Stämpelskatt vid förvärv av en näringsfastighet som inkomstskatterättsligt anses förvärvad genom gåva har inte ansetts avdragsgill.
Frågorna 1 och 2
Stämpelskatten inklusive registreringsavgift får inte dras av direkt eller genom årliga värdeminskningsavdrag.
Fråga 3
Stämpelskatten inklusive registreringsavgift får inte läggas till anskaffningsutgiften för fastigheten vid en kapitalvinstberning.
X AB mottog [dag, månad] 2016 hyresfastigheten [fastighetsbeteckning] i gåva av A. X AB ägs indirekt, med hälften vardera, av A och B. Gåvan genomfördes som ett första steg i ett generationsskifte. För den mottagna fastigheten har X AB lämnat ett vederlag på (…) kr vilket understeg fastighetens taxeringsvärde för överlåtelseåret. Inkomstskatterättsligt ska enligt förhandsbesked meddelat den [datum] överlåtelsen behandlas som en gåva.
I stämpelskattehänseende anses överlåtelsen däremot inte utgöra en gåva eftersom syftet, att underlätta ett generationsskifte, inte innebär en gåvoavsikt i förhållande till X AB (jfr NJA 2013 s. 886). Förvärvet av fastigheten betraktas därför som ett stämpelskattepliktigt tillskott enligt 4 § första stycket 2 lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter. Stämpelskatten utgör i detta fall 4,25 procent av vederlaget dvs. (…) kr, varav (…) kr belöper på byggnaden. Till detta kommer en registreringsavgift på (…) kr.
X AB vill veta om utgiften för stämpelskatt inklusive registreringsavgift är direkt avdragsgill (fråga 1). Om svaret är nekande vill X AB veta dels om den del av utgiften som belöper på byggnaden får läggas till fastighetens anskaffningsvärde och dras av genom värdeminskningsavdrag under innehavstiden (fråga 2), dels om utgiften får läggas till anskaffningsvärdet vid en kapitalvinstberäkning (fråga 3).
Enligt X AB:s uppfattning är stämpelskatten inklusive registreringsavgiften en kostnad för intäkternas förvärvande som får dras av direkt. Den bör i vart fall inräknas i anskaffningsvärdet.
Skatteverket anser att utgiften inte är avdragsgill vare sig direkt eller genom årliga värdeminskningsavdrag. Den kan inte heller dras av vid en framtida kapitalvinstberäkning.
I inkomstslaget näringsverksamhet ska utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster dras av som kostnad enligt 16 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229).
Av 19 kap. 4 § framgår att utgifter för att anskaffa en byggnad ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Värdeminskningsavdragen ska beräknas enligt avskrivningsplan efter en viss procentsats per år på byggnadens anskaffningsvärde (5 §).
Om byggnaden förvärvas genom gåva inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller värdeminskningsavdrag samt utgifter för förbättrande reparationer och underhåll (18 §). Även vid kapitalvinstberäkningen inträder gåvotagaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation enligt 44 kap. 21 §.
Frågorna 1 och 2
Utgiften för stämpelskatt inklusive registreringsavgift för lagfart vid förvärv av fastighet utgör principiellt en del av anskaffningskostnaden för fastigheten som inte dras av direkt. X AB kan därför enligt Skatterättsnämndens mening inte medges direktavdrag för utgiften.
Utgifter för att anskaffa en byggnad ska enligt 19 kap. 4 § dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Av praxis följer att den del av lagfartskostnaden som avser byggnaden räknas in i anskaffningsutgiften för byggnaden (se RÅ 1962 ref. 60). När en byggnad förvärvas genom gåva inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation vad gäller värdeminskningsavdrag. Gåvotagaren anses inte göra något nytt förvärv utan tar över givarens avskrivningsunderlag (jfr RÅ 2004 ref. 42). Denna skatterättsliga kontinuitet innebär enligt Skatterättsnämndens uppfattning att det övertagna värdet träder i stället för alla utgifter som gåvotagaren kan ha haft för förvärvet. Av detta följer att den av X AB erlagda stämpelskatten inklusive registreringsavgift inte utgör en utgift för att anskaffa byggnaden och därför inte får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag.
Fråga 3
Även vid beräkning av kapitalvinst eller kapitalförlust gäller enligt 44 kap. 21 § kontinuitet när tillgången förvärvats genom gåva. Det innebär att förvärvaren tar över givarens anskaffningsutgift för tillgången. Även här gäller att värdet träder i stället för gåvotagarens anskaffningsutgifter i form av vederlag eller liknande. Stämpelskatten inklusive registreringsavgift får därför inte heller beaktas vid X AB:s avyttring av fastigheten.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Merja Lohela, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.
Fråga om Sverige, enligt artikel 18 i skatteavtalet med Italien, har rätt att beskatta belopp som utbetalas från en svensk tjänstepensionsförsäkring till en svensk medborgare som har skatterättslig hemvist i Italien.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om fördelning av skattskyldigheten av ett kommanditbolags resultat mellan köpare och säljare och om bedömningen ska påverkas av att säljaren innan försäljningen överlåtit tillgångar i kommanditbolaget till ett närstående bolag och gjort uttag ur kommanditbolaget motsvarande det egna kapitalet.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för kurs i hästkörning har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för fält- och westernskytte har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Makar har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige på grund av att de innan flytten till Portugal köpt en bostadsrättslägenhet som fritidsbostad. Bedömningen har inte förändrats av att två vuxna döttrar eventuellt bosätter sig i lägenheten eller att visst bohag flyttats dit från permanentbostaden.
Fråga om kravet på självständighet är uppfyllt i en s.k. ”paraplyorganisation”.
Fråga om en från Sverige utflyttad person har väsentlig anknytning hit på grund av innehav av aktier i svenska bolag och på grund av sin roll som företagsledare i bolagen.
Ett liechtensteinskt anstalt, strukturerat som ett bolag, har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar.
Gåvor i form av aktier till två personer som är verksamma i aktiebolaget från kusiner och en syster har mot bakgrund av omständigheterna bedömts som skattefria förvärv.
