X vill veta om försäljningen av [rätten] och avyttringen av andelen i Y tillsammans kan ses som en avyttring av en näringsbetingad andel.
Bolaget anser att så är fallet även om överlåtelsen formellt sker i flera steg eftersom det finns en stark koppling mellan andelen i föreningen och [rätten]. Skälet till att de inte hanteras tillsammans är troligen att Y vill ha kontroll över vilka som köper [rätter].
Skatteverket anser att försäljningen av [rätten] och avyttringen av andelen är två separata transaktioner som ska bedömas var för sig. Det är endast den senare som innebär att bolaget avyttrar en näringsbetingad andel.
Rättsligt
Med näringsbetingad andel avses enligt 24 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), bl.a. en andel i en ekonomisk förening, om den uppfyller villkoren i 14 § och exempelvis ägs av en sådan juridisk person (ägarföretaget) som är ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som inte är ett investmentföretag.
Av 14 § framgår att andelen ska vara en kapitaltillgång och uppfylla någon av följande förutsättningar:
- Andelen är inte marknadsnoterad.
- Det sammanlagda röstetalet för ägarföretagets samtliga andelar i det ägda företaget motsvarar tio procent eller mer av röstetalet för samtliga andelar i företaget.
- Innehavet av andelen betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.
Med kapitaltillgångar avses enligt 25 kap. 3 § andra tillgångar i näringsverksamheten än
– lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar och liknande tillgångar,
– inventarier, och
– patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 även om de inte förvärvats från någon annan.
I 18 kap. 1 § andra stycket 1 räknas koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter, goodwill och liknande rättigheter som förvärvats från någon annan upp.
Enligt 44 kap. 5 § anses en medlem som avgår ur en ekonomisk förening ha avyttrat andelen.