Personaloption enligt 11 a kap. IL
(Dnr 65-23/D)Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Aktier i ett fåmansföretag som erhålls i gåva blir inte kvalificerade andelar hos mottagaren enbart av den anledningen att de var det hos överlåtaren.
Fråga 1
De aktier i X AB som A och B (sökandena) får i gåva av sin mor 2015 blir inte kvalificerade andelar hos dem.
Fråga 6
Sökandenas aktier i Y AB är inte kvalificerade andelar. Andelarnas karaktär påverkas inte av det planerade gåvoförvärvet av aktier i X AB.
Sökandena, som är bröder, ägde vid ingången av 2005 en aktie var i X AB, ett bolag som är att betrakta som ett fåmansföretag. Bröderna har därefter förvärvat ytterligare aktier i bolaget bl.a. genom gåvor från sin mor samt genom en fondemission. Under 2012 sålde sökandena sina aktier i X AB till Y AB till underpris.
Y AB ägs till hälften vardera av sökandena. De är inte verksamma i betydande omfattning i det bolaget.
De delägare eller närstående till delägare som är eller har varit verksamma i betydande omfattning i X AB eller annat underliggande företag är en kusin till sökandena (VD) och dennes far (tidigare VD, som avled 2012).
Kusinen, en systerson till sökandenas mor, är enligt 2 kap. 22 § inkomstskattelagen (1999:1229) att anse som närstående till henne och moderns aktier i X AB är därmed kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 §.
De aktier i bolaget som sökandena mottog genom gåvor från modern under 2005 har t.o.m. 2010 behandlats som kvalificerade andelar. Eftersom varken sökandena själva eller någon dem närstående varit verksamma i betydande omfattning i X AB under 2011 eller något av de fem åren dessförinnan har aktierna inte behandlats som kvalificerade andelar från den tidpunkten.
Sökandenas mor avser nu att ge dem fler aktier i X AB i gåva vilket föranleder följande frågor.
1. Kommer aktierna i X AB som sökandena får i gåva att bli kvalificerade andelar hos dem?
2. Om så är fallet, kommer även aktierna i Y AB att anses vara kvalificerade andelar?
3. Om svaret på fråga 2 är nekande, blir aktierna i Y AB kvalificerade andelar om sökandena överlåter de nya gåvorna dit?
4. Om svaret på fråga 1 är jakande, kommer de mottagna aktierna i X AB att vara kvalificerade andelar det sjätte året efter gåvoåret om nu aktuella förhållanden om vilka personer som är verksamma i bolaget består?
5. Om svaret på fråga 1 är jakande, ska sökandenas mottagna aktier anses som kvalificerade andelar så länge som de hade varit det om aktierna fortfarande hade ägts av deras mor?
6. Ska sökandenas aktier i Y AB anses utgöra kvalificerade andelar vid en utdelning från bolaget under 2015? Påverkas svaret av om de erhåller aktier i X AB genom gåva från modern under 2015?
Sökandena anser att regeln om kontinuitet i 44 kap. 21 § medför att aktierna i X AB som de får av modern och som är kvalificerade andelar hos henne behåller den karaktären hos dem. Ett motsatt synsätt skulle öppna för stora möjligheter till skatteplanering. Även aktierna i Y AB bör bli kvalificerade genom gåvan. Vidare bör andelarna upphöra att vara kvalificerade det sjätte året efter gåvoåret.
Skatteverket anser inte att aktier i ett fåmansföretag som erhållits i gåva blir kvalificerade andelar hos mottagaren enbart av den anledningen att de var det hos överlåtaren.
Huvudfrågan i ärendet är om de aktier i X AB som sökandena ska få i gåvor av sin mor och som är kvalificerade andelar hos henne kommer att behålla denna karaktär hos gåvotagarna.
