En omvandling av en persons aktier som endast medför att den personen får en större andel av rösterna i bolaget utlöser inte kapitalvinstbeskattning. En överlåtelse av aktier genom bodelning i samband med omvandlingen påverkar inte bedömningen.
Frågorna 1–3
Omvandlingen av B-aktier till A-aktier utlöser inte kapitalvinstbeskattning. Svaret påverkas inte av att B-aktier överlåts genom bodelning före eller efter omvandlingen.
A bor sedan (…) i Sverige. Han har både ett svenskt och ett amerikanskt medborgarskap och äger 70 procent av aktierna i X AB. A:s fru äger resterande 30 procent av aktierna i bolaget.
Det finns endast ett aktieslag (B-aktier) i X AB och dessa ger en röst per aktie. Aktiekapitalet är 100 000 kr fördelat på 1 000 aktier.
Enligt amerikanska skatteregler är det oförmånligt för A att äga mer än 50 procent av aktierna i X AB. Av den anledningen avser han att företa följande ändringar.
Av de 700 aktier han äger ska en omvandling ske av 400 st. från B-aktier till röststarka A-aktier som ger 10 röster per aktie.
A:s resterande 300 B-aktier överlåts genom bodelning till hans fru.
Efter omvandlingen och bodelningen kommer A att äga 400 A-aktier i X AB och inneha 86,96 procent av rösterna medan hans fru kommer att äga 600 B-aktier och inneha 13,04 procent av rösterna.
Det totala antalet aktier i X AB är detsamma och aktiekapitalet uppgår till samma belopp före som efter omvandlingen och bodelningen. Rätten till utdelning eller dylikt förändras inte heller. Omvandlingen innebär enbart att A får en större andel av rösterna i X AB.
A vill veta om omvandlingen av aktierna utlöser kapitalvinstbeskattning (fråga 1). Han frågar också om omvandlingen av aktierna och den efterföljande överlåtelsen av aktier genom bodelning medför sådan beskattning (fråga 2). Han vill även veta om en överlåtelse genom bodelning före omvandlingen av aktierna resulterar i att han ska kapitalvinstbeskattas (fråga 3).
A anser inte att omvandlingen av aktierna utlöser någon beskattning. Han anser inte heller att omvandlingen samt den efterföljande bodelningen aktualiserar någon kapitalvinstbeskattning eller att en bodelning före omvandlingen av aktierna gör det.
Skatteverket har samma inställning som A.
Av 44 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att med avyttring av tillgångar avses försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgångar.
I RÅ84 1:1 slog Högsta förvaltningsdomstolen fast att en omvandling av aktier som aktieägare och bolaget medverkar till och som har som enda konsekvens att röstvärdet förändras på de omvandlade aktierna inte anses innefatta en avyttring av de aktierna, oavsett om den sker med stöd av bestämmelse i bolagsordningen eller ej. Den aktuella omvandlingen medförde inte någon förändring av bolagets totala aktiekapital eller någon ändring av den förmögenhetsmassa vari aktien utgjorde en andel eller andelens storlek.
En omvandling av aktier som innebär att aktier ges rätt till ökad eller minskad utdelning är dock i princip att se som en sådan förändring i andelsrätten som leder till att aktierna anses avyttrade (se RÅ 1997 ref. 81).
Med hänsyn till vad som upplysts i ärendet kan inte de B-aktier som här omvandlas till A-aktier anses avyttrade. Omvandlingen utlöser således inte någon kapitalvinstbeskattning. Den omständigheten att B-aktier överlåts genom bodelning antingen före eller efter omvandlingen påverkar inte bedömningen (jfr 8 kap. 2 § och 44 kap. 21 §).
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Merja Lohela, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.
I den slutliga handläggningen har även Krister Rentrop deltagit.
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Ändringsarbeten i form av installation av pentryn och ombyggnation av gemensamhetskök till bostadslägenheter har för skattskyldig som bedriver uthyrning av bostäder bedömts inte omfattas av det utvidgade reparationsbegreppet.
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
