Kvalificerade andelar, utomståenderegeln
(Dnr 70-23/D)Fråga om utomståenderegeln och samma eller likartad verksamhet.
Kapitalvinst vid dotterbolags avyttring av teckningsoptioner avseende aktier i moderbolaget ansågs inte skattefri eftersom moderbolaget inte var av det slag som avses i 19 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551)
Kapitalvinst vid X AB:s avyttring av teckningsoptioner inom ramen för det aktuella incitamentsprogrammet är inte skattefri för bolaget.
I svensk rätt gäller sedan länge, med få begränsade undantag, ett förbud för aktiebolag att förvärva egna aktier. År 2000 infördes ett undantag som gäller för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES-området. Regleringen finns numera i 19 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551), ABL. Av kapitlets 31 och 32 §§ framgår att de nämnda begränsningarna även gäller för överlåtelse av aktierna.
Lagstiftningen föranledde särskilda skatteregler (prop. 1999/2000:38). Enligt huvudbestämmelsen i 48 kap. 6 a § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, ska kapitalvinst som uppkommer då ett aktiebolag avyttrar egna aktier inte tas upp om 19 kap. 13 § ABL gäller för bolaget. Detsamma gäller för vinst då bolaget utfärdar eller avyttrar optioner, terminer eller liknande instrument vars underliggande tillgångar består av sådana aktier.
Motsvarande regler om förvärv och överlåtelse av egna aktier i övriga publika aktiebolag samt privata bolag har ännu inte införts (jfr prop. 1999/2000:34 s. 54, 58–64, prop.1999/2000:38 s. 26 f. och 1999/2000:SkU12 s. 7 samt SOU 2002:52 del 1 s. 500, SOU 2009:34 s. 233 och 235 och prop. 2013/14:86 s. 54).
Vid två tillfällen har Högsta förvaltningsdomstolen haft anledning att tillämpa 48 kap. 6 a § (RÅ 2001 ref. 55 och RÅ 2003 ref. 16, båda överklagade förhandsbesked). Av referaten framgår inte annat än att moderbolagen med egna aktier i de aktuella fallen uppfyllde villkoret för skattefrihet, dvs. att bestämmelser motsvarande dem i 19 kap. 13 § ABL gällde för dem.
De frågor som prövades rörde i stället dotterbolagens transaktioner i instrument vars underliggande tillgångar bestod av aktier i respektive moderbolag. Högsta förvaltningsdomstolen fann att transaktionerna var skattefria trots att 48 kap. 6 a § enligt sin ordalydelse inte omfattar dotterbolags utfärdande eller avyttring av aktiederivat avseende moderbolagets aktier. Situationen ansågs i båda fallen jämförbar med den som reglerats i 6 a § eftersom koncernen som helhet skulle få en kapitalökning som i ekonomiskt hänseende kunde likställas med att moderbolaget gör en nyemission.
Y AB är ett publikt aktiebolag och moderbolag i en koncern [med viss verksamhet]. Bolaget äger indirekt samtliga aktier i X AB.
Aktierna i Y AB är upptagna till handel på First North Premier (First North), en ”handelsplattform” i den mening som avses i 1 kap. 5 § punkten 12 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. First North utgör inte en ”reglerad marknad” (se 1 kap. 5 § punkten 20 samma lag).
Inom koncernen finns ett incitamentsprogram riktat till anställda nyckelpersoner och kommande sådana. Som ett led i programmet gav Y AB under beskattningsåret (…) ut teckningsoptioner avseende aktier i bolaget. Av praktiska skäl förvärvade dock X AB vederlagsfritt samtliga optioner i syfte att senare kunna överlåta dem till nyckelpersoner inom koncernen vilket kommer att leda till kapitalvinster för bolaget.
X AB vill veta om en vinst vid avyttring av teckningsoptionerna är skattefri. Bolaget anser att frågan ska besvaras jakande och anför bl. a följande.
