När utomstående inte äger del i ett företag i betydande omfattning är utomståenderegeln inte tillämplig trots att de utomstående delägarna har fått och under överskådlig framtid kan antas få mer än 30 procent av beslutade utdelningar.
Utomståenderegeln i 57 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) är inte tillämplig.
A är verksam i betydande omfattning i X AB och dess dotterbolag. Bolaget är sedan 2015 moderbolag i X-koncernen som bildades 2011.
X AB är ett fåmansföretag och ägs av både verksamma och passiva delägare. Andelarna i koncernens moderbolag har sedan koncernen bildades bestått av stam- och preferensaktier. Stamaktierna är uppdelade i A- och B-aktier med 10 röster respektive 1 röst per aktie. Preferensaktierna har 1 röst per aktie samt företrädesrätt till utdelning.
De verksamma delägarna, däribland A, har från starten sammanlagt ägt aktier motsvarande drygt 90 procent av kapitalet. Passiva delägare har följaktligen aldrig ägt mer än knappt 10 procent av aktierna. Hittills har passiva ägare dock i praktiken haft rätt till mer än 30 procent av beslutade utdelningar eftersom de äger en relativt stor andel av preferensaktierna. De kommer även att under överskådlig framtid få mer än 30 procent av kommande utdelningar.
A frågar om utomståenderegeln är tillämplig på hans innehav i X AB.
Han anser själv att utomståenderegeln är tillämplig så länge mer än 30 procent av utdelningar och kapitalvinster tillfaller passiva delägare. Regeln tar sikte på situationer där utdelning eller kapitalvinst inte längre utgör ett alternativ till att ta ut lön från företaget. Varken av förarbeten eller praxis framgår att regeln endast är tillämplig när utomstående äger minst 30 procent av kapitalet i företaget. Det måste vara en bedömning av den ekonomiska innebörden i det enskilda fallet som ska göras.
Skatteverket anser inte att utomståenderegeln är tillämplig. Det framgår inte annat av regelns ordalydelse än att det krävs ett betydande utomstående ägande för att regeln ska vara tillämplig. Med betydande avses minst 30 procent. Även om kravet på betydande ägande är uppfyllt kan det finnas omständigheter som gör att det finns särskilda skäl mot en tillämpning av utomståenderegeln. Omständigheter i motsatt riktning när det utomstående ägandet inte är betydande torde inte beaktas.
Av förutsättningarna framgår att X AB är ett fåmansföretag och att A:s aktier i bolaget är kvalificerade andelar enligt huvudregeln i 57 kap. 4 §.
Enligt utomståenderegeln i 57 kap. 5 § första stycket ska dock, om utomstående, direkt eller indirekt, i betydande omfattning äger del i företaget och, direkt eller indirekt, har rätt till utdelning, hans andelar anses kvalificerad bara om det finns särskilda skäl. Vid bedömningen ska förhållandena under beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren beaktas.
Av förarbeten och praxis framgår att ett betydande utomstående ägande föreligger om minst 30 procent av aktierna ägs av utomstående. Risken för omvandling av arbetsinkomster har bedömts bli lägre vid ett utomstående ägande av denna omfattning eftersom utdelning och kapitalvinst tillfaller också de utomstående ägarna (prop. 1989/90:110 s. 468 och 704 samt RÅ 2009 ref. 53).
Mot bakgrund av syftet med utomståenderegeln kan det argumenteras för att den ska kunna tillämpas även när utomstående i praktiken fått och under överskådlig framtid kan antas få mer än 30 procent av beslutade utdelningar, trots att det utomstående ägandet understiger 30 procent. Mot en sådan tillämpning talar dock att en bedömning bör vara möjlig även för år då utdelning inte beslutats. Med hänsyn härtill samt bestämmelsens utformning är det enligt Skatterättsnämnden inte möjligt med en sådan tillämpning. Den ställda frågan ska därför besvaras nekande.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Merja Lohela, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.
I den slutliga handläggningen har även Krister Rentrop deltagit.
En stiftelse, som är inskränkt skattskyldig, har som ändamål att lämna bidrag som främjar vård, fostran och utbildning av barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Fråga om en bedömning måste göras av en enskild mottagares ekonomiska situation när denne är mellan 22 till 30 år.
Fråga om avdrag för ränta ska medges löpande årsvis eller först när den betalas, dvs. när lånet förfaller.
Aktier i ett fastighetsförvaltande bolag som innehar lagerfastigheter har ansetts utgöra kapitaltillgångar.
Fråga om en person som har en enskild firma under avveckling ska anses ha väsentlig anknytning hit efter flytt utomlands
En omvandling av ett tyskt kommanditbolag till ett tyskt aktiebolag har ansetts innebära en skattepliktig avyttring för delägare bosatt i Sverige. Beskattningen strider inte mot EU-rätten. Omvandlingen medför inte uttagsbeskattning.
Ett bolag som har utfärdat personaloptioner enligt 11 a kap. IL och avser att låta förvärvet av aktierna ske via teckningsoptioner ska inte uttagsbeskattas för överföring av teckningsoptioner till optionshavarna. Om bolaget låter teckningsoptionerna löpa ut utan att de nyttjas ska inte heller någon uttagsbeskattning ske.
Fråga om ersättning som utgått på grund av nekat avverkningstillstånd med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond.
Fråga om två olika förtida ersättningar, som utgått med anledning av överenskommelser, med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond. Även fråga om beskattningstidpunkten för sådan förtida ersättning som beslutats inför bildande av naturreservat.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
En person som har väsentlig anknytning till Sverige har, vid en tillämpning av skatteavtalet med Schweiz, inte ansetts ha ett hem som stadigvarande står till hennes förfogande i Sverige.