Enligt definitionen i 57 kap. 4 § första stycket avses med kvalificerad andel en andel i eller avseende ett fåmansföretag under förutsättning att
1. andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i företaget eller i ett annat fåmansföretag eller i ett fåmanshandelsbolag som bedriver samma eller likartad verksamhet, eller
2. företaget, direkt eller indirekt, under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren har ägt andelar i ett annat fåmansföretag eller i ett fåmanshandelsbolag och andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i detta fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag.
Har en kapitaltillgång förvärvats genom gåva inträder enligt 44 kap. 21 § förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation. Bestämmelsen tillämpas vid beräkning av anskaffningsutgiften av bl.a. delägarrätter när kapitalvinst ska beräknas för avyttrade tillgångar (prop. 1999/00:2 del 2 s. 534 f.).
I 57 kap. 4 § första stycket kommer inte någon motsvarande kontinuitet till uttryck. Däremot finns i tredje stycket en bestämmelse som gäller för dödsbo och delägare i dödsbo när ägaren till en kvalificerad andel dör.
Uttryckliga regler om kontinuitet finns även på annat håll i kapitlet, bl.a. i 11 § i fråga om beräkningen av årets gränsbelopp vid benefika förvärv.
I samband med införandet av den regeln föreslog Skatteverket att det generellt skulle anges att förvärvaren inträder i den tidigare ägarens skattemässiga situation vid tillämpning av 57 kap. vid förvärv. Regeringen konstaterade dock att Skatteverkets förslag till reglering av kontinuiteten var mera vittgående och ansåg att förslaget inte kunde leda till lagstiftning utan att ha belysts mera ingående. I det aktuella sammanhanget var det därför inte lämpligt att reglera annat än vad som gällde för årets gränsbelopp (prop. 2008/09:40 s. 37).
Av det anförda framgår att inte vare sig lydelsen i 57 kap. 4 § första stycket eller systematiken i kapitlet i övrigt ger stöd för att moderns gåvoöverlåtelse av aktierna i X AB medför att aktierna blir kvalificerade andelar hos sökandena. Fråga 1 ska därför besvaras nekande.
Av svaret på fråga 1 följer att fråga 6 ska besvaras med att inte heller aktierna i Y AB utgör kvalificerade andelar hos sökandena och att det förhållandet inte ändras av att de får aktier i X AB i gåva från sin mor.
Övriga frågor förfaller.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Merja Lohela, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.
I den slutliga handläggningen har även Krister Rentrop deltagit.
Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av en serie transaktioner som ska genomföras i syfte att förvärva en fastighet från en bostadsrättsförening.
Kostnader för arbete och material vid installation av en viss typ av lastbalanserare har inte ansetts kunna ingå i underlaget för skattereduktion för installation av laddningspunkt för elfordon.
Fråga om en person som avser att flytta från Sverige och behålla ett flertal styrelseuppdrag i kombination med aktieinnehav – understigande tio procent – i svenska rörelsedrivande bolag ska anses ha väsentlig anknytning hit.
En enskild näringsidkare har erhållit elstöd som omfattar både privat elförbrukning och elförbrukning i näringsverksamheten. Den del av stödet som belöper på el förbrukad i verksamheten ska tas upp som intäkt i näringsverksamheten.
Restauranganställd som köper råvaror m.m. från arbetsgivarens lager och på obetald rast tillagar en maträtt anses erhålla en sådan färdig måltid som omfattas av reglerna om kostförmån.
Uttag från försäkringskapitalet för bistående av förvaltning av försäkringsavtal medför att försäkringen inte kan klassificeras som en pensionsförsäkring.
En person som är utflyttad från Sverige sedan 2017 men har behållit den tidigare permanentbostaden i Sverige där hans hustru varit bosatt till och med 2020 har ansetts ha väsentlig anknytning hit.
En amerikansk trust har inte ansetts motsvara en svensk familjestiftelse. En utbetalning från trusten ska därför inte beskattas som periodiskt understöd.
Ersättning för handel med valuta för annans räkning ska beskattas i inkomstslaget tjänst