Täthetsprovning av småhus har inte ansetts utgöra sådant arbete med reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad som berättigar till skattereduktion, s.k. ROT-avdrag.
A har inte rätt till skattereduktion enligt 67 kap. 11–19 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), IL, för den täthetsprovning som han avser att genomföra på sitt småhus.
A har låtit renovera och bygga ut sitt småhus. Projektet var relativt omfattande och avslutades under 2015. Efter att ha flyttat in i huset konstaterade han att det inte var helt tätt.
För att få ett konkret underlag inför en diskussion med det byggföretag som ansvarade för byggnadsarbetet lät A ett annat företag täthetsprova hela huset. Efter att bristerna därefter har åtgärdats av byggföretaget avser han att låta täthetsprova huset igen för att säkerställa att åtgärderna har utförts fackmannamässigt och med önskat resultat.
Täthetsprovet går i korthet till så att alla ventiler m.m. tätas och att man med en fläkt skapar ett kontrollerat undertryck i huset. Luftflödet mäts och ger ett mått på husets täthet räknat i liter luft per sekund och kvadratmeter vid ett givet undertryck. Samtidigt värmefotograferas huset för att visa var luft läcker in. En undersökning tar, förutom rapportskrivning, 3–6 timmar och kostar mellan 6 000 och 10 000 kr.
A vill veta om han kan få skattereduktion, s.k. ROT-avdrag, för utgifter för täthetsprovning av sitt småhus. Frågan gäller det täthetsprov som ska genomföras efter avslutade justeringar på huset. Hans uppfattning är att frågan ska besvaras jakande då utgifterna avser arbeten som, i likhet med andra egenkontroller som utförs av hantverkare, är nödvändiga för att kontrollera att utförda renoverings- och ombyggnadsarbeten är av tillräcklig kvalitet.
Skatteverket anser att täthetsprovningen inte utgör byggnadsarbete i traditionell mening utan närmast är att likna med besiktning av byggnaden efter färdigställande och ett sådant arbete kan inte ligga till grund för ROT-avdrag.
De särskilda bestämmelserna om skattereduktion för hushållsarbete finns i 67 kap. 11–19 §§. Begreppet hushållsarbete definieras i 13 § genom en uppräkning av ett antal tjänster. Enligt 13 a § räknas som hushållsarbete vid tillämpningen av kapitlet även reparation, underhåll samt om– och tillbyggnad av bl.a. småhus (s.k. ROT-arbete). Att arbete som enbart avser installationer eller service på maskiner och andra inventarier inte räknas som ROT-arbete framgår av 13 c §.
Möjligheten till ROT-avdrag infördes med syfte att öka arbetsutbudet och att minska svartarbetet inom den s.k. ROT-sektorn (jfr prop. 2008/09:178 s. 23 f.). Vilka branscher som ingår i denna sektor anges inte närmare.
I förarbetena uttalas bl.a. att reparation och underhåll är åtgärder som har till syfte att återställa eller bibehålla en byggnad eller lägenhet i samma skick som när den ny-, till- eller ombyggdes. Vilka typer av arbeten som i dessa avseenden ska omfattas berörs endast i korthet (prop. 2008/09:178 s. 33–34).
Bestämmelser om ROT-arbete har tidigare funnits genom tidsbegränsade möjligheter till skattereduktion (SFS 1993:672, 1996:725 och 2004:752).
Frågan i ärendet är om utgifter för arbete med täthetsprovning kan berättiga till ROT-avdrag för A. För att så ska vara fallet måste arbetet anses ingå i vad som utgör reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad enligt 13 a §.
Det framgår inte uttryckligen av lagtexten eller förarbetena vilka typer av arbeten som ska omfattas. Utgångspunkten för bedömningen är dock att ROT-avdrag utgör en särskild skattereduktion vilket enligt Skatterättsnämndens uppfattning talar för en restriktiv tillämpning. Det är vidare tveksamt i vilken utsträckning som ROT-avdrag för nu aktuellt arbete skulle uppfylla syftet med bestämmelsen.
Av betydelse är också att tidigare lagstiftning och praxis om ROT-arbete kan ge vägledning vid tillämpning av de nu gällande reglerna (jfr prop. 2008/09:178 s. 33). En motsvarighet till den begränsning i 13 c § av vad som ska anses utgöra ROT-arbete återfanns i 2 § lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus. Bestämmelsen tillkom på skatteutskottets initiativ för att tydliggöra att de åtgärder som skulle kunna medföra skattereduktion bör kunna hänföras till byggnadsarbeten i vanlig bemärkelse (1992/93:SkU36 s. 10).
I samband med nu aktuell lagstiftning uttalade regeringen att man inte har för avsikt att låta alla tjänsteleverantörer i byggkedjan omfattas av skattereduktionen (jfr prop. 2008/09:178 s. 32).
Mot bakgrund av det ovan anförda finner Skatterättsnämnden att den planerade täthetsprovningen inte utgör sådant arbete med reparation, underhåll eller om- och tillbyggnad av As småhus som avses i den aktuella bestämmelsen.
Förhållandet att kontrollen i någon mening kan anses utgöra ett led i ombyggnaden och till viss del utförs i bostaden föranleder inte någon annan bedömning.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Merja Lohela, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Håkan Gustavsson.
I den slutliga handläggningen har även Krister Rentrop deltagit.
Fråga om Sverige, enligt artikel 18 i skatteavtalet med Italien, har rätt att beskatta belopp som utbetalas från en svensk tjänstepensionsförsäkring till en svensk medborgare som har skatterättslig hemvist i Italien.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om fördelning av skattskyldigheten av ett kommanditbolags resultat mellan köpare och säljare och om bedömningen ska påverkas av att säljaren innan försäljningen överlåtit tillgångar i kommanditbolaget till ett närstående bolag och gjort uttag ur kommanditbolaget motsvarande det egna kapitalet.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för kurs i hästkörning har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för fält- och westernskytte har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Makar har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige på grund av att de innan flytten till Portugal köpt en bostadsrättslägenhet som fritidsbostad. Bedömningen har inte förändrats av att två vuxna döttrar eventuellt bosätter sig i lägenheten eller att visst bohag flyttats dit från permanentbostaden.
Fråga om kravet på självständighet är uppfyllt i en s.k. ”paraplyorganisation”.
Fråga om en från Sverige utflyttad person har väsentlig anknytning hit på grund av innehav av aktier i svenska bolag och på grund av sin roll som företagsledare i bolagen.
Ett liechtensteinskt anstalt, strukturerat som ett bolag, har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar.
En svensk medborgare som är utflyttad från Sverige sedan 2016 avser att köpa en fritidsfastighet i Sverige. Fastighetens höga standard har inte ansetts påverka bedömningen av om han får väsentlig anknytning hit.
