Täthetsprovning av småhus har inte ansetts utgöra sådant arbete med reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad som berättigar till skattereduktion, s.k. ROT-avdrag.
A har inte rätt till skattereduktion enligt 67 kap. 11–19 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), IL, för den täthetsprovning som han avser att genomföra på sitt småhus.
A har låtit renovera och bygga ut sitt småhus. Projektet var relativt omfattande och avslutades under 2015. Efter att ha flyttat in i huset konstaterade han att det inte var helt tätt.
För att få ett konkret underlag inför en diskussion med det byggföretag som ansvarade för byggnadsarbetet lät A ett annat företag täthetsprova hela huset. Efter att bristerna därefter har åtgärdats av byggföretaget avser han att låta täthetsprova huset igen för att säkerställa att åtgärderna har utförts fackmannamässigt och med önskat resultat.
Täthetsprovet går i korthet till så att alla ventiler m.m. tätas och att man med en fläkt skapar ett kontrollerat undertryck i huset. Luftflödet mäts och ger ett mått på husets täthet räknat i liter luft per sekund och kvadratmeter vid ett givet undertryck. Samtidigt värmefotograferas huset för att visa var luft läcker in. En undersökning tar, förutom rapportskrivning, 3–6 timmar och kostar mellan 6 000 och 10 000 kr.
A vill veta om han kan få skattereduktion, s.k. ROT-avdrag, för utgifter för täthetsprovning av sitt småhus. Frågan gäller det täthetsprov som ska genomföras efter avslutade justeringar på huset. Hans uppfattning är att frågan ska besvaras jakande då utgifterna avser arbeten som, i likhet med andra egenkontroller som utförs av hantverkare, är nödvändiga för att kontrollera att utförda renoverings- och ombyggnadsarbeten är av tillräcklig kvalitet.
Skatteverket anser att täthetsprovningen inte utgör byggnadsarbete i traditionell mening utan närmast är att likna med besiktning av byggnaden efter färdigställande och ett sådant arbete kan inte ligga till grund för ROT-avdrag.
De särskilda bestämmelserna om skattereduktion för hushållsarbete finns i 67 kap. 11–19 §§. Begreppet hushållsarbete definieras i 13 § genom en uppräkning av ett antal tjänster. Enligt 13 a § räknas som hushållsarbete vid tillämpningen av kapitlet även reparation, underhåll samt om– och tillbyggnad av bl.a. småhus (s.k. ROT-arbete). Att arbete som enbart avser installationer eller service på maskiner och andra inventarier inte räknas som ROT-arbete framgår av 13 c §.
Möjligheten till ROT-avdrag infördes med syfte att öka arbetsutbudet och att minska svartarbetet inom den s.k. ROT-sektorn (jfr prop. 2008/09:178 s. 23 f.). Vilka branscher som ingår i denna sektor anges inte närmare.
I förarbetena uttalas bl.a. att reparation och underhåll är åtgärder som har till syfte att återställa eller bibehålla en byggnad eller lägenhet i samma skick som när den ny-, till- eller ombyggdes. Vilka typer av arbeten som i dessa avseenden ska omfattas berörs endast i korthet (prop. 2008/09:178 s. 33–34).
Bestämmelser om ROT-arbete har tidigare funnits genom tidsbegränsade möjligheter till skattereduktion (SFS 1993:672, 1996:725 och 2004:752).
Frågan i ärendet är om utgifter för arbete med täthetsprovning kan berättiga till ROT-avdrag för A. För att så ska vara fallet måste arbetet anses ingå i vad som utgör reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad enligt 13 a §.
Det framgår inte uttryckligen av lagtexten eller förarbetena vilka typer av arbeten som ska omfattas. Utgångspunkten för bedömningen är dock att ROT-avdrag utgör en särskild skattereduktion vilket enligt Skatterättsnämndens uppfattning talar för en restriktiv tillämpning. Det är vidare tveksamt i vilken utsträckning som ROT-avdrag för nu aktuellt arbete skulle uppfylla syftet med bestämmelsen.
Av betydelse är också att tidigare lagstiftning och praxis om ROT-arbete kan ge vägledning vid tillämpning av de nu gällande reglerna (jfr prop. 2008/09:178 s. 33). En motsvarighet till den begränsning i 13 c § av vad som ska anses utgöra ROT-arbete återfanns i 2 § lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus. Bestämmelsen tillkom på skatteutskottets initiativ för att tydliggöra att de åtgärder som skulle kunna medföra skattereduktion bör kunna hänföras till byggnadsarbeten i vanlig bemärkelse (1992/93:SkU36 s. 10).
I samband med nu aktuell lagstiftning uttalade regeringen att man inte har för avsikt att låta alla tjänsteleverantörer i byggkedjan omfattas av skattereduktionen (jfr prop. 2008/09:178 s. 32).
Mot bakgrund av det ovan anförda finner Skatterättsnämnden att den planerade täthetsprovningen inte utgör sådant arbete med reparation, underhåll eller om- och tillbyggnad av As småhus som avses i den aktuella bestämmelsen.
Förhållandet att kontrollen i någon mening kan anses utgöra ett led i ombyggnaden och till viss del utförs i bostaden föranleder inte någon annan bedömning.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Merja Lohela, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Håkan Gustavsson.
I den slutliga handläggningen har även Krister Rentrop deltagit.
En stiftelse, som är inskränkt skattskyldig, har som ändamål att lämna bidrag som främjar vård, fostran och utbildning av barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Fråga om en bedömning måste göras av en enskild mottagares ekonomiska situation när denne är mellan 22 till 30 år.
Fråga om avdrag för ränta ska medges löpande årsvis eller först när den betalas, dvs. när lånet förfaller.
Aktier i ett fastighetsförvaltande bolag som innehar lagerfastigheter har ansetts utgöra kapitaltillgångar.
Fråga om en person som har en enskild firma under avveckling ska anses ha väsentlig anknytning hit efter flytt utomlands
En omvandling av ett tyskt kommanditbolag till ett tyskt aktiebolag har ansetts innebära en skattepliktig avyttring för delägare bosatt i Sverige. Beskattningen strider inte mot EU-rätten. Omvandlingen medför inte uttagsbeskattning.
Ett bolag som har utfärdat personaloptioner enligt 11 a kap. IL och avser att låta förvärvet av aktierna ske via teckningsoptioner ska inte uttagsbeskattas för överföring av teckningsoptioner till optionshavarna. Om bolaget låter teckningsoptionerna löpa ut utan att de nyttjas ska inte heller någon uttagsbeskattning ske.
Fråga om ersättning som utgått på grund av nekat avverkningstillstånd med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond.
Fråga om två olika förtida ersättningar, som utgått med anledning av överenskommelser, med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond. Även fråga om beskattningstidpunkten för sådan förtida ersättning som beslutats inför bildande av naturreservat.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
En person som har väsentlig anknytning till Sverige har, vid en tillämpning av skatteavtalet med Schweiz, inte ansetts ha ett hem som stadigvarande står till hennes förfogande i Sverige.
