Väsentlig anknytning
(Dnr 105-24/D)Ett fortsatt innehav av en bostad som tidigare utgjort permanentbostad för makar har inte medfört väsentlig anknytning.
En omvandling av en persons A-aktier till B-aktier som resulterar i att ägarna till redan befintliga B-aktier får en utökad rätt till utdelning medför inte att de befintliga B-aktierna ska anses avyttrade.
Omvandling av A-aktier till B-aktier medför inte att A:s B‑aktier ska anses avyttrade.
A är delägare i X AB. I bolaget finns (…) aktier av serie A och (…) aktier av serie B. Aktier av serie A har företrädesrätt till utdelning upp till (…) miljoner kr, därutöver har A- och B-aktier lika rätt till bolagets tillgångar, vinst och utdelning. A-aktierna medför vardera tio röster och B-aktierna vardera en röst.
Av bolagsordningen framgår att A-aktier ska kunna omvandlas till B-aktier på begäran av ägaren.
Tidigare ägde A:s far samtliga aktier i bolaget. Under 2014 överlät han alla B-aktier [till sina barn] genom gåva.
A äger således (…) B-aktier i bolaget motsvarande (…) procent av kapitalet.
Nu avser fadern att begära omvandling av samtliga sina A-aktier till B-aktier så att alla aktier i bolaget därefter kommer att ha samma rätt till utdelning.
A vill veta om omvandlingen av faderns A-aktier till B‑aktier kommer att medföra att hans B-aktier anses avyttrade.
A anser att frågan ska besvaras nekande. Att omvandlingen av A-aktierna kan ses som en avyttring är i linje med rättspraxis. Någon överlåtelse av hans B-aktier sker däremot inte när A-aktierna omvandlas. Omvandlingen sker inte med hans medverkan utan enbart på A‑aktieägarens begäran.
Skatteverket anser inte heller att omvandlingen medför att befintliga B-aktier ska anses ha avyttrats. Den reella följden av att A-aktier omvandlas till B-aktier är att de tidigare A-aktierna förlorat sin företrädesrätt till utdelning. Det medför att befintliga B-aktier tillförs en utökad rätt till en årlig utdelning med högst (…) miljoner kr, vilket motsvarar (…) kr per aktie. Den verkliga innebörden är alltså att omvandlingen av A-aktierna indirekt medför att B-aktierna får rätt till en betydligt högre utdelning. En sådan förändring av utdelningsrätten kan utgöra grund för att samtliga aktier i bolaget ska anses vara avyttrade. Befintliga B-aktier kommer dock i formell rättslig mening inte ha omvandlats. Detta talar mot en betungande rättsföljd för ägarna till dessa.
Av 44 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att med avyttring av tillgångar avses försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgångar.
Huruvida aktier som varit föremål för omvandling eller ändrade villkor genom bolagsordning ska anses avyttrade har varit föremål för prövning ett flertal gånger.
I RÅ 84 1:1 slog Högsta förvaltningsdomstolen fast att en omvandling av aktier som aktieägare och bolaget medverkar till och som har som enda konsekvens att röstvärdet förändras på de omvandlade aktierna inte anses innefatta en avyttring av de aktierna, oavsett om den sker med stöd av bestämmelse i bolagsordningen eller ej. Den aktuella omvandlingen medförde inte någon förändring av bolagets totala aktiekapital eller någon ändring av den förmögenhetsmassa vari aktien utgjorde en andel eller andelens storlek.
RÅ 1997 ref. 81 rörde frågan om samma synsätt gäller även när aktieägare ges möjlighet att omvandla aktier till aktier som ger rätt till högre utdelning eller har en skyldighet att omvandla aktier till sådana som ger lägre utdelning. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att en sådan omvandling av aktier i princip är att se som en sådan förändring i andelsrätten som leder till att de omvandlade aktierna anses avyttrade.
Av RÅ 2000 ref. 44 framgår att det räcker att villkoren för ett aktieslag ändras genom bolagsordningen för att en avyttring ska anses ha skett.
Gemensamt för de nämnda avgörandena är att det skett någon form av formell förändring av villkoren för aktierna som varit föremål för prövning.
Aktier, som de nu aktuella B-aktierna, som endast påverkas indirekt utan medverkan av aktieägaren är inte föremål för någon sådan förändring och bör då inte anses avyttrade.
A:s fråga ska således besvaras nekande.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Merja Lohela, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.
I den slutliga handläggningen har även Maria Doeser deltagit.
Ett fortsatt innehav av en bostad som tidigare utgjort permanentbostad för makar har inte medfört väsentlig anknytning.
Förvärv av en fastighet som på sikt, efter rivning och nybyggnation av byggnad, är tänkt att användas som permanentbostad har i sig inte ansetts medföra väsentlig anknytning.
Skattereduktion har medgetts för installation av en laddningsbox som, förutom laddningspunkt, även innehåller en integrerad funktion för dubbelriktad laddning.
Fråga om ersättning som utgått på grund av nekat avverkningstillstånd med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond. Ansökan av allmänna ombudet.
Fråga om tillskjutandet av en fordran från en kommun till dess helägda dotterbolag samt vidare från dotterbolaget till dess dotterbolag utgör skattepliktiga driftbidrag.
Fråga om hur indirekt ägande ska beräknas vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag. Även fråga om tillämpning av utomståenderegeln och skatteflyktslagen.
Optioner utfärdade i USA utgör inte värdepapper i den mening som avses i värdepappersregeln
En person med ett aktieinnehav i ett svenskt bolag på över 10 procent som ger rätt till mindre än 5 procent av vinstutdelningen har ansetts ha ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige. Vid en samlad bedömning har personen dock inte ansetts ha väsentlig anknytning hit.
Fråga om ett förvärv av aktier utan ersättning ska inkomstbeskattas eller anses utgöra en skattefri gåva
Uttrycket kontant ersättning i 45 kap. 5 § IL har ansetts omfatta övertagande av lån. Också fråga om hur stor del av gjorda värdeminskningsavdrag m.m. som ska återföras vid avyttring av en ideell andel av en fastighet.