aktierna har skett för att låntagaren ska avyttra dem.
Huvudregeln vid utlåning (försträckning) av fungibel egendom som aktier är att äganderätten till egendomen övergår till låntagaren. Låntagaren anses alltså förvärva aktierna genom ett med köp eller byte jämförligt fång och långivaren har samtidigt avyttrat aktierna på motsvarande sätt (jfr RÅ 1965 ref. 19).
I 44 kap. 9 § sägs emellertid att som avyttring anses inte att delägarrätter eller fordringsrätter lånas ut för blankning (i fortsättningen används endast beteckningen delägarrätter).
Vad som avses med blankning framgår av kapitlets 29 §. Enligt bestämmelsens första mening ska kapitalvinst på grund av att en lånad delägarrätt avyttras (blankningsaffär) tas upp som intäkt det beskattningsår då en delägarrätt återställs till långivaren, dock senast året efter det beskattningsår då den lånade delägarrätten avyttrades. I andra meningen finns ett undantag som inte aktualiseras här.
Bestämmelsen i 44 kap. 9 § har tillkommit för att möjliggöra äkta blankningsaffärer, dvs. transaktioner där låntagarens avsikt är att avyttra de lånade delägarrätterna i nära samband med lånet för att spekulera i kursnedgångar.
Det innebär enligt Skatterättsnämndens mening att förutsättningar att tillämpa 9 § föreligger endast om ett sådant syfte finns. Med detta synsätt skulle även situationer där en sådan avsikt finns men en avyttring av någon anledning ändå inte sker kunna omfattas av bestämmelsen.
I detta ärende har skälet till att Y lånar aktier uppgetts vara att det bolaget önskar finansiell handlingsfrihet under hela processen, vilket i och för sig innefattar en rätt att sälja aktierna. Det kan emellertid inte anses innebära att aktielånet skett i syfte att de lånade aktierna ska avyttras på sätt som avses i 9 §. Kravet att aktierna ska lånas ut för blankning är därmed inte uppfyllt.
Den ställda frågan ska därför besvaras nekande.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Anders Bengtsson, Leif Gäverth, Marie Jönsson, Ulrika Lundström och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.
I den slutliga handläggningen har även Anders Lilja deltagit.
Fråga om ett förfarande med utfärdande av personaloptioner - där förvärvet av aktier sker med hjälp av teckningsoptioner - uppfyller kravet att personaloptionen utnyttjas för förvärv av andel i företaget.
Fråga om en persons vistelser utanför verksamhetslandet utgör sådana kortare avbrott i utlandsvistelsen som ska räknas in i den tid för vistelse som avses i ettårsregeln.
Fråga om förmånstagarna i en liechtensteinsk stiftelse ska beskattas vid utdelning av stiftelsens tillgångar. Också fråga om de ska beskattas för den löpande avkastningen på tillgångarna i stiftelsen.
Fråga om överlåtelser av alla aktier i ett företag till styvbror respektive styvson utgör skattefria gåvor eller ska beskattas som inkomst av tjänst hos honom.
Fråga om en person som flyttat från Sverige under 2015 får väsentlig anknytning hit då han efter en omstrukturering i en koncern - där han sedan tidigare indirekt ägt andelar i ett utländskt bolag - kommer att få ett väsentligt inflytande i ett svenskt bolag.
Fråga om aktier i ett belgiskt bolag ska anses avyttrade i och med att bolaget konverteras till ett nederländskt bolag. Också fråga om omkostnadsbelopp och sparat utdelningsutrymme påverkas av bolagets konvertering samt om reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten är tillämpliga vid en efterföljande omvänd fusion.
Fråga om underprisöverlåtelse av handelsbolagsandelar som är lagertillgångar uppfyller villkoren i 23 kap. 16 och 17 §§ inkomstskattelagen.
Vid prövning av om röstvillkoret är uppfyllt i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten har endast direkta innehav av aktier beaktats.
Fråga om Sverige, enligt artikel 18 i skatteavtalet med Italien, har rätt att beskatta belopp som utbetalas från en svensk tjänstepensionsförsäkring till en svensk medborgare som har skatterättslig hemvist i Italien.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
