Delägande av en skogsfastighet i Sverige har inte ansetts medföra väsentlig anknytning hit.
A ska inte anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av väsentlig anknytning.
A är svensk medborgare. Som avtalspensionär avser han att flytta från Sverige under 2015 eller 2016 och bosätta sig i Portugal eller Thailand. Han är ogift och saknar barn.
Inför utflyttningen kommer han att göra sig av med både den hyreslägenhet där han bor och ett mindre innehav i ett svenskt fåmansföretag.
A äger tillsammans med sin bror en skogsfastighet i (…). Fastigheten är på 77 hektar med ett taxeringsvärde på 4,4 miljoner kr.
Avverkning och nyplantering sköts av utomstående medan brödernas egna insatser begränsas huvudsakligen till röjning av sly och liknande. Under den senaste femårsperioden har A:s fastighetsandel genererat inkomster för honom med som mest 200 000 kr per år.
På fastigheten finns en fritidsbostad med enklare standard där han kommer att vistas när han besöker Sverige på somrarna.
A vill veta om han efter utflyttningen ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige och därmed fortsatt vara obegränsat skattskyldig här.
Båda parter anser att frågan ska besvaras nekande.
Enligt 3 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) är den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här obegränsat skattskyldig.
För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska, enligt 7 § första stycket, ett antal anknytningsfaktorer beaktas, bl.a. om han bedriver näringsverksamhet här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här och om han har en fastighet här.
Enbart innehav av en fritidsbostad ger i regel inte väsentlig anknytning till Sverige (se t.ex. RÅ 1992 not. 367). Beträffande innehav av hyresfastigheter och jordbruksfastigheter görs i praxis skillnad mellan rena kapitalplaceringar och fastighetsförvaltning där den skattskyldige deltar mer aktivt i förvaltningen (jfr RÅ 1989 ref. 18, RÅ 1989 ref. 103 och RÅ 2003 not. 210 samt prop. 1984/85:175 s. 115 och 122).
Skatterättsnämnden finner att de redovisade anknytningsfaktorerna inte ger stöd för att A ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttningen. Frågan ska därför besvaras nekande.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Leif Gäverth, Ulrika Lundström, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Marcus Andersson.
I den slutliga handläggningen har även Margareta Palmstierna deltagit.
Uttrycket kontant ersättning i 45 kap. 5 § IL har ansetts omfatta övertagande av lån. Också fråga om hur stor del av gjorda värdeminskningsavdrag m.m. som ska återföras vid avyttring av en ideell andel av en fastighet.
En person har vid en samlad bedömning inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
