Reglerna om framskjuten beskattning i 48 a kap. IL har ansetts tillämpliga när det köpande företaget bildas genom ett tillskott av apportegendom i form av aktier i det avyttrade företaget.
Fråga 1
Bestämmelserna om framskjuten beskattning i 48 a kap. inkomstskattelagen (1999:1229) är tillämpliga på andelsbytet.
Fråga 2
Det sparade utdelningsutrymmet på de avyttrade andelarna i Y ska fördelas på de mottagna andelarna i X.
A äger samtliga andelar i Y som är ett bolag hemmahörande i [land inom EU]. Y innehar samtliga andelar i Z och knappt 50 procent av andelarna i det [land inom EU] bolaget Å. Sistnämnda bolag äger ca 73 procent av andelarna i Ä. Ä-koncernen tillhandahåller [vissa tjänster] till företag och organisationer från etableringar i [olika länder].
Värdet på andelarna i Y uppskattas till … miljoner kr. Andelarna är kvalificerade och hade vid utgången av 2014 ett sparat utdelningsutrymme på ca … miljoner kr.
För att förenkla den befintliga företagstrukturen avser A att genomföra ett andelsbyte där samtliga andelar i Y överlåts till X. X ska bildas i samband med andelsbytet genom att sökanden som ensam stiftare tecknar sig för samtliga andelar och tillskjuter andelarna i Y som apportegendom. Y ska därefter likvideras.
A vill veta om andelsbytet kan genomföras utan omedelbara skattekonsekvenser för honom i enlighet med bestämmelserna om framskjuten beskattning vid andelsbyten i 48 a kap. (fråga 1). Han vill också ha besked om det sparade utdelningsutrymmet på andelarna i Y får fördelas på andelarna i X i enlighet med 57 kap. 15 § (fråga 2).
Såväl sökanden som Skatteverket anser att frågorna ska besvaras jakande.
I 48 a kap. finns regler om framskjuten beskattning vid andelsbyten. Med andelsbyte avses enligt kapitlets 2 § ett förfarande som uppfyller villkoren i 5–8 §§ samt följande förutsättningar:
Den omständigheten att X samtidigt som bolaget bildas blir ny ägare till samtliga andelar i Y utgör inget hinder mot att betrakta X som ett köpande företag i bestämmelsens mening.
Av lagtexten kan inte utläsas något hinder mot att aktier som ges ut i samband med ett köpande bolags bildande kan vara mottagna andelar. Till skillnad mot i tidigare lagstiftning finns inte krav på att de mottagna andelarna ska vara nyemitterade (jfr prop. 1998/99:15 s. 183).
Eftersom X bildas genom ett tillskott av apportegendom kommer värdet på andelarna i bolaget vid tidpunkten för andelsbytet att motsvaras av marknadsvärdet på apportegendomen, dvs. andelarna i Y. Även villkoret att ersättningen ska vara marknadsmässig kommer därmed att uppfyllas.
Enligt lämnade förutsättningar kommer likaså villkoren i kapitlets 5–8 §§ att vara för handen. Det betyder att bytet av andelarna uppfyller villkoren i 48 a kap. för framskjuten beskattning.
A:s andelar i Y är kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 §. När andelarna avyttras genom andelsbytet ska det sparade utdelningsutrymmet på andelarna med stöd av 15 § första stycket fördelas på de mottagna andelarna, dvs. på aktierna i X.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Merja Lohela, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.
I den slutliga handläggningen har även Marcus Andersson deltagit.
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
