Utomståenderegeln i 57 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) har ansetts tillämplig när det utomstående ägandet förelegat i ett indirekt ägt kommanditbolag.
Frågorna 1 och 2
Utomståenderegeln i 57 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) är tillämplig. Svaret ändras inte om kommanditbolagets inkomster utgörs av kapitalvinster på grund av avyttring av aktierna i fastighetsaktiebolagen.
A avser att investera i fastigheter och ägna sig åt fastighetsförvaltning. Investeringarna ska göras tillsammans med ett antal svenska företag. De investerande företagen kommer att vara oberoende både i förhållande till varandra och till A. Investerarna ska inte delta i verksamheten på annat sätt än att satsa kapital.
Avsikten är att A, genom ett helägt aktiebolag (AB), och investerarna indirekt ska förvärva (…) fastigheter förpackade i varsitt aktiebolag (fastighetsaktiebolag). Fastighetsaktiebolagen ska ägas av ett kommanditbolag (KB). AB ska som komplementär inneha 30 procent av KB och investerarna tillsammans resterande 70 procent.
AB och investerarna kommer att satsa kapital i KB i proportion till deras respektive andelsinnehav. Fördelningen av resultatet i KB ska ske på samma sätt.
KB kommer att vara ett fåmanshandelsbolag enligt definitionen i 56 kap. 4 §. A ska enligt förutsättningarna vara verksam i betydande omfattning i KB i den mening som avses i 57 kap. 4 §. Hon kommer däremot inte att vara verksam i betydande omfattning i AB eller fastighetsaktiebolagen.
AB ska vara ett holdingbolag utan annan verksamhet än att äga andel i KB. AB:s inkomster kommer nära nog uteslutande att bestå av dess andel av resultatet i KB.
A vill veta om utomståenderegeln i 57 kap. 5 § är tillämplig på så sätt att hennes aktier i AB inte blir kvalificerade andelar på grund av det utomstående ägandet i KB (fråga 1).
Hon vill också veta om svaret på fråga 1 ändras om fastighetsaktiebolagen i stället för att lämna aktieutdelning säljs så att inkomsten i KB i huvudsak utgörs av kapitalvinster (fråga 2).
A anser själv att utomståenderegeln är tillämplig eftersom utomstående i betydande omfattning äger del i KB och därmed indirekt har rätt till utdelning från fastighetsaktiebolagen. Några särskilda skäl som talar emot en tillämpning av utomståenderegeln finns inte.
Bedömningen bör bli densamma oavsett om inkomsten i KB utgörs av utdelning eller kapitalvinster.
Skatteverket anser att utomståenderegeln inte är tillämplig eftersom det inte går att få utdelning från ett kommanditbolag. Det framgår även av regelns tredje stycke att den inte är avsedd att tillämpas i den aktuella situationen. Det spelar därvid ingen roll om det rör sig om utdelning från fastighetsaktiebolagen eller kapitalvinster på aktierna i de bolagen.
Med kvalificerad andel avses enligt 57 kap. 4 § första stycket 2 en andel i eller avseende ett fåmansföretag under förutsättning att företaget, direkt eller indirekt, under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren har ägt andelar i ett annat fåmansföretag eller i ett fåmanshandelsbolag och andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i detta fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag.
Av förutsättningarna framgår att A:s aktier i AB blir kvalificerade andelar enligt denna bestämmelse om inte utomståenderegeln i 5 § samma kapitel är tillämplig.
Enligt den regelns första stycke ska, om utomstående, direkt eller indirekt, i betydande omfattning äger del i företaget och, direkt eller indirekt, har rätt till utdelning, en andel anses kvalificerad bara om det finns särskilda skäl. Vid bedömningen ska förhållandena under beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren beaktas.
I andra stycket sägs att med företag avses här det företag i vilket delägaren eller någon närstående varit verksam i betydande omfattning under den tid som anges i första stycket.
Ett företag ska enligt tredje stycket anses ägt av utomstående utom till den del det ägs av fysiska personer som
1. äger kvalificerade andelar i företaget,
2. indirekt äger andelar i företaget som hade varit kvalificerade om de ägts direkt, eller
3. äger kvalificerade andelar i ett annat fåmansföretag som avses i 4 § eller andelar i ett fåmanshandelsbolag som avses i den paragrafen.
Enligt förarbetena tar utomståenderegeln sikte på fall där uttag i form av utdelning eller kapitalvinst inte innebär någon fördel gentemot ett löneuttag. Så anses vanligtvis bli fallet om minst 30 procent av avkastningen tillfaller utomstående (se prop. 1989/90:110 del 1 s. 468 och 704).
Av praxis framgår att utomståenderegeln inte bara gäller andelar i företag där den skattskyldige faktiskt varit verksam (RÅ 2004 ref. 124). En tillämpning av regeln är inte heller utesluten när det utomstående ägandet finns i ett indirekt ägt företag (RÅ 2007 not. 1).
Förutsättningarna i detta ärende kan jämföras med dem i 2007 års avgörande. A är verksam i ett företag som hon äger indirekt via AB. Företaget hon är verksam i, ett fåmanshandelsbolag, ägs till 70 procent av utomstående som enligt ansökan också har rätt till motsvarande del av inkomsten från handelsbolaget.
Att ett fåmanshandelsbolag är ett företag vid tillämpningen av 57 kap. framgår bl.a. av kapitlets 3 §. Enligt Skatterättsnämndens mening omfattar därför utomståenderegeln även en situation som den aktuella när den verksamhet som ska bedömas bedrivs i ett fåmanshandelsbolag som indirekt genom ett fåmansföretag ägs av den skattskyldige.
En sådan tolkning är förenlig med regelns ordalydelse och är i linje med dess syfte. Några särskilda skäl mot en tillämpning av utomståenderegeln har inte kommit fram.
Utomståenderegeln ska alltså tillämpas i det aktuella fallet. Bedömningen ändras inte om inkomsten i KB nästan uteslutande utgörs av kapitalvinster på grund av avyttring av aktierna i fastighetsaktiebolagen.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Marianne Svanberg, Anders Bengtsson, Mattias Dahlberg, Leif Gäverth, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.
I den slutliga handläggningen har även Lis Alfreds deltagit.
Fråga om Sverige, enligt artikel 18 i skatteavtalet med Italien, har rätt att beskatta belopp som utbetalas från en svensk tjänstepensionsförsäkring till en svensk medborgare som har skatterättslig hemvist i Italien.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om fördelning av skattskyldigheten av ett kommanditbolags resultat mellan köpare och säljare och om bedömningen ska påverkas av att säljaren innan försäljningen överlåtit tillgångar i kommanditbolaget till ett närstående bolag och gjort uttag ur kommanditbolaget motsvarande det egna kapitalet.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för kurs i hästkörning har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för fält- och westernskytte har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Makar har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige på grund av att de innan flytten till Portugal köpt en bostadsrättslägenhet som fritidsbostad. Bedömningen har inte förändrats av att två vuxna döttrar eventuellt bosätter sig i lägenheten eller att visst bohag flyttats dit från permanentbostaden.
Fråga om kravet på självständighet är uppfyllt i en s.k. ”paraplyorganisation”.
Fråga om en från Sverige utflyttad person har väsentlig anknytning hit på grund av innehav av aktier i svenska bolag och på grund av sin roll som företagsledare i bolagen.
Ett liechtensteinskt anstalt, strukturerat som ett bolag, har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar.
En svensk medborgare som är utflyttad från Sverige sedan 2016 avser att köpa en fritidsfastighet i Sverige. Fastighetens höga standard har inte ansetts påverka bedömningen av om han får väsentlig anknytning hit.
