Avyttring av en rätt att teckna samarbetsavtal med en ekonomisk förening och inlösen av andel i föreningen har inte ansetts vara en avyttring av en enda näringsbetingad andel.
Avyttringarna av [rätten] samt andelen i [den ekonomiska föreningen] (Y) kan inte ses som en enda avyttring av en näringsbetingad andel.
Y är en ekonomisk förening med medlemmar som bedriver [viss verksamhet]. Varje medlem måste ingå ett [samarbetsavtal] med föreningen som bl.a. ger rätt att använda varumärket Y.
Rätten att ingå [samarbetsavtalet] kan avyttras på en marknadsplats som Y tillhandahåller. För handeln gäller vissa villkor, bl.a. får endast medlem i Y eller den som godkänts av föreningen köpa en [sådan rätt]. Efter köpet av [rätten] måste den som inte redan är medlem i Y bli det och betala en insats.
För den som vill sälja en [rätt] följer andelen i föreningen inte med när [rätten] avyttras utan hanteras separat genom att säljaren utträder ur föreningen som betalar tillbaka insatsen till medlemmen.
X AB (X) som bedrivit [verksamhet] under varumärket Y skulle vid tidpunkten för ansökan avveckla detta engagemang.
X vill veta om försäljningen av [rätten] och avyttringen av andelen i Y tillsammans kan ses som en avyttring av en näringsbetingad andel.
Bolaget anser att så är fallet även om överlåtelsen formellt sker i flera steg eftersom det finns en stark koppling mellan andelen i föreningen och [rätten]. Skälet till att de inte hanteras tillsammans är troligen att Y vill ha kontroll över vilka som köper [rätter].
Skatteverket anser att försäljningen av [rätten] och avyttringen av andelen är två separata transaktioner som ska bedömas var för sig. Det är endast den senare som innebär att bolaget avyttrar en näringsbetingad andel.
Med näringsbetingad andel avses enligt 24 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), bl.a. en andel i en ekonomisk förening, om den uppfyller villkoren i 14 § och exempelvis ägs av en sådan juridisk person (ägarföretaget) som är ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som inte är ett investmentföretag.
Av 14 § framgår att andelen ska vara en kapitaltillgång och uppfylla någon av följande förutsättningar:
Med kapitaltillgångar avses enligt 25 kap. 3 § andra tillgångar i näringsverksamheten än
– lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar och liknande tillgångar,
– inventarier, och
– patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 även om de inte förvärvats från någon annan.
I 18 kap. 1 § andra stycket 1 räknas koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter, goodwill och liknande rättigheter som förvärvats från någon annan upp.
Enligt 44 kap. 5 § anses en medlem som avgår ur en ekonomisk förening ha avyttrat andelen.
Frågan i ärendet är om X försäljning av [rätten] tillsammans med avyttringen av andelen i Y kan ses som en avyttring av en näringsbetingad andel.
För att upphöra med den [verksamhet] som bolaget bedrivit som medlem i Y säljer bolaget sin [rätt] via Y:s marknadsplats. Därefter utträder X ur Y och har då rätt att få sin insats återbetald av föreningen.
Köparen av [rätten] betalar själv en insats till Y utan säljarens medverkan.
För X del är det fråga om två transaktioner med olika motparter. [Rätten] uppfyller inte förutsättningarna för att vara en näringsbetingad andel enligt 24 kap. Bolagets andel i Y som anses avyttrad när X utträder ur föreningen är däremot en sådan andel.
Enligt Skatterättsnämndens uppfattning ger inte vare sig den anknytning som [rätten] har till andelen i Y eller de stadgar och regler i övrigt som gäller för föreningen och dess medlemmar stöd för en annan bedömning.
Förhandsbeskedet har utformats i enlighet med det anförda.
I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Christina Eng, Marie Jönsson, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.
I den slutliga handläggningen har även Margareta Palmstierna deltagit.
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Ändringsarbeten i form av installation av pentryn och ombyggnation av gemensamhetskök till bostadslägenheter har för skattskyldig som bedriver uthyrning av bostäder bedömts inte omfattas av det utvidgade reparationsbegreppet.
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
