En vistelse i Sverige i samband med vård pga. sjukdom som överstiger sex månader har bedömts medföra obegränsad skattskyldighet.
A ska på grund av sin vistelse i Sverige anses som obegränsat skattskyldig här. Endast den omständigheten medför inte att B ska anses som obegränsat skattskyldig här.
[Makarna] A och B är sedan [ett stort antal år] utflyttade från Sverige och bosatta i [landet X] där de har sin stadigvarande bostad. Förvaltningen av makarnas förmögenhet, som bl.a. består av (…), sköts från [landet X]. De äger också sedan tidigare en större fastighet belägen i [kommunen Y] som har använts som sommarbostad. Makarna har vuxna barn som är bosatta utomlands.
A och B har ingen avsikt att nu ändra bosättningen i [landet X]. A lider emellertid av en svår sjukdom som kräver expertvård. A kommer att få denna vård vid ett sjukhus i Sverige. Meningen är att A ska återvända till bostaden i [landet X] efter vårdinsatserna som kan komma att överstiga en period om sex månader. När A under vistelsen i Sverige inte kommer att vara på sjukhuset för att få vård avser A att vistas i fastigheten i [kommunen Y].
A och B vill få klarhet i om de till följd av att A vistas i Sverige i minst sex månader kommer att anses som obegränsat skattskyldiga här, A på grund av vistelsen och B på grund av A:s eventuella obegränsade skattskyldighet. Makarna anser att inte någon av dem ska anses obegränsat skattskyldiga här även om A:s vistelse i Sverige överstiger sex månader.
Enligt Skatteverket ska under givna förutsättningar A anses som obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av att A stadigvarande vistas här. Enligt verket medför dock inte A:s vistelse i Sverige att också B blir obegränsat skattskyldig här.
För fysiska personer gäller enligt 3 kap. 3 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, att den som är bosatt i Sverige (punkten 1), den som stadigvarande vistas i Sverige (punkten 2) eller den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här (punkten 3) är obegränsat skattskyldiga.
Ordet ”bosatt” definieras inte i IL. Det innebär att ordet får tolkas enligt sin allmänna innebörd och motsvarar då normalt det som används i folkbokföringslagen (1991:481), (jfr prop. 2004/05:19 s. 30).
Inte heller uttrycket ”stadigvarande vistelse i Sverige” är närmare definierat i IL. Av praxis följer emellertid att som stadigvarande räknas i princip en sammanhängande tidsperiod om sex månader eller mer (se bl.a. RÅ 2008 ref. 16 och där angivna rättsfall). Vidare framgår av äldre praxis att anledningen till att personen vistas i Sverige saknar betydelse för bedömningen (jfr RÅ 1947 not. 445, RÅ 1952 ref. 12 och RÅ 1952 not. 259).
För att avgöra om en person som tidigare varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska enligt 3 kap. 7 § en rad anknytningsfaktorer beaktas, bl.a. om personen har sin familj här. I praxis har en till Sverige återflyttad make haft betydelse vid bedömningen av den andre makens skattemässiga situation (jfr t.ex. RÅ 1989 not. 443 och RÅ 2009 not. 81).
Även vid utflyttningsfall har den omständigheten att delar av familjen stannat kvar i Sverige tillmätts betydelse som anknytningsfaktor hit (jfr t.ex. RÅ 1976 ref. 116). I vissa fall har dock en annan bedömning gjorts när ny hushållsgemenskap bildats i annat land och där makan endast tillfälligt stannat kvar i Sverige (jfr RÅ 1998 not. 67).
Beträffande A är frågan om A:s vistelse i Sverige innebär att A är att anse som obegränsat skattskyldig här. Enligt förutsättningarna ska A:s bosättning i [landet X] inte ändras. A:s vistelse i Sverige kommer emellertid att omfatta en period om minst sex månader. Eftersom orsaken till att en person vistas här saknar betydelse vid bedömningen innebär vistelsens längd att A är att anse som obegränsat skattskyldig här.
För B:s del kan konstateras att det inte är fråga om en situation där A ska flytta åter till Sverige för att bosätta sig här. Enligt Skatterättsnämndens mening medför inte enbart den omständigheten att A vistas i Sverige på grund av sin sjukdom att B av den anledningen kan anses ha väsentlig anknytning hit.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Mattias Dahlberg, Leif Gäverth, Ulrika Lundström, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
I den slutliga handläggningen har även Lis Alfreds deltagit.
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Ändringsarbeten i form av installation av pentryn och ombyggnation av gemensamhetskök till bostadslägenheter har för skattskyldig som bedriver uthyrning av bostäder bedömts inte omfattas av det utvidgade reparationsbegreppet.
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
