Avyttring av en rätt att teckna samarbetsavtal med en ekonomisk förening och inlösen av andel i föreningen har inte ansetts vara en avyttring av en enda näringsbetingad andel.
Avyttringarna av [rätten] samt andelen i [den ekonomiska föreningen] (Y) kan inte ses som en enda avyttring av en näringsbetingad andel.
Y är en ekonomisk förening med medlemmar som bedriver [viss verksamhet]. Varje medlem måste ingå ett [samarbetsavtal] med föreningen som bl.a. ger rätt att använda varumärket Y.
Rätten att ingå [samarbetsavtalet] kan avyttras på en marknadsplats som Y tillhandahåller. För handeln gäller vissa villkor, bl.a. får endast medlem i Y eller den som godkänts av föreningen köpa en [sådan rätt]. Efter köpet av [rätten] måste den som inte redan är medlem i Y bli det och betala en insats.
För den som vill sälja en [rätt] följer andelen i föreningen inte med när [rätten] avyttras utan hanteras separat genom att säljaren utträder ur föreningen som betalar tillbaka insatsen till medlemmen.
X AB (X) som bedrivit [verksamhet] under varumärket Y skulle vid tidpunkten för ansökan avveckla detta engagemang.
X vill veta om försäljningen av [rätten] och avyttringen av andelen i Y tillsammans kan ses som en avyttring av en näringsbetingad andel.
Bolaget anser att så är fallet även om överlåtelsen formellt sker i flera steg eftersom det finns en stark koppling mellan andelen i föreningen och [rätten]. Skälet till att de inte hanteras tillsammans är troligen att Y vill ha kontroll över vilka som köper [rätter].
Skatteverket anser att försäljningen av [rätten] och avyttringen av andelen är två separata transaktioner som ska bedömas var för sig. Det är endast den senare som innebär att bolaget avyttrar en näringsbetingad andel.
Med näringsbetingad andel avses enligt 24 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), bl.a. en andel i en ekonomisk förening, om den uppfyller villkoren i 14 § och exempelvis ägs av en sådan juridisk person (ägarföretaget) som är ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som inte är ett investmentföretag.
Av 14 § framgår att andelen ska vara en kapitaltillgång och uppfylla någon av följande förutsättningar:
Med kapitaltillgångar avses enligt 25 kap. 3 § andra tillgångar i näringsverksamheten än
– lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar och liknande tillgångar,
– inventarier, och
– patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 även om de inte förvärvats från någon annan.
I 18 kap. 1 § andra stycket 1 räknas koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter, goodwill och liknande rättigheter som förvärvats från någon annan upp.
Enligt 44 kap. 5 § anses en medlem som avgår ur en ekonomisk förening ha avyttrat andelen.
Frågan i ärendet är om X försäljning av [rätten] tillsammans med avyttringen av andelen i Y kan ses som en avyttring av en näringsbetingad andel.
För att upphöra med den [verksamhet] som bolaget bedrivit som medlem i Y säljer bolaget sin [rätt] via Y:s marknadsplats. Därefter utträder X ur Y och har då rätt att få sin insats återbetald av föreningen.
Köparen av [rätten] betalar själv en insats till Y utan säljarens medverkan.
För X del är det fråga om två transaktioner med olika motparter. [Rätten] uppfyller inte förutsättningarna för att vara en näringsbetingad andel enligt 24 kap. Bolagets andel i Y som anses avyttrad när X utträder ur föreningen är däremot en sådan andel.
Enligt Skatterättsnämndens uppfattning ger inte vare sig den anknytning som [rätten] har till andelen i Y eller de stadgar och regler i övrigt som gäller för föreningen och dess medlemmar stöd för en annan bedömning.
Förhandsbeskedet har utformats i enlighet med det anförda.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Christina Eng, Marie Jönsson, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.
I den slutliga handläggningen har även Margareta Palmstierna deltagit.
Fråga om Sverige, enligt artikel 18 i skatteavtalet med Italien, har rätt att beskatta belopp som utbetalas från en svensk tjänstepensionsförsäkring till en svensk medborgare som har skatterättslig hemvist i Italien.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om fördelning av skattskyldigheten av ett kommanditbolags resultat mellan köpare och säljare och om bedömningen ska påverkas av att säljaren innan försäljningen överlåtit tillgångar i kommanditbolaget till ett närstående bolag och gjort uttag ur kommanditbolaget motsvarande det egna kapitalet.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för kurs i hästkörning har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för fält- och westernskytte har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Makar har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige på grund av att de innan flytten till Portugal köpt en bostadsrättslägenhet som fritidsbostad. Bedömningen har inte förändrats av att två vuxna döttrar eventuellt bosätter sig i lägenheten eller att visst bohag flyttats dit från permanentbostaden.
Fråga om kravet på självständighet är uppfyllt i en s.k. ”paraplyorganisation”.
Fråga om en från Sverige utflyttad person har väsentlig anknytning hit på grund av innehav av aktier i svenska bolag och på grund av sin roll som företagsledare i bolagen.
Ett liechtensteinskt anstalt, strukturerat som ett bolag, har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar.
En svensk medborgare som är utflyttad från Sverige sedan 2016 avser att köpa en fritidsfastighet i Sverige. Fastighetens höga standard har inte ansetts påverka bedömningen av om han får väsentlig anknytning hit.
