Skadestånd till följd av avtalsbrott har ansetts utgöra inkomst av näringsverksamhet. Undantaget från skatteplikt har inte ansetts tillämpligt.
Skadeståndet är inte en skattefri inkomst.
Fastighetsbolagen X AB och Y AB avtalade om att förvärva var sin fastighet som ägdes av en extern part genom ett aktiebolag. Enligt avtalet skulle Y AB först förvärva samtliga aktier i detta bolag och därefter överlåta den ena fastigheten till X AB enligt vissa på förhand fastställda villkor.
Y AB förvärvade aktiebolaget men överlåtelsen till X AB kunde inte genomföras som planerat. X AB och Y AB ingick då en förlikning som innebär att X AB ska få skadestånd på grund av avtalsbrott. Skadeståndet är en samlad ersättning för såväl värdeökning som löpande resultat för den fastighet som X AB skulle ha erhållit i enlighet med överenskommelsen. Enligt (…) förlikningsavtalet ska slutlig avstämning av skadeståndets storlek göras när ett lagakraftvunnet förhandsbesked föreligger om hur X AB ska beskattas med anledning av skadeståndet.
X AB vill veta om skadeståndet är skattefritt enligt 8 kap. 22 § inkomstskattelagen (1999:1229).
X AB anser att så är fallet. Skadeståndet avser en tillgång som aldrig har ingått i bolagets verksamhet. X AB har inte heller bedrivit någon näringsverksamhet avseende fastighet till vilken ersättningen hör.
Skatteverkets uppfattning är att skadeståndet utgör en skattepliktig ersättning som ska tas upp i X AB:s näringsverksamhet. Undantaget i 8 kap. 22 § är enligt verket inte tillämpligt.
X AB har drabbats av inkomstbortfall till följd av avtalsbrott, som ett annat bolag gjort sig skyldigt till, när en överenskommelse om en fastighetsöverlåtelse till X AB inte kunde fullföljas. Den ersättning som ska utgå enligt förlikningsavtalet avser att kompensera X AB för uteblivna inkomster.
Frågan är om X AB ska ta upp ersättningen till beskattning.
Huvudregeln i 15 kap. 1 § är att alla inkomster i näringsverksamhet ska tas upp som intäkt. Ersättningen ifråga utgör en sådan inkomst (jfr HFD 2012 ref. 39).
Skattefrihet kan därmed föreligga bara om det finns ett undantag från beskattning i inkomstskattelagen.
Försäkringsersättningar och andra ersättningar för skada eller liknande på tillgångar är skattefria enligt 8 kap. 22 §. Detta gäller dock inte till den del ersättningen avser tillgångar i näringsverksamhet eller på något annat sätt avser en inkomst eller en utgift i näringsverksamhet.
Det skadestånd som X AB ska få är inte en ersättning för skada eller liknande på tillgång och omfattas då inte av skattefriheten.
Skadeståndet är därför skattepliktigt.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Mattias Dahlberg, Leif Gäverth, Ulrika Lundström, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Charlotta Wesslau.
I den slutliga handläggningen har även Krister Rentrop deltagit.
Fråga om Sverige, enligt artikel 18 i skatteavtalet med Italien, har rätt att beskatta belopp som utbetalas från en svensk tjänstepensionsförsäkring till en svensk medborgare som har skatterättslig hemvist i Italien.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om fördelning av skattskyldigheten av ett kommanditbolags resultat mellan köpare och säljare och om bedömningen ska påverkas av att säljaren innan försäljningen överlåtit tillgångar i kommanditbolaget till ett närstående bolag och gjort uttag ur kommanditbolaget motsvarande det egna kapitalet.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för kurs i hästkörning har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för fält- och westernskytte har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Makar har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige på grund av att de innan flytten till Portugal köpt en bostadsrättslägenhet som fritidsbostad. Bedömningen har inte förändrats av att två vuxna döttrar eventuellt bosätter sig i lägenheten eller att visst bohag flyttats dit från permanentbostaden.
Fråga om kravet på självständighet är uppfyllt i en s.k. ”paraplyorganisation”.
Fråga om en från Sverige utflyttad person har väsentlig anknytning hit på grund av innehav av aktier i svenska bolag och på grund av sin roll som företagsledare i bolagen.
Ett liechtensteinskt anstalt, strukturerat som ett bolag, har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar.
En svensk medborgare som är utflyttad från Sverige sedan 2016 avser att köpa en fritidsfastighet i Sverige. Fastighetens höga standard har inte ansetts påverka bedömningen av om han får väsentlig anknytning hit.
