Skatterättsnämnden prövade ursprungligen ärendet genom ett förhandsbesked den 24 september 2013 i ärende dnr 20-13/D. Av ansökan framgick bl.a. följande.

A är bosatt och obegränsat skattskyldig i Sverige. Hon och hennes [i ett annat nordiskt land] bosatta [syskon] är delägare i det oskiftade dödsboet efter deras far. Denne var vid dödsfallet bosatt i [det nordiska landet].

Bland dödsboets tillgångar finns bl.a. (…) aktier i ett (…) börsnoterat bolag. Aktierna hade vid tidpunkten för ansökan ett marknadsvärde på ca (… ) kr per aktie. A kan komma att tillskiftas aktier med ett värde på ca (…) kr vid ett framtida arvskifte.

Dödsboet är enligt [landets interna] rätt ett eget skattesubjekt som beskattas för sina löpande inkomster. En utskiftning av tillgångarna i dödsboet till dödsbodelägarna i samband med arvskifte likställs med en försäljning av tillgångarna. Dödsboet beskattas för en vinst som beräknas till skillnaden mellan den avlidnes ursprungliga anskaffningsvärde och tillgångarnas marknadsvärde vid tidpunkten för utskiftningen.

Från denna huvudregel finns undantag för personer bosatta i [landet där dödsboet är hemmahörande]. De kan under vissa förutsättningar ”succedera” i tillgångarna och överta arvlåtarens anskaffningsvärde vilket medför att dödsboet inte beskattas när tillgångarna utskiftas.

Eftersom A är bosatt i Sverige är detta undantag inte tillämpligt.

Mot den bakgrunden ville A veta bl.a. om hon som anskaffningsutgift för de aktier som hon kunde komma att tillskiftas skulle få använda det värde som dödsboet skulle anses ha avyttrat aktierna för (fråga 1) och om hon vid förvärv av aktierna från dödsboet skulle få använda sig av hela köpeskillingen (fråga 2). Om svaren på dessa frågor besvarades nekande ville hon ha besked huruvida en tillämpning av skatteavtalet mellan de nordiska länderna vid en framtida försäljning av aktierna skulle medföra att Sverige inte har rätt att beskatta den del av vinsten som beskattats hos dödsboet (fråga 3).

Enligt Skatterättsnämndens förhandsbesked skulle A som anskaffningsutgift för aktier som tillskiftas henne få använda det belopp som dödsboet skulle anses avyttra aktierna för och som beskattats i dödsboet (fråga 1). Om A i stället köper aktierna av dödsboet skulle hon anses förvärva två tredjedelar av aktierna genom köp och en tredjedel genom arv varför två tredjedelar av köpeskillingen och en tredjedel av det i dödsboet beskattade beloppet sammantaget skulle utgöra hennes anskaffningsutgift för aktierna (fråga 2). Med hänsyn till svaren på frågorna 1 och 2 förföll fråga 3.

Högsta förvaltningsdomstolen ändrade i dom den 14 maj 2014 (HFD 2014 ref. 25) förhandsbeskedet enligt följande. Domstolen förklarade såvitt avsåg fråga 1 att anskaffningsutgiften skulle bestämmas med bortseende från beskattning i [det nordiska landet] som dödsboet träffas av vid skiftet. På motsvarande sätt ändrades svaret på fråga 2 för den tredjedel av aktierna som skulle anses förvärvade genom arv. Med den utgången aktualiserades en prövning av fråga 3. Domstolen återförvisade därför målet till Skatterättsnämnden för behandling av frågan.

Sökanden anser att det av ordalydelsen i artikel 24 i skatteavtalet står klart att Sverige inte har rätt att beskatta inkomsten.

Även Skatteverket menar att artikel 24 är tillämplig. Sökanden ska därför, vid en försäljning av aktierna, endast beskattas för den del av kapitalvinsten som överstiger ett belopp motsvarande den kapitalvinst som dödsboet redan beskattats för i [det nordiska landet].