Beskattning ska inte ske av överlåtaren när fordran enligt ett avtal om upplåtelse av viss avverkningsrätt till skog överlåts genom gåva. Gåvomottagarna får tillämpa 21 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229).
Fråga 1
A ska inte beskattas när fordran enligt avtal om upplåtelse av avverkningsrätt till skog överlåts genom gåva.
Fråga 2
B, C och D får tillämpa 21 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, vid sina respektive beskattningar.
A äger tillsammans med sina bröder [två skogsfastigheter]. Han avser att i närtid genomföra ett generationsskifte.
Före generationsskiftet, sannolikt inom två till tre år, kommer A och de övriga fastighetsägarna att ingå ett avtal med X om upplåtelse av avverkningsrätt till skog. Avtalet innebär ett uppdrag för X att avverka skog på viss del av fastigheterna fram till ett visst datum.
Köpeskillingen för den avverkade skogen kommer enligt villkoren i avtalet att utgöras av intäkterna med avdrag för X kostnader för uppdragets genomförande. Redovisning av intäkter och kostnader för fastställande av köpeskillingen ska enligt avtalet göras efter att allt virke är inmätt och mätbesked erhållits. Vidare gäller att betalning ska ske enligt en betalningsplan.
I bokföringen tillämpar A reglerna om förenklat årsbokslut, de s.k. K1-reglerna. Som ytterligare förutsättning gäller att han yrkat tillämpning av regleringen i 21 kap. 2 §, att viss betalning och beskattning skett under två år och att det återstår ytterligare utbetalningar enligt betalningsplanen.
Generationsskiftet ska gå till så att A överlåter sin del av skogsfastigheterna och driftstillgångarna hänförliga till dessa fastigheter till sina barn, B, C och D genom gåva. I överlåtelsen kommer fordran enligt betalningsplanen som baseras på avtalet om upplåtelse av avverkningsrätt till skog att ingå. A:s barn, som efter generationsskiftet fortsätter att bedriva skogsbruk på fastigheterna, kommer att få resterande betalningar enligt avtalet.
De aktuella skogsfastigheternas areal uppgår till ca (…) ha och representerar ett ungefärligt marknadsvärde om (…) miljoner kr. Av Skogsstyrelsens statistik framgår att brukningsenheten är mycket stor och lämpar sig för att avskiljas till en självständig rörelse.
A vill veta om han ska inkomstbeskattas för den kvarstående fordran enligt avtal om upplåtelse av avverkningsrätt när den överlåts genom gåva (fråga 1).
För det fall B, C och D ska anses skattskyldiga för den obetalda delen av fordran frågar de om de kan tillämpa 21 kap. 2 § vid sina respektive beskattningar (fråga 2).
Sökandenas grundläggande inställning är att beskattningstidpunkten i detta fall inträffar först vid inmätning av virket eftersom det är fråga om en upplåtelse i form av avverkningsuppdrag där risken för skogen kvarstår hos fastighetsägaren fram till avverkning. De åberopar ett brevsvar från Bokföringsnämnden (BFN) den 29 november 2016 som stöd för sin inställning.
De anser vidare att en överlåtelse av fordran genom gåva inte kan anses utgöra en sådan utbetalning av ersättning för avverkningsrätt som medför att beskattning ska ske. Fordringsförhållandet har inte upphört utan löper vidare med nya borgenärer. I lagtexten finns inget krav på att det måste vara fråga om ersättning till den ursprunglige upplåtaren för att 21 kap. 2 § ska vara tillämplig.
Skatteverket anför att en upplåten rätt att avverka skog anses vara en nyttjanderätt enligt 7 kap. 3 § jordabalken (1970:994). Upplåtelsen är enligt verket den beskattningsutlösande händelsen och beskattningstidpunkten är lika med avtalstidpunkten. Det svar BFN lämnat avser inte enskilda näringsidkare som tillämpar K1-reglerna så det svaret gäller inte den nu aktuella situationen.
En betalningsplan kan enligt Skatteverket inte överlåtas med skatterättslig verkan eftersom skattskyldighet inte kan överlåtas om det inte är särskilt reglerat i IL, vilket det inte är här. Vid överlåtelse av betalningsplanens kvarvarande fordran kvarstår därför skattskyldigheten hos överlåtaren och det föreligger inte längre förutsättningar för att tillämpa 21 kap. 2 §. A förfogar över sin rätt till ersättning på ett sådant sätt att ersättningen inte längre ska betalas under flera år till honom. Fordran ändrar därmed karaktär och ska ses som en ordinär varufordran som A är skattskyldig för.
