Förmånstagaren i en liechtensteinsk stiftelse ska inte beskattas för utbetalningar från stiftelsen men däremot för löpande avkastning på tillgångarna i stiftelsen.
Frågorna 1 a och 1 b
A ska inte beskattas för utbetalningarna från X.
Fråga 2
A ska beskattas för löpande avkastning på tillgångarna i X så länge hon har kvar sina rättigheter som förmånstagare i X.
A var sambo med B som avled i [månad, år]. B hade donerat ett belopp till en stiftelse (…) i Liechtenstein, X. X innehar en depå hos [en bank] som innehåller aktier, fonder, obligationer och andra typer av värdepapper. Förvaltningen sköts diskretionärt av anställda hos banken.
Enligt X:s tilläggsstadgar är B första förmånstagare med rätt att förfoga över X:s alla inkomster och tillgångar, liksom eventuella likvidationsintäkter, utan begränsningar. Om den första förmånstagaren avlider ska X:s styrelse utse A till den andra förmånstagaren som ska disponera över X:s kapital utan begränsningar. Efter A:s död ska X:s tillgångar fördelas i lika delar till [organisationen Y] och [visst ändamål].
A är dock inte intresserad av att motta medlen i X och avser att underteckna ett dokument där hon avstår från samtliga sina rättigheter som förmånstagare. Därefter ska medlen i X betalas ut till Y och [visst ändamål].
B framförde till A att han gärna såg att medlen till [visst ändamål] disponeras för (…). X avser att fördela de nämnda medlen till en organisation för (…) och en organisation för (…) föreslagna av A:s juridiska ombud.
A har gett in rättsutlåtanden av vilka det framgår att X enligt lagstiftningen i Liechtenstein är en juridisk person som har egna rättigheter och skyldigheter samt har rätt att initiera rättsliga förfaranden i domstol och i förhållande till myndigheter. Vidare framgår att det inte krävdes någon särskild åtgärd för att A skulle bli förmånstagare i X vid B:s död. A har rätt att instruera X:s styrelse att göra sådana utbetalningar som hon begär, inklusive utbetalningar till henne själv, och styrelsen måste lyda eller annars avgå och bli ersatt av en ny styrelse utsedd av henne.
A vill veta om hon ska beskattas med anledning av utbetalningarna från X till Y (fråga 1 a) och organisationerna för (…) (fråga 1 b). Hon vill också få klarlagt om hon ska beskattas för löpande avkastning som uppstår på tillgångarna i X (fråga 2).
Parterna är överens om att frågorna 1 a och 1 b ska besvaras nekande och att fråga 2 ska besvaras jakande. De hänvisar bl.a. till att X inte kan anses motsvara en svensk familjestiftelse.
A:s uppfattning är att hon ska beskattas för den löpande avkastningen på tillgångarna i X fram till dess att medlen betalas ut till Y och de två (…)organisationerna.
Skatteverket menar att hon ska beskattas för den löpande avkastningen så länge hon kvarstår som förmånstagare.
I 10 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, sägs att som periodiskt understöd behandlas varje utbetalning eller förmån från stiftelser vars stadgar föreskriver att stiftelsens inkomster för all framtid eller viss tid ska betalas ut till en viss familj, vissa familjer eller till bestämda personer.
Av 2 kap. 2 § första stycket framgår att de termer och uttryck som används i IL också omfattar motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses.
I förarbetena till 2 kap. 2 § anges att med stiftelse avses utländska juridiska personer som enligt det aktuella landets lagstiftning motsvarar vad som enligt svensk lagstiftning är en stiftelse (se prop. 1999/2000:2 del 2 s. 22).
B donerade medel till X där han under sin livstid själv var förmånstagare med rätt att förfoga över X:s inkomster och tillgångar utan begränsningar. Han kan därmed inte anses ha definitivt avskilt sig från de till X överförda medlen (jfr 1 kap. 2 § stiftelselagen [1994:1220] och RÅ 2000 ref. 28). Vid B:s död blev A förmånstagare i X med rätt att disponera över X:s kapital utan begränsningar.
Vid sådana förhållanden är Skatterättsnämndens uppfattning att X inte kan anses motsvara en svensk familjestiftelse. X får i stället anses ha haft ett förvaltaruppdrag för B:s räkning och uppdraget får anses fortsätta efter hans död med A som uppdragsgivare.
Av det ovan anförda följer att A inte ska beskattas för utbetalningarna från X till Y eller organisationerna för (…) (jfr RÅ 2008 not. 94).
A ska behandlas som ägare till tillgångarna i X och således beskattas för löpande avkastning på dem. Det sagda gäller oavsett om X uppfyller villkoren för att vara en utländsk juridisk person. I egenskap av ägare till tillgångarna ska A beskattas för den löpande avkastningen så länge hon har kvar sina rättigheter som förmånstagare. Skatterättsnämnden utgår härvid från den lämnade förutsättningen att hon avstår från sina rättigheter som förmånstagare innan medlen i X betalas ut.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Merja Lohela, Robert Påhlsson, Ulla Werkell och Åsa Ärlebrant.
Ärendet har föredragits av Maria Doeser.
I den slutliga handläggningen har även Per-Arvid Gustafsson deltagit.
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Ändringsarbeten i form av installation av pentryn och ombyggnation av gemensamhetskök till bostadslägenheter har för skattskyldig som bedriver uthyrning av bostäder bedömts inte omfattas av det utvidgade reparationsbegreppet.
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
