Gåva av fastighet

En överlåtelse av en fastighet som ägs till lika delar av två makar, för ett pris understigande taxeringsvärdet, till ett bolag som indirekt ägs med 55 procent av makarna och till återstående del av deras barn har inkomskattemässigt ansetts som gåva.

Diarienummer
113-13/D
Meddelandedatum
2014-10-02
Lagrum
  • 8 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229)
Sökande
A och B
Motpart
Skatteverket
Har överklagats?
Ja
Högsta förvaltningsdomstolens avgörande
Dom
Avgörandedatum
2015-06-25
Mål nr
5722-14

Förhandsbesked

Överlåtelserna av andelarna i fastigheten Å (Å) till Z AB (Z) utgör gåvor.

Bakgrund

Omständigheterna i ärendet

A och B äger Å till lika delar. Fastigheten är en kapitaltillgång. Marknadsvärdet på fastigheten vid tidpunkten för ansökan uppgick till mellan (…) och (…) miljoner kr och det skattemässiga värdet till [ett lägre belopp]. Taxeringsvärdet 2013 [understeg marknadsvärdet men översteg det skattemässiga värdet].

A och B ska överlåta andelar av Å till sina tre barn genom gåvor på ett sådant sätt att inte vare sig stämpelskatt eller inkomstskatt tas ut (ansökan gavs in till Skatterättsnämnden innan Högsta domstolen avgjorde målet NJA 2013 s. 886, se vidare nedan).

Överlåtelsen av fastighetsandelarna ska tillsammans med andra transaktioner leda till att fastigheten kommer att samägas av [A, B och barnen] indirekt genom aktiebolag. Bolagen ifråga är Z, X AB (X) och Y AB (Y).

Z är nybildat, för närvarande vilande och ägs av A och B med hälften var. A äger även 70 procent av aktierna i X och Y. Barnen äger resterande aktier till lika delar. De bolagens verksamhet består av att äga och förvalta fast egendom, aktier och annan lös egendom.

Som ett första steg ska A genom gåvor överlåta 42,5 procent av sina aktier i X och Y till övriga familjemedlemmar. Härefter kommer A och B att äga vardera 27,5 procent av aktierna i bolagen och vart och ett av barnen 15 procent.

X och Y ska sedan köpa Z för ett pris motsvarande bolagets aktiekapital minskat med uppkommen förlust från bildandet och fram till överlåtelsedagen. Bolagen ska äga hälften var av aktierna i Z.

Slutligen ska A och B överlåta sina andelar i Å till Z. Bolaget övertar befintliga lån på fastigheten och utfärdar två nya reverser, alltihop till ett sammanlagt belopp [som understiger taxeringsvärdet men överstiger det skattemässiga värdet]. Ersättningen understiger därmed 85 procent av fastighetens taxeringsvärde för 2013.

Zs verksamhet består då av att äga och förvalta Å.

Vid överlåtelser av kapitaltillgångar till aktiebolag som överlåtaren eller närstående är delägare i kan det komma ifråga att tillämpa bestämmelserna i 53 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). Av lämnade förutsättningar följer att bestämmelserna inte är tillämpliga i detta fall eftersom ersättningen överstiger fastighetens skattemässiga värde (jfr kapitlets 2 och 4 §§).

Frågan och parternas inställning

A och B vill få besked om överlåtelserna av fastighetsandelarna till Z inkomstskattemässigt utgör gåvor.

Deras uppfattning är att det följer av en klar praxis på området att samtliga villkor för att överlåtelserna ska anses som gåvor är uppfyllda (t.ex. RÅ 2001 ref. 2). Utgången i NJA 2013 s. 886 utgör inte grund för att frångå denna praxis.

Skatteverket delar uppfattningen att överlåtelserna torde utgöra gåvor enligt Högsta förvaltningsdomstolens praxis. En transaktion av aktuellt slag görs dock i regel för att minska överlåtarens skatt. På motsvarande sätt som en fastighetsöverlåtelse som sker av generationsskiftesskäl bedömdes ske utan gåvoavsikt i NJA 2013 s. 886 bör därför även de nu aktuella överlåtelserna anses ske utan sådan avsikt.

Skälen för avgörandet

Utgångspunkter för bedömningen

Vid inkomstbeskattningen tillämpas enligt praxis den s.k. huvudsaklighetsprincipen vid blandade överlåtelser av fastigheter. En överlåtelse av en fastighet till närstående eller ett av närstående ägt bolag behandlas normalt som en gåva om ersättningen understiger fastighetens taxeringsvärde.

En motsvarande överlåtelse till ett av överlåtaren helägt bolag behandlas däremot som en avyttring eftersom det saknas ett gåvomoment (RÅ 1993 ref. 43). I samma rättsfall ansågs inte heller gåvomomentet vara tillräckligt då närstående äger 20 procent av det förvärvande bolaget. När fråga är om en överlåtelse av en fastighet till ett bolag där 40 procent ägs av närstående till överlåtaren anses emellertid gåvomomentet så betydande att överlåtelsen bör bedömas som gåva (RÅ 2001 ref. 2).

