En vistelse i Sverige i samband med vård pga. sjukdom som överstiger sex månader har bedömts medföra obegränsad skattskyldighet.
A ska på grund av sin vistelse i Sverige anses som obegränsat skattskyldig här. Endast den omständigheten medför inte att B ska anses som obegränsat skattskyldig här.
[Makarna] A och B är sedan [ett stort antal år] utflyttade från Sverige och bosatta i [landet X] där de har sin stadigvarande bostad. Förvaltningen av makarnas förmögenhet, som bl.a. består av (…), sköts från [landet X]. De äger också sedan tidigare en större fastighet belägen i [kommunen Y] som har använts som sommarbostad. Makarna har vuxna barn som är bosatta utomlands.
A och B har ingen avsikt att nu ändra bosättningen i [landet X]. A lider emellertid av en svår sjukdom som kräver expertvård. A kommer att få denna vård vid ett sjukhus i Sverige. Meningen är att A ska återvända till bostaden i [landet X] efter vårdinsatserna som kan komma att överstiga en period om sex månader. När A under vistelsen i Sverige inte kommer att vara på sjukhuset för att få vård avser A att vistas i fastigheten i [kommunen Y].
A och B vill få klarhet i om de till följd av att A vistas i Sverige i minst sex månader kommer att anses som obegränsat skattskyldiga här, A på grund av vistelsen och B på grund av A:s eventuella obegränsade skattskyldighet. Makarna anser att inte någon av dem ska anses obegränsat skattskyldiga här även om A:s vistelse i Sverige överstiger sex månader.
Enligt Skatteverket ska under givna förutsättningar A anses som obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av att A stadigvarande vistas här. Enligt verket medför dock inte A:s vistelse i Sverige att också B blir obegränsat skattskyldig här.
För fysiska personer gäller enligt 3 kap. 3 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, att den som är bosatt i Sverige (punkten 1), den som stadigvarande vistas i Sverige (punkten 2) eller den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här (punkten 3) är obegränsat skattskyldiga.
Ordet ”bosatt” definieras inte i IL. Det innebär att ordet får tolkas enligt sin allmänna innebörd och motsvarar då normalt det som används i folkbokföringslagen (1991:481), (jfr prop. 2004/05:19 s. 30).
Inte heller uttrycket ”stadigvarande vistelse i Sverige” är närmare definierat i IL. Av praxis följer emellertid att som stadigvarande räknas i princip en sammanhängande tidsperiod om sex månader eller mer (se bl.a. RÅ 2008 ref. 16 och där angivna rättsfall). Vidare framgår av äldre praxis att anledningen till att personen vistas i Sverige saknar betydelse för bedömningen (jfr RÅ 1947 not. 445, RÅ 1952 ref. 12 och RÅ 1952 not. 259).
För att avgöra om en person som tidigare varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska enligt 3 kap. 7 § en rad anknytningsfaktorer beaktas, bl.a. om personen har sin familj här. I praxis har en till Sverige återflyttad make haft betydelse vid bedömningen av den andre makens skattemässiga situation (jfr t.ex. RÅ 1989 not. 443 och RÅ 2009 not. 81).
Även vid utflyttningsfall har den omständigheten att delar av familjen stannat kvar i Sverige tillmätts betydelse som anknytningsfaktor hit (jfr t.ex. RÅ 1976 ref. 116). I vissa fall har dock en annan bedömning gjorts när ny hushållsgemenskap bildats i annat land och där makan endast tillfälligt stannat kvar i Sverige (jfr RÅ 1998 not. 67).
Beträffande A är frågan om A:s vistelse i Sverige innebär att A är att anse som obegränsat skattskyldig här. Enligt förutsättningarna ska A:s bosättning i [landet X] inte ändras. A:s vistelse i Sverige kommer emellertid att omfatta en period om minst sex månader. Eftersom orsaken till att en person vistas här saknar betydelse vid bedömningen innebär vistelsens längd att A är att anse som obegränsat skattskyldig här.
För B:s del kan konstateras att det inte är fråga om en situation där A ska flytta åter till Sverige för att bosätta sig här. Enligt Skatterättsnämndens mening medför inte enbart den omständigheten att A vistas i Sverige på grund av sin sjukdom att B av den anledningen kan anses ha väsentlig anknytning hit.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Mattias Dahlberg, Leif Gäverth, Ulrika Lundström, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
I den slutliga handläggningen har även Lis Alfreds deltagit.
Fråga om ett förfarande med utfärdande av personaloptioner - där förvärvet av aktier sker med hjälp av teckningsoptioner - uppfyller kravet att personaloptionen utnyttjas för förvärv av andel i företaget.
Fråga om en persons vistelser utanför verksamhetslandet utgör sådana kortare avbrott i utlandsvistelsen som ska räknas in i den tid för vistelse som avses i ettårsregeln.
Fråga om förmånstagarna i en liechtensteinsk stiftelse ska beskattas vid utdelning av stiftelsens tillgångar. Också fråga om de ska beskattas för den löpande avkastningen på tillgångarna i stiftelsen.
Fråga om överlåtelser av alla aktier i ett företag till styvbror respektive styvson utgör skattefria gåvor eller ska beskattas som inkomst av tjänst hos honom.
Fråga om en person som flyttat från Sverige under 2015 får väsentlig anknytning hit då han efter en omstrukturering i en koncern - där han sedan tidigare indirekt ägt andelar i ett utländskt bolag - kommer att få ett väsentligt inflytande i ett svenskt bolag.
Fråga om aktier i ett belgiskt bolag ska anses avyttrade i och med att bolaget konverteras till ett nederländskt bolag. Också fråga om omkostnadsbelopp och sparat utdelningsutrymme påverkas av bolagets konvertering samt om reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten är tillämpliga vid en efterföljande omvänd fusion.
Fråga om underprisöverlåtelse av handelsbolagsandelar som är lagertillgångar uppfyller villkoren i 23 kap. 16 och 17 §§ inkomstskattelagen.
Vid prövning av om röstvillkoret är uppfyllt i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten har endast direkta innehav av aktier beaktats.
Fråga om Sverige, enligt artikel 18 i skatteavtalet med Italien, har rätt att beskatta belopp som utbetalas från en svensk tjänstepensionsförsäkring till en svensk medborgare som har skatterättslig hemvist i Italien.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
