Två fåmansföretag har ansetts bedriva samma eller likartad verksamhet då vinstmedel förts till de båda bolagen från dotterbolag där ägaren till fåmansföretagen varit verksam i betydande omfattning.
Aktierna i X AB (X) är kvalificerade andelar.
A var fram till 2010 verksam i betydande omfattning i Y AB (Y), ett företag som bedrev [viss typ av] verksamhet. Y ägdes i sin helhet av Z AB (Z), ett bolag som ägdes till (…) procent av det av A helägda Å AB (Å).
Under 2008 såldes aktierna i Y externt. Försäljningen var inte villkorad av att A skulle fortsätta att arbeta i bolaget.
Samma år sålde A aktierna i Å till de av honom ägda bolagen X och Ä AB (Ä). X förvärvade (…) procent av aktierna och Ä resterande (…) procent.
Medel från försäljningen av Y kom 2009 att föras över till X och Ä genom utdelning från Z till Å och därefter likvidation av de båda bolagen.
I X har ingen annan verksamhet bedrivits än diskretionär förvaltning av de vinstmedel som härrör från Y. Ä bedriver [annan typ av verksamhet än den som bedrevs i Y ]. A var verksam i betydande omfattning i bolaget till och med 2009.
Med anledning av att A avser att ta emot utdelning från X under 2014 vill han veta om aktierna i bolaget är kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 § inkomstskattelagen (1999:1229). Frågan är ställd för att få klarhet i om X och Ä kan anses bedriva samma eller likartad verksamhet.
A:s uppfattning är att aktierna i X inte är kvalificerade andelar efter 2013. Upparbetade vinstmedel i Y har visserligen förts över till såväl X som Ä men det har inte skett någon överföring av vinstmedel mellan dessa bolag.
Skatteverket anser att aktierna är kvalificerade andelar under 2014. Det är enligt verket en följd av att A varit verksam i betydande omfattning i Ä under 2009 och att det föreligger ett sådant samband mellan verksamheterna i X och Ä att de bör anses bedriva samma eller likartad verksamhet.
Enligt 57 kap. 4 § första stycket 1 är en andel i ett fåmansföretag kvalificerad om andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i företaget eller i ett annat fåmansföretag eller i ett fåmanshandelsbolag som bedriver samma eller likartad verksamhet.
I förarbetena när bestämmelsen infördes sägs bl.a. att syftet är att karenstiden ska förlängas om den skattskyldige eller närstående fortsätter med likartad verksamhet i ett annat fåmansföretag då det annars kunde bli möjligt att flytta verksamheten mellan olika företag och spara arbetsinkomsten i ett vilande företag (prop. 1989/90:110 s. 468 och 703 f.).
Av praxis framgår att jämförelsen med ett annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet i huvudsak tar sikte på sådana fall där hela eller delar av verksamheten i ett fåmansföretag har överförts till ett annat sådant företag och där verksamheten i det senare företaget ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten eller på fall där likartat samband föreligger mellan bolagen(jfr RÅ 2010 ref. 11 I–V).
Det är därvid tillräckligt att kapital som generats i ett fåmansföretag förs över till ett annat sådant företag för att samma eller likartad verksamhet ska anses föreligga (jfr HFD 2011 ref. 75). I sådana fall har villkoret ansetts uppfyllt även om företagen bedriver verksamheter av skilda slag (jfr HFD 2012 ref. 67 I).
I det här fallet har kapital som genererats i Y, där A varit verksam i betydande omfattning, via andra bolag förts till X och Ä. Av praxis följer att vart och ett av dessa bolag anses bedriva samma eller likartad verksamhet som Y. En konsekvens av det synsättet är att även X och Ä bedriver samma eller likartad verksamhet. Det förhållandet att det inte skett någon överföring av tillgångar mellan dessa bolag påverkar inte bedömningen.
Mot bakgrund av det anförda och eftersom A varit verksam i betydande omfattning i Ä under 2009 är hans aktier i X kvalificerade andelar 2014. Den ställda frågan ska således besvaras jakande.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Anders Bengtsson, Mattias Dahlberg, Ulrika Lundström, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
I den slutliga handläggningen har även Lis Alfreds deltagit.
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
