Av 6 kap. 3 § framgår att svenska juridiska personer är obegränsat skattskyldiga.
Enligt 39 kap. 25 § ska dock ett privatbostadsföretag i fråga om en fastighet i Sverige, normalt inte ta upp inkomster och inte dra av utgifter som är hänförliga till fastigheten.
I 37 kap. finns bestämmelser om beskattning vid fusioner. För att en fusion ska anses kvalificerad ska den bl.a. uppfylla villkoret i 12 § som säger att det övertagande företaget omedelbart efter fusionen ska vara skattskyldigt för inkomst av sådan näringsverksamhet som det överlåtande företaget beskattats för.
Av 24 § framgår att det övertagande företaget först det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då fusionen genomfördes ska dra av
- underskott hos företaget som kvarstår från beskattningsår före det beskattningsår då fusionen genomfördes, samt
- underskott hos det överlåtande företaget som kvarstår från beskattningsår före det sista beskattningsåret.
Bestämmelserna om beskattning av fusioner infördes ursprungligen genom lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG som sedan ersattes av lagen (1998:1603) om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser (FUL). Bestämmelserna finns nu i 37 kap. IL. Lagstiftningen grundas på en princip om skattemässig kontinuitet, dvs. att det övertagande företaget ska träda in i det överlåtande företagets skattemässiga situation. Regeln om kontinuitet finns numera i 37 kap. 18 §. Enligt den inträder det övertagande företaget i det överlåtande företagets skattemässiga situation. Företaget ska anses ha bedrivit det överlåtande företagets näringsverksamhet från ingången av det överlåtande företagets sista beskattningsår.
I det utredningsförslag som låg till grund för FUL föreslogs att investmentföretag, privatbostadsföretag och utländska skadeförsäkringsföretag skulle undantas från tillämpningsområdet avseende beskattning av fusioner (SOU 1998:1 s. 37 och 221).
Regeringen instämde i utredningens förslag och framhöll att undantagen motiverades av att de aktuella skattesubjekten beskattades enligt särskilda regler som medförde att kontinuiteten i beskattningen inte gick att upprätthålla (prop. 1998/99:15 s. 220 f.). Denna inställning kom dock inte till uttryck i den lagstiftning som följde.
Ett särskilt villkor togs dock in i 10 § FUL som tog sikte på situationen att det överlåtande företaget var ett privatbostadsföretag. Motsvarande bestämmelse finns numera i 37 kap. 15 § IL där det stadgas att om det överlåtande företaget är ett privatbostadsