Två fåmansföretag har ansetts bedriva samma eller likartad verksamhet då vinstmedel förts till de båda bolagen från dotterbolag där ägaren till fåmansföretagen varit verksam i betydande omfattning.
Aktierna i X AB (X) är kvalificerade andelar.
A äger X och Y AB (Y). Bolagen äger (…) respektive (…) procent av aktierna i Z AB (Z). Resten av aktierna i Z ägs av A:s bror genom två bolag.
Z ägde tidigare Å AB (Å). A var verksam i betydande omfattning i Å fram till i början av 2007 då anställningen upphörde och bolaget avyttrades externt.
Efter försäljningen av Å har Z lämnat utdelning till aktieägarna om sammanlagt (…) kr. Medel har alltså överförts från Z till X och Y i proportion till deras respektive ägarandel.
X bedriver ingen annan verksamhet än att förvalta aktierna i Z. Y bedriver sedan 2009 verksamhet där A är verksam i betydande omfattning.
Med anledning av att A avser att tillgodogöra sig kapitalet i X under 2014 vill han veta om hans aktier i bolaget är kvalificerade andelar.
A:s uppfattning är att aktierna i bolaget är kvalificerade andelar t.o.m. utgången av 2012 på grund av det tidigare indirekta innehavet av aktierna i Å. Därefter bör de inte längre vara kvalificerade eftersom det inte skett någon överföring av tillgångar mellan X och Y.
Skatteverket anser att aktierna i X är kvalificerade andelar med hänsyn till att A är verksam i Y och att det föreligger ett sådant samband mellan bolagens verksamheter att de bör anses bedriva samma eller likartad verksamhet.
Enligt 57 kap. 4 § första stycket 1 inkomstskattelagen (1999:1229) är en andel i ett fåmansföretag kvalificerad om andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i företaget eller i ett annat fåmansföretag eller i ett fåmanshandelsbolag som bedriver samma eller likartad verksamhet.
I förarbetena när bestämmelsen infördes sägs bl.a. att syftet är att karenstiden ska förlängas om den skattskyldige eller närstående fortsätter med likartad verksamhet i ett annat fåmansföretag då det annars kunde bli möjligt att flytta verksamheten mellan olika företag och spara arbetsinkomsten i ett vilande företag (prop. 1989/90:110 s. 468 och 703 f.).
Av praxis framgår att jämförelsen med ett annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet i huvudsak tar sikte på sådana fall där hela eller delar av verksamheten i ett fåmansföretag har överförts till ett annat sådant företag och där verksamheten i det senare företaget ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten eller på fall där likartat samband föreligger mellan bolagen (jfr RÅ 2010 ref. 11 I–V).
Det är därvid tillräckligt att kapital som generats i ett fåmansföretag förs över till ett annat sådant företag för att samma eller likartad verksamhet ska anses föreligga (jfr HFD 2011 ref. 75). I sådana fall har villkoret ansetts uppfyllt även om företagen bedriver verksamheter av skilda slag (jfr HFD 2012 ref. 67 I).
I det här fallet har kapital som genererats i Å, där A var verksam i betydande omfattning, via Z förts till X och Y. Av praxis följer att vart och ett av dessa bolag anses bedriva samma eller likartad verksamhet som Å. En konsekvens av det synsättet är att även X och Y bedriver samma eller likartad verksamhet. Det förhållandet att det inte skett någon överföring av tillgångar mellan dessa bolag påverkar inte bedömningen.
Mot bakgrund av det anförda och eftersom A är verksam i betydande omfattning i Y är hans aktier i X kvalificerade andelar. Den ställda frågan ska således besvaras jakande.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Anders Bengtsson, Mattias Dahlberg, Ulrika Lundström, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.
I den slutliga handläggningen har även Lis Alfreds deltagit.
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
