En gåva i form av aktier i ett aktiebolag till en anställd i bolaget har mot bakgrund av omständigheterna inte bedömts som ett skattefritt förvärv.
Aktiegåvan medför att A ska beskattas i inkomstslaget tjänst.
B, född 1956, innehar 95 procent av aktierna i X AB. Den tre år yngre A är anställd som arbetschef i bolaget sedan 1996. A och B har med åren blivit goda vänner och A fick i juli 2007 köpa fem procent av aktierna. Bolaget förfogade vid årsbokslutet 2014 över ett fritt eget kapital på drygt 9 miljoner kr.
B har börjat planera för bolagets framtida drift och önskar försäkra sig om att bolaget ska drivas vidare i samma anda. I syfte att åstadkomma detta överväger han att ge A en gåva bestående av 45 procent av aktierna i bolaget. Det finns inte några planer på att överföra fler aktier till A.
B har tre egna barn, varav två är över 18 år, men ingen av dessa är aktiva i bolaget eller intresserade av att börja arbeta där.
Ett utkast till aktieägaravtal har getts in i ärendet. Avtalet avses bli gällande mellan A och B för det fall gåvan fullbordas. Av avtalet framgår bl.a. att parterna förutsätts vara aktiva i bolaget och att en grundlön ska utgå till dem med avdrag för bl.a. pension. Vidare anges att om någon av parterna på grund av långvarig sjukdom, ålder eller förtidspensionering inte aktivt kan delta i verksamheten är han, om den andra parten begär det, skyldig att utträda ur avtalet. Han är samtidigt skyldig att hembjuda sina aktier. Det finns också bestämmelser om inlösen vid dödsfall samt aktievärdering till verkligt värde.
A vill veta om aktiegåvan är skattefri.
Hans uppfattning är att gåvan omfattas av skattefrihet med hänsyn till syftet med den samt med beaktande av att han under hela sin anställning haft en marknadsmässig lön och inte har någon fordran vare sig på bolaget eller huvudaktieägaren. Därutöver bör gåvans värde visa att det finns ett reellt gåvosyfte bakom givandet.
Skatteverket anser att överlåtelsen av aktierna inte ska ses som en skattefri gåva utan att aktiernas marknadsvärde ska tas upp till beskattning av A i inkomstslaget tjänst. Verket anför bl.a. följande. Syftet med gåvan är planering av B:s framtida pensionering och det kan till viss del anses ha likhet med ett generationsskifte. Till skillnad mot tidigare fall där överlåtelser i samband med generationsskiften har godtagits som skattefria gåvor ska dock givaren nu behålla hälften av aktierna. Eftersom gåvan ges till en anställd i bolaget ska gåvan ses som ersättning för arbete och ska därmed inkomstbeskattas hos mottagaren.
Frågan i ärendet är om överlåtelsen av aktierna till A är skattefri.
Enligt 8 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) är förvärv genom gåva skattefria.
Av praxis framgår emellertid att inkomstbeskattning ofta ska ske när gåvotagaren är anställd av givaren (RÅ 1974 A 1277) eller det annars kan antas att gåvan har sitt ursprung i en arbetsprestation (RÅ83 1:73 och RÅ 1997 ref. 1).
I de fall det funnits grund för att anta att syftet varit ett annat än att belöna den anställde för en arbetsprestation har inkomstbeskattning däremot underlåtits (se t.ex. RÅ 1989 ref. 21, RÅ 1998 not. 91 och RÅ 2001 ref. 10).
En förutsättning för att en förmån som en anställd erhåller från någon annan än arbetsgivaren ska anses härröra från anställningen är vidare att det finns en ekonomisk intressegemenskap mellan arbetsgivaren och den som lämnat förmånen eller att det föreligger något annat samband mellan dem som gör att förmånen kan härledas från arbetsgivaren (se RÅ 1997 ref. 1 och där angivna rättsfall).
B äger 95 procent av aktierna i X AB. Vid sådant förhållande måste kravet på samband mellan arbetsgivaren och gåvogivaren anses vara uppfyllt.
Till stöd för att den planerade aktiegåvan ska vara skattefri har anförts att den är ett led i att trygga den fortsatta driften i bolaget.
Gåvan omfattar emellertid inte samtliga aktier som B äger och han uppges inte heller ha några planer på att överföra fler aktier till A i framtiden än vad en tillämpning av aktieägaravtalet kan medföra.
Mot den bakgrunden och med beaktande av lämnade uppgifter i övrigt, bl.a. den ringa åldersskillnaden mellan givaren och gåvotagaren, finner Skatterättsnämnden att aktiegåvan inte kan bedömas på annat sätt än att den har sin grund i A:s långvariga anställning i bolaget.
A ska därför inkomstbeskattas för gåvan.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Christina Eng, Richard Hellenius, Merja Lohela och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
I den slutliga handläggningen har även Maria Doeser deltagit.
Uttrycket kontant ersättning i 45 kap. 5 § IL har ansetts omfatta övertagande av lån. Också fråga om hur stor del av gjorda värdeminskningsavdrag m.m. som ska återföras vid avyttring av en ideell andel av en fastighet.
En person har vid en samlad bedömning inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