Bestämmelsen i 48 kap. 6 a § omfattar enligt sin lydelse inte transaktioner som genomförs av dotterbolag avseende aktier i moderbolag. Trots det har Högsta förvaltningsdomstolen i RÅ 2001 ref. 55 och RÅ 2003 ref. 16 utsträckt skattefriheten till att omfatta även ett dotterbolags förfogande över instrument avseende aktier i moderbolaget. Grunden för det var att situationerna fick anses jämförbara med den som regleras i 48 kap. 6 a §.
Bolaget uppfattar detta som att bestämmelsen i 6 a § ska ses som ett förtydligande av vad som gäller enligt allmänna beskattningsprinciper för kapitalanskaffning genom emission. Bestämmelsen bör inte tolkas motsatsvis så att kapitalanskaffning genom emissioner av olika slags instrument skulle vara skattepliktig för bolag utanför börsen. Vilka regler som styr handeln i ett moderbolags aktier kan inte ha någon betydelse för om koncernens anskaffning av eget kapital ska beskattas eller inte.
Skatteverket anser att frågan ska besvaras nekande eftersom den skattefrihet som enligt praxis gäller för ett dotterbolags innehav av teckningsoptioner i sitt moderbolag förutsätter att moderbolaget är av det slag som avses i 48 kap. 6 a §.
Enligt ordalydelsen i 48 kap. 6 a § förutsätter skattefrihet för kapitalvinst vid avyttring av aktiebolags egna aktier, eller instrument vars underliggande tillgångar består av sådana aktier, att aktiebolaget är ett sådant bolag som avses i 19 kap. 13 § ABL. Härav följer att publika bolag vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad faller utanför bestämmelsens tillämpningsområde.
X AB avser att avyttra teckningsoptioner som Y AB gett ut avseende egna aktier. Y AB är ett publikt aktiebolag men inte av det slag som avses i 19 kap. 13 § ABL eftersom dess aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad.
De rättsfall som X AB hänvisar till i sin argumentering ger inte något stöd för att villkoret inte skulle tillämpas enligt sin ordalydelse.
Med hänsyn till det anförda är den kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av teckningsoptionerna inte skattefri enligt 48 kap. 6 a §. Då det enligt Skatterättsnämndens uppfattning inte heller i övrigt finns grund för skattefrihet ska en vinst vid avyttring av teckningsoptionerna tas upp till beskattning.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Christina Eng, Marie Jönsson, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.
I den slutliga handläggningen har även Margareta Palmstierna deltagit.
Fråga om utomståenderegeln och samma eller likartad verksamhet.
En person som flyttat från Sverige 2015 får inte väsentlig anknytning hit på grund av att han efter omstrukturering i en koncern kommer att indirekt äga omkring 20 procent av andelarna i ett svenskt holdingbolag som indirekt äger andelar i ett svenskt verksamhetsbolag i likvidation.
Fråga om stiftelses bidrag till ett aktiebolag främjar ett allmännyttigt ändamål
En svensk medborgare som varit utflyttad från Sverige mer än 20 år har inte ansetts få väsentlig anknytning hit med anledning av att hans hustru stadigvarande kommer att vistas här.
En bahamansk trust har inte ansetts motsvara en svensk familjestiftelse. Förmånstagaren ska behandlas som ägare av trustegendomen och beskattas för eventuell avkastning på tillgångarna i trusten medan en utbetalning av tillgångarna från trusten inte ska beskattas.
Fråga om ränta på kontanta medel på ett bankkonto inom ISK med samma räntesats som den räntefaktor som gäller för schablonbeskattningen ska beskattas enligt huvudregeln i inkomstslaget kapital.
Ett privatbostadsföretags innehav av aktier i dotterbolag har ansetts vara näringsbetingade andelar.
Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av en serie transaktioner som ska genomföras i syfte att förvärva en fastighet från en bostadsrättsförening.
Kostnader för arbete och material vid installation av en viss typ av lastbalanserare har inte ansetts kunna ingå i underlaget för skattereduktion för installation av laddningspunkt för elfordon.