Rationaliseringsförvärv
(Dnr 161-25/D)Ett fastighetsförvärv kan utgöra ett rationaliseringsförvärv även om den förvärvade fastigheten inte ägs i samma proportion som den redan ägda fastigheten.
Bestämmelsen i 44 kap. 9 § inkomstskattelagen (1999:1229) har inte ansetts tillämplig på viss utlåning av aktier.
Bestämmelsen i 44 kap. 9 § inkomstskattelagen (1999:1229) är inte tillämplig på den aktieutlåning A överväger att delta i.
A äger aktier i X AB (X). X har ingått ett ”Subscription Agreement” (SUBA) med [två utländska juridiska personer Y och Z.]
Enligt SUBA har X under vissa förutsättningar rätt att kräva att Y tecknar aktier i X. För den rätten ska X betala en avgift till Z. X ska därvid se till att en befintlig aktieägare i X lånar ut aktier till Y på vissa villkor.
Skälet till att emissionsprocessen innehåller ett moment av aktieutlåning uppges vara att Y önskar finansiell handlingsfrihet under hela processen. Några regler om hur Y får förfara med de lånade aktierna finns inte. Y kan alltså välja om man vill behålla eller sälja aktierna under låneperioden.
Enligt A har transaktionsstrukturer lika den i SUBA blivit allt vanligare på den svenska marknaden. Möjligheten till sådana finansieringslösningar underlättar för svenska bolag att få tillgång till riskkapital.
A överväger att ansluta sig till SUBA som aktieutlånare under förutsättning att utlåningen kan ske utan beskattningskonsekvenser för honom. Han får inte någon ersättning för aktieutlåningen.
A undrar om bestämmelsen i 44 kap. 9 § är tillämplig på den aktieutlåning han överväger att delta i enligt SUBA. Han anser själv att så är fallet.
Skatteverket anser att bestämmelsen inte är tillämplig eftersom det inte framgår att lånet av aktierna har skett för att låntagaren ska avyttra dem.
Huvudregeln vid utlåning (försträckning) av fungibel egendom som aktier är att äganderätten till egendomen övergår till låntagaren. Låntagaren anses alltså förvärva aktierna genom ett med köp eller byte jämförligt fång och långivaren har samtidigt avyttrat aktierna på motsvarande sätt (jfr RÅ 1965 ref. 19).
I 44 kap. 9 § sägs emellertid att som avyttring anses inte att delägarrätter eller fordringsrätter lånas ut för blankning (i fortsättningen används endast beteckningen delägarrätter).
Vad som avses med blankning framgår av kapitlets 29 §. Enligt bestämmelsens första mening ska kapitalvinst på grund av att en lånad delägarrätt avyttras (blankningsaffär) tas upp som intäkt det beskattningsår då en delägarrätt återställs till långivaren, dock senast året efter det beskattningsår då den lånade delägarrätten avyttrades. I andra meningen finns ett undantag som inte aktualiseras här.
Bestämmelsen i 44 kap. 9 § har tillkommit för att möjliggöra äkta blankningsaffärer, dvs. transaktioner där låntagarens avsikt är att avyttra de lånade delägarrätterna i nära samband med lånet för att spekulera i kursnedgångar.
Det innebär enligt Skatterättsnämndens mening att förutsättningar att tillämpa 9 § föreligger endast om ett sådant syfte finns. Med detta synsätt skulle även situationer där en sådan avsikt finns men en avyttring av någon anledning ändå inte sker kunna omfattas av bestämmelsen.
I detta ärende har skälet till att Y lånar aktier uppgetts vara att det bolaget önskar finansiell handlingsfrihet under hela processen, vilket i och för sig innefattar en rätt att sälja aktierna. Det kan emellertid inte anses innebära att aktielånet skett i syfte att de lånade aktierna ska avyttras på sätt som avses i 9 §. Kravet att aktierna ska lånas ut för blankning är därmed inte uppfyllt.
Den ställda frågan ska därför besvaras nekande.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Anders Bengtsson, Leif Gäverth, Marie Jönsson, Ulrika Lundström och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.
I den slutliga handläggningen har även Anders Lilja deltagit.
Ett fastighetsförvärv kan utgöra ett rationaliseringsförvärv även om den förvärvade fastigheten inte ägs i samma proportion som den redan ägda fastigheten.
Förvärv av en bostadsrättslägenhet som ska användas som fritidsbostad ger inte väsentlig anknytning till Sverige.
Termisk behandling av parkslide berättigar till skattereduktion för hushållsarbete.
Fråga om väsentlig anknytning på grund av vistelse i Sverige för umgänge med barn
Fråga om väsentlig anknytning på grund av innehav av jordbruksfastighet samt förvärv av aktiebolag för skötsel av fastigheten.
Skattereduktion kan inte medges för installation av solcellsbatteri på en jordbruksfastighet där elen till viss del används i en ekonomibyggnad.
Fråga om avdrag för ränteutgifter för krediter där kapitalförsäkring ingår som säkerhet.
Ett friskvårdsbidrag som används för ljusbehandling har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Särskilt kvalificerade andelar har ansetts utgöra kvalificerade andelar vid tillämpning av utomståenderegeln.
En person, utflyttad från Sverige sedan 2008, avser att öka sitt aktieinnehav till minst 10 procent men mindre än 20 procent i max fem svenska rörelsedrivande bolag. Personen har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.