Stämpelskatt vid förvärv av en näringsfastighet som inkomstskatterättsligt anses förvärvad genom gåva har inte ansetts avdragsgill.
Frågorna 1 och 2
Stämpelskatten inklusive registreringsavgift får inte dras av direkt eller genom årliga värdeminskningsavdrag.
Fråga 3
Stämpelskatten inklusive registreringsavgift får inte läggas till anskaffningsutgiften för fastigheten vid en kapitalvinstberning.
X AB mottog [dag, månad] 2016 hyresfastigheten [fastighetsbeteckning] i gåva av A. X AB ägs indirekt, med hälften vardera, av A och B. Gåvan genomfördes som ett första steg i ett generationsskifte. För den mottagna fastigheten har X AB lämnat ett vederlag på (…) kr vilket understeg fastighetens taxeringsvärde för överlåtelseåret. Inkomstskatterättsligt ska enligt förhandsbesked meddelat den [datum] överlåtelsen behandlas som en gåva.
I stämpelskattehänseende anses överlåtelsen däremot inte utgöra en gåva eftersom syftet, att underlätta ett generationsskifte, inte innebär en gåvoavsikt i förhållande till X AB (jfr NJA 2013 s. 886). Förvärvet av fastigheten betraktas därför som ett stämpelskattepliktigt tillskott enligt 4 § första stycket 2 lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter. Stämpelskatten utgör i detta fall 4,25 procent av vederlaget dvs. (…) kr, varav (…) kr belöper på byggnaden. Till detta kommer en registreringsavgift på (…) kr.
X AB vill veta om utgiften för stämpelskatt inklusive registreringsavgift är direkt avdragsgill (fråga 1). Om svaret är nekande vill X AB veta dels om den del av utgiften som belöper på byggnaden får läggas till fastighetens anskaffningsvärde och dras av genom värdeminskningsavdrag under innehavstiden (fråga 2), dels om utgiften får läggas till anskaffningsvärdet vid en kapitalvinstberäkning (fråga 3).
Enligt X AB:s uppfattning är stämpelskatten inklusive registreringsavgiften en kostnad för intäkternas förvärvande som får dras av direkt. Den bör i vart fall inräknas i anskaffningsvärdet.
Skatteverket anser att utgiften inte är avdragsgill vare sig direkt eller genom årliga värdeminskningsavdrag. Den kan inte heller dras av vid en framtida kapitalvinstberäkning.
I inkomstslaget näringsverksamhet ska utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster dras av som kostnad enligt 16 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229).
Av 19 kap. 4 § framgår att utgifter för att anskaffa en byggnad ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Värdeminskningsavdragen ska beräknas enligt avskrivningsplan efter en viss procentsats per år på byggnadens anskaffningsvärde (5 §).
Om byggnaden förvärvas genom gåva inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller värdeminskningsavdrag samt utgifter för förbättrande reparationer och underhåll (18 §). Även vid kapitalvinstberäkningen inträder gåvotagaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation enligt 44 kap. 21 §.
Frågorna 1 och 2
Utgiften för stämpelskatt inklusive registreringsavgift för lagfart vid förvärv av fastighet utgör principiellt en del av anskaffningskostnaden för fastigheten som inte dras av direkt. X AB kan därför enligt Skatterättsnämndens mening inte medges direktavdrag för utgiften.
Utgifter för att anskaffa en byggnad ska enligt 19 kap. 4 § dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Av praxis följer att den del av lagfartskostnaden som avser byggnaden räknas in i anskaffningsutgiften för byggnaden (se RÅ 1962 ref. 60). När en byggnad förvärvas genom gåva inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation vad gäller värdeminskningsavdrag. Gåvotagaren anses inte göra något nytt förvärv utan tar över givarens avskrivningsunderlag (jfr RÅ 2004 ref. 42). Denna skatterättsliga kontinuitet innebär enligt Skatterättsnämndens uppfattning att det övertagna värdet träder i stället för alla utgifter som gåvotagaren kan ha haft för förvärvet. Av detta följer att den av X AB erlagda stämpelskatten inklusive registreringsavgift inte utgör en utgift för att anskaffa byggnaden och därför inte får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag.
Fråga 3
Även vid beräkning av kapitalvinst eller kapitalförlust gäller enligt 44 kap. 21 § kontinuitet när tillgången förvärvats genom gåva. Det innebär att förvärvaren tar över givarens anskaffningsutgift för tillgången. Även här gäller att värdet träder i stället för gåvotagarens anskaffningsutgifter i form av vederlag eller liknande. Stämpelskatten inklusive registreringsavgift får därför inte heller beaktas vid X AB:s avyttring av fastigheten.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Merja Lohela, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
