Personaloption enligt 11 a kap. IL
(Dnr 65-23/D)Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
En riktad fondemission har inte ansetts leda till några omedelbara skattekonsekvenser. Lagen (1995:575) mot skatteflykt har inte ansetts tillämplig på förfarandet.
Frågorna 1 och 2
Den riktade fondemissionen från X AB, i fortsättningen X, leder inte till någon omedelbar skattekonsekvens för sökandena.
Fråga 3
Lagen (1995:575) mot skatteflykt (skatteflyktslagen) är inte tillämplig på förfarandet.
A och B äger hälften var av Y AB (Y). Deras aktier i Y är kvalificerade andelar. Y äger A-aktier i X motsvarande ca 40 procent av kapitalet och 80 procent av rösterna.
X avser att göra en riktad fondemission till bolagets B-aktieägare. Före emissionen kommer externa A-aktieägare att erbjudas att stämpla om sina A aktier till B-aktier.
Fondemissionen kommer att omfördela värden om cirka (…) kronor från Y till de andra, ca (…), aktieägarna i X. Y:s andel av X minskar från 40 till 31 procent medan de övriga aktieägarnas andel ökar från 60 till 69 procent. C är en av de övriga aktieägarna och ledamot av X styrelse. Han och de flesta övriga aktieägare innehar icke kvalificerande andelar i X.
Det tänkta förfarandet är ett led i att långsiktigt värna om aktieägarkollektivets förtroende och därigenom säkra värdetillväxten i Y:s investeringar i bl.a. X och på detta sätt lägga grunden för ytterligare finansiering vid t.ex. kommande nyemissioner som främst riktas mot befintliga aktieägare. Åtgärden föranleds närmast av att X under 2015 förvärvat aktierna i Z AB (Z) från systerbolaget Å AB och att Z:s verksamhet inte har levererat enligt den affärsplan som låg till grund för förvärvet.
A och B vill veta om X riktade fondemission leder till någon omedelbar skattekonsekvens för dem i egenskap av ägare till Y (fråga 1).
C vill veta om deltagandet i fondemissionen leder till någon omedelbar skattekonsekvens för honom (fråga 2).
Om svaret på frågorna är nekande ställs frågan om någon av sökandena kan bli skattskyldig med stöd av bestämmelserna i skatteflyktslagen (fråga 3).
Sökandena anser inte att de tilltänkta transaktionerna medför någon omedelbar beskattning av dem. Skatteflyktslagen bör inte anses tillämplig.
En fondemission leder i sig inte till beskattning enligt inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Vid en fondemission uppkommer alltid en omfördelning av värdet mellan de befintliga aktierna och de fondemitterade aktierna. I förevarande fall ska fondemissionen riktas enbart till B-aktieägarna. Om den hade riktats till alla aktieägare och Y hade avstått från att utnyttja sina fondaktiebevis, hade samma effekt uppkommit som vid nu avsett förfarande.
Skatteverket anser inte, mot bakgrund av de särskilda förutsättningarna i ärendet, att fondemissionen utlöser någon omedelbar beskattning av sökandena. C:s tilldelning av fondaktierätter ska inte ges en annan skattemässig innebörd än vad som framgår av 44 kap. 20 § och 48 kap. 13 §. Skatteverket anser inte heller att skatteflyktslagen är tillämplig på förfarandet.
Högsta förvaltningsdomstolen har i RÅ 2004 ref. 1 funnit att en förmögenhets-överföring som inte är affärsmässigt motiverad från ett aktiebolag till ett annat ska anses innebära ett sådant förfogande över det överförda värdet att det ska behandlas som en utdelning till aktieägarna i det överlåtande bolaget och därför föranleda utdelningsbeskattning, om det inte är fråga om en underprisöverlåtelse.
Enligt 44 kap. 20 § IL ska i anskaffningsutgiften för en tillgång som den skattskyldige förvärvar genom att utnyttja en fondaktierätt det omkostnadsbelopp räknas in som skulle ha använts om det utnyttjade värdepapperet hade avyttrats vid tidpunkten för utnyttjandet.
Av 48 kap. 13 § framgår att anskaffningsutgiften är noll för bl.a. fondaktierätter som grundas på aktieinnehav i bolaget.
I 2 § skatteflyktslagen uttalas att vid fastställandet av underlag ska hänsyn inte tas till en rättshandling, om
1. rättshandlingen, ensam eller tillsammans med annan rättshandling, ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige,2. den skattskyldige direkt eller indirekt medverkat i rättshandlingen eller rättshandlingarna,3. skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet, och
4. ett fastställande av underlag på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet.
Frågorna 1 och 2
Den riktade fondemissionen innebär en förmögenhetsöverföring från Y till bl.a. C. Med hänsyn till omständigheterna får dock förfarandet i detta fall anses affärsmässigt motiverat. Någon beskattning av A och B aktualiseras därmed inte.
För C:s del får det aktuella förfarandet betraktas som en fondemission. De fondaktierätter C får ska således behandlas på sätt som framgår av 44 kap. 20 § och 48 kap. 13 § IL. Någon omedelbar beskattning av honom blir därför inte heller aktuell.
Fråga 3
I den mån det i detta fall överhuvudtaget kan anses röra sig om en rättshandling eller rättshandlingar som ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för någon av de skattskyldiga kan skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna i vart fall inte antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet. Skatteflyktslagen är därmed inte tillämplig.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Marie Jönsson, Merja Lohela, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.
I den slutliga handläggningen har även Krister Rentrop deltagit.
Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av en serie transaktioner som ska genomföras i syfte att förvärva en fastighet från en bostadsrättsförening.
Kostnader för arbete och material vid installation av en viss typ av lastbalanserare har inte ansetts kunna ingå i underlaget för skattereduktion för installation av laddningspunkt för elfordon.
Fråga om en person som avser att flytta från Sverige och behålla ett flertal styrelseuppdrag i kombination med aktieinnehav – understigande tio procent – i svenska rörelsedrivande bolag ska anses ha väsentlig anknytning hit.
En enskild näringsidkare har erhållit elstöd som omfattar både privat elförbrukning och elförbrukning i näringsverksamheten. Den del av stödet som belöper på el förbrukad i verksamheten ska tas upp som intäkt i näringsverksamheten.
Restauranganställd som köper råvaror m.m. från arbetsgivarens lager och på obetald rast tillagar en maträtt anses erhålla en sådan färdig måltid som omfattas av reglerna om kostförmån.
Uttag från försäkringskapitalet för bistående av förvaltning av försäkringsavtal medför att försäkringen inte kan klassificeras som en pensionsförsäkring.
En person som är utflyttad från Sverige sedan 2017 men har behållit den tidigare permanentbostaden i Sverige där hans hustru varit bosatt till och med 2020 har ansetts ha väsentlig anknytning hit.
En amerikansk trust har inte ansetts motsvara en svensk familjestiftelse. En utbetalning från trusten ska därför inte beskattas som periodiskt understöd.
Ersättning för handel med valuta för annans räkning ska beskattas i inkomstslaget tjänst