Stämpelskatt vid förvärv av en näringsfastighet som inkomstskatterättsligt anses förvärvad genom gåva har inte ansetts avdragsgill.
Frågorna 1 och 2
Stämpelskatten inklusive registreringsavgift får inte dras av direkt eller genom årliga värdeminskningsavdrag.
Fråga 3
Stämpelskatten inklusive registreringsavgift får inte läggas till anskaffningsutgiften för fastigheten vid en kapitalvinstberning.
X AB mottog [dag, månad] 2016 hyresfastigheten [fastighetsbeteckning] i gåva av A. X AB ägs indirekt, med hälften vardera, av A och B. Gåvan genomfördes som ett första steg i ett generationsskifte. För den mottagna fastigheten har X AB lämnat ett vederlag på (…) kr vilket understeg fastighetens taxeringsvärde för överlåtelseåret. Inkomstskatterättsligt ska enligt förhandsbesked meddelat den [datum] överlåtelsen behandlas som en gåva.
I stämpelskattehänseende anses överlåtelsen däremot inte utgöra en gåva eftersom syftet, att underlätta ett generationsskifte, inte innebär en gåvoavsikt i förhållande till X AB (jfr NJA 2013 s. 886). Förvärvet av fastigheten betraktas därför som ett stämpelskattepliktigt tillskott enligt 4 § första stycket 2 lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter. Stämpelskatten utgör i detta fall 4,25 procent av vederlaget dvs. (…) kr, varav (…) kr belöper på byggnaden. Till detta kommer en registreringsavgift på (…) kr.
X AB vill veta om utgiften för stämpelskatt inklusive registreringsavgift är direkt avdragsgill (fråga 1). Om svaret är nekande vill X AB veta dels om den del av utgiften som belöper på byggnaden får läggas till fastighetens anskaffningsvärde och dras av genom värdeminskningsavdrag under innehavstiden (fråga 2), dels om utgiften får läggas till anskaffningsvärdet vid en kapitalvinstberäkning (fråga 3).
Enligt X AB:s uppfattning är stämpelskatten inklusive registreringsavgiften en kostnad för intäkternas förvärvande som får dras av direkt. Den bör i vart fall inräknas i anskaffningsvärdet.
Skatteverket anser att utgiften inte är avdragsgill vare sig direkt eller genom årliga värdeminskningsavdrag. Den kan inte heller dras av vid en framtida kapitalvinstberäkning.
I inkomstslaget näringsverksamhet ska utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster dras av som kostnad enligt 16 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229).
Av 19 kap. 4 § framgår att utgifter för att anskaffa en byggnad ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Värdeminskningsavdragen ska beräknas enligt avskrivningsplan efter en viss procentsats per år på byggnadens anskaffningsvärde (5 §).
Om byggnaden förvärvas genom gåva inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller värdeminskningsavdrag samt utgifter för förbättrande reparationer och underhåll (18 §). Även vid kapitalvinstberäkningen inträder gåvotagaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation enligt 44 kap. 21 §.
Frågorna 1 och 2
Utgiften för stämpelskatt inklusive registreringsavgift för lagfart vid förvärv av fastighet utgör principiellt en del av anskaffningskostnaden för fastigheten som inte dras av direkt. X AB kan därför enligt Skatterättsnämndens mening inte medges direktavdrag för utgiften.
Utgifter för att anskaffa en byggnad ska enligt 19 kap. 4 § dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Av praxis följer att den del av lagfartskostnaden som avser byggnaden räknas in i anskaffningsutgiften för byggnaden (se RÅ 1962 ref. 60). När en byggnad förvärvas genom gåva inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation vad gäller värdeminskningsavdrag. Gåvotagaren anses inte göra något nytt förvärv utan tar över givarens avskrivningsunderlag (jfr RÅ 2004 ref. 42). Denna skatterättsliga kontinuitet innebär enligt Skatterättsnämndens uppfattning att det övertagna värdet träder i stället för alla utgifter som gåvotagaren kan ha haft för förvärvet. Av detta följer att den av X AB erlagda stämpelskatten inklusive registreringsavgift inte utgör en utgift för att anskaffa byggnaden och därför inte får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag.
Fråga 3
Även vid beräkning av kapitalvinst eller kapitalförlust gäller enligt 44 kap. 21 § kontinuitet när tillgången förvärvats genom gåva. Det innebär att förvärvaren tar över givarens anskaffningsutgift för tillgången. Även här gäller att värdet träder i stället för gåvotagarens anskaffningsutgifter i form av vederlag eller liknande. Stämpelskatten inklusive registreringsavgift får därför inte heller beaktas vid X AB:s avyttring av fastigheten.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Merja Lohela, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
Ett kommanditbolag köper varor med betalning 30 dagar efter fakturadatum. Varorna säljs sedan vidare på samma villkor. Om betalning sker innan eller efter 30 dagar sker en ned- respektive uppjustering av priset. Fråga om prisjusteringarna omfattas av den särskilda definitionen av ränta i 24 kap.
Ett bolag överväger att låta anställda avstå bonus mot att bolaget istället betalar en engångspremie till en tjänstepensionsförsäkring till förmån för den anställde. Premien har inte ansetts avse en utfästelse om pension som är otillräckligt tryggad enligt kompletteringsregeln.
Ett företag som äger över 90 procent av aktierna i ett annat företag har ansetts vara ett sådant moderföretag som avses i bestämmelserna om koncernbidrag. Skatteflyktslagen har inte ansetts tillämplig.
En ideell förening bedriver bl.a. högskoleverksamhet. Föreningen överväger att flytta verksamheten till ett (ännu ej bildat) helägt aktiebolag. Tillskott som ska betalas till aktiebolaget från föreningen har ansetts utgöra driftbidrag. Bolaget har ansetts utgöra ett allmänt undervisningsverk varför driftbidragen inte blir skattepliktiga för bolaget. Också fråga om uttagsbeskattning och fastighetstaxering.
Ett underskottsföretag ägs av tre närstående fysiska personer. Ägarna avser att förändra sitt direkta ägande till ett indirekt ägande via var sitt bolag. Ägarförändringen har inte ansetts begränsa företagets rätt att dra av tidigare års underskott.
Sökandena bedriver fastighetsförvaltning i aktiebolag samt samäger och förvaltar ett antal hyresfastigheter. Underprisöverlåtelse av några av de samägda fastigheterna till aktiebolaget har inte medfört några beskattningskonsekvenser för sökandena.
En i Sverige begränsat skattskyldig person ska inte beskattats för tidigare beviljat uppskovsbelopp.
Särskilda skäl för att medge undantag från röstvillkoret i samband med andelsbyte har ansetts föreligga.
En överlåtelse av aktier till ägarens söner har ansetts utgöra skattefria gåvor för sönerna.