Av det anförda framgår att Högsta förvaltningsdomstolen har utformat vissa schabloner för bedömning av om gåva föreligger vid blandade överlåtelser till bolag. Att en närmare prövning mot de allmänna gåvorekvisiten ändå kan aktualiseras framgår också av praxis (HFD 2013 not. 40).

Utvecklingen av praxis på inkomstbeskattningens område har skett mot bakgrund bl.a. av Högsta domstolens avgöranden om gåvoskatt i rättsfallen NJA 1980 s. 42 I och II. Gemensamt i dessa fall var att egendom överläts till underpris till ett aktiebolag där både överlåtare och närstående var delägare. Högsta domstolen fann bl.a. att eftersom en betydande förmögenhetsöverföring ägt rum måste en gåvoavsikt antas ha varit för handen om inte speciella omständigheter talade emot det. Även om överlåtarens gåvoavsikt ytterst hade riktat sig mot de närstående hade den enligt domstolen primärt gällt i förhållande till bolaget. Bolagen gåvobeskattades.

Sedan gåvoskatten upphörde att gälla efter utgången av 2004 har Högsta domstolen prövat motsvarande frågor i några mål om stämpelskatt, senast i NJA 2013 s. 886.

Det målet gällde en fastighet som hade överlåtits till ett bolag mot en ersättning motsvarande 68,8 procent av fastighetens taxeringsvärde. Bolaget var helägt av ett annat bolag där överlåtaren ägde 51,5 procent av aktierna och hans hustru och barn övriga aktier. Frågan var om förvärvet var stämpelskattepliktigt eller om det var att anse som en gåva för vilken stämpelskatt inte skulle betalas.

Som utgångspunkt för sin bedömning hänvisade Högsta domstolen bl.a. till att det inte längre finns något befogat intresse av ett enhetligt gåvobegrepp för gåvoskatt och stämpelskatt eftersom gåvoskatten är avskaffad. Vad som är en gåva i ett specifikt skattehänseende kan enligt domstolens uppfattning skilja sig från vad som anses vara en gåva i andra skattehänseenden eller civilrättsligt. Samtidigt framhölls att det är mera sällan som det finns anledning att anta att en transaktion som riktas mot ett aktiebolag har skett med gåvoavsikt.

Högsta domstolen konstaterade att avsikten med överlåtelsen i det aktuella fallet var att underlätta ett generationsskifte i bolaget. Det innebar att det inte kunde anses ha förelegat en gåvoavsikt i förhållande till bolaget. Förvärvet skulle därmed betraktas som ett stämpelskattepliktigt tillskott.

Skatterättsnämndens bedömning

Frågan i ärendet är om överlåtelsen av Å som till lika delar ägs av A och B till ett aktiebolag vilket indirekt till 45 procent ägs av deras barn ska behandlas som en gåva i inkomstskattehänseende. Överlåtelsen ska ske mot en ersättning som understiger fastighetens taxeringsvärde.

Högsta domstolens avgörande i NJA 2013 s. 886 har lett till farhågor om att det kan få betydelse för prövningen av liknande fall vid inkomstbeskattningen.

Av RÅ 2001 ref. 2 som avsåg en situation liknande den nu aktuella framgår att det förhållandet att syftet med överlåtelserna är att genomföra ett generationsskifte inte hindrar att gåvoavsikt anses föreligga när gåvomomentet är betydande. Det gällde även i rättsfallet RÅ 2004 ref. 42 där fråga var om en överlåtelse till underpris till ett aktiebolag av en hel näringsverksamhet av fastigheter som utgjorde lagertillgångar. Att gåvoskattens slopande skulle ha någon betydelse för inkomstbeskattningen framgår inte heller av praxis (jfr HFD 2013 not. 40).

Skatterättsnämnden finner sammanfattningsvis att överlåtelserna av andelarna i Å uppfyller de krav som ställs i Högsta förvaltningsdomstolens praxis för att anses som gåvor vid inkomstbeskattningen. Högsta domstolens avgörande i 2013 års rättsfall leder inte till någon annan slutsats.

Frågan ska besvaras i enlighet med det anförda.

I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Mattias Dahlberg, Leif Gäverth, Ulrika Lundström, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Margareta Palmstierna.

I den slutliga handläggningen har även Lis Alfreds deltagit.

Senaste förhandsbesked inom Inkomstskatt

| Inkomstskatt

Avdrag för kostnader?

(Dnr 105-20/D)

Ett antal vattenkraftsproducenter har gemensamt bildat ett bolag vars syfte är att finansiera miljöåtgärder avseende vattenkraften. Avdragsrätt har ansetts föreligga för medel som producenterna betalar till bolaget och bolaget har bedömts vara skattskyldigt för mottagna medel. Avdragsrätt har även ansetts föreligga för de medel som bolaget i sin tur betalar ut till ersättningsberättigade producenter och producenterna har ansetts vara skattskyldiga för mottagna medel.

Visa alla
Till toppen