Om A inte anses vara skattskyldig är B, C och D skattskyldiga för den obetalda delen av fordran. Undantagsregleringen i 21 kap. 2 § kan inte tillämpas av dem eftersom de inte upplåtit någon avverkningsrätt till skog.
Enligt 14 kap. 2 § första stycket ska resultatet av näringsverksamhet beräknas enligt bokföringsmässiga grunder.
Enligt andra stycket ska vid beräkningen av resultatet inkomster tas upp som intäkt och utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag.
Av tredje stycket framgår att om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078) ska vid beräkningen av resultatet inkomster tas upp som intäkt och utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag, även om detta strider mot bokföringsmässiga grunder.
I 21 kap. 2 § IL finns den särskilda skatteregel om ersättningar för avverkningsrätt till skog som innebär att om ersättning ska betalas under flera år, får den som har rätt till ersättningen som intäkt varje år ta upp den del som betalas under året.
Fråga 1
De allmänna villkoren i det avtal som BFN yttrat sig över i brevsvaret överensstämmer i relevanta delar med villkoren i avtalet som åberopas i detta ärende. Enligt BFN innebär villkoren att inmätningen av virket får en avgörande betydelse för bedömningen för intäktsredovisningen och god redovisningssed är att låta inmätningen ligga till grund för bedömningen när inkomster från upplåtelse av avverkningsuppdrag ska intäktsredovisas.
BFN:s svar avser visserligen enskilda näringsidkare som inte tillämpar K1-reglerna men enligt Skatterättsnämnden bör bedömningen vad gäller god redovisningssed bli densamma för en enskild näringsidkare som tillämpar K1-reglerna. I en situation som denna behöver således intäktsredovisning inte ske förrän virket mätts in. Det medför att beskattning i princip ska ske först vid den tidpunkten.
Även om syftet med undantagsregleringen i 21 kap. 2 § är att möjliggöra en senareläggning av beskattningen för att motverka ogynnsamma likviditets- och progressivitetseffekter hindrar inte bestämmelsens ordalydelse en tillämpning i ett fall som detta. A kan således tillämpa bestämmelsen på de utbetalningar han får innan han överlåter fordran till sina barn genom gåva. Han ska dock inte beskattas på grund av överlåtelsen av den kvarstående fordran.
Fråga 2
Eftersom intäktsredovisning ska ske först när virket mäts in blir någon omedelbar beskattning av B, C och D inte aktuell.
Det framgår inte heller av lagtexten att endast den som ursprungligen upplåtit en avverkningsrätt har möjlighet att åberopa regeln i 21 kap. 2 §.
I och med att fordran enligt betalningsplanen överlåtits på B, C och D får de enligt Skatterättsnämnden tillämpa bestämmelsen vid sina respektive beskattningar.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Richard Hellenius, Marie Jönsson, Peter Kristiansson, Olof Sundin och Ulla Werkell
Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.
I den slutliga handläggningen har även Krister Rentrop deltagit.
En stiftelse, som är inskränkt skattskyldig, har som ändamål att lämna bidrag som främjar vård, fostran och utbildning av barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Fråga om en bedömning måste göras av en enskild mottagares ekonomiska situation när denne är mellan 22 till 30 år.
Fråga om avdrag för ränta ska medges löpande årsvis eller först när den betalas, dvs. när lånet förfaller.
Aktier i ett fastighetsförvaltande bolag som innehar lagerfastigheter har ansetts utgöra kapitaltillgångar.
Fråga om en person som har en enskild firma under avveckling ska anses ha väsentlig anknytning hit efter flytt utomlands
En omvandling av ett tyskt kommanditbolag till ett tyskt aktiebolag har ansetts innebära en skattepliktig avyttring för delägare bosatt i Sverige. Beskattningen strider inte mot EU-rätten. Omvandlingen medför inte uttagsbeskattning.
Ett bolag som har utfärdat personaloptioner enligt 11 a kap. IL och avser att låta förvärvet av aktierna ske via teckningsoptioner ska inte uttagsbeskattas för överföring av teckningsoptioner till optionshavarna. Om bolaget låter teckningsoptionerna löpa ut utan att de nyttjas ska inte heller någon uttagsbeskattning ske.
Fråga om ersättning som utgått på grund av nekat avverkningstillstånd med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond.
Fråga om två olika förtida ersättningar, som utgått med anledning av överenskommelser, med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond. Även fråga om beskattningstidpunkten för sådan förtida ersättning som beslutats inför bildande av naturreservat.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
En person som har väsentlig anknytning till Sverige har, vid en tillämpning av skatteavtalet med Schweiz, inte ansetts ha ett hem som stadigvarande står till hennes förfogande i Sverige.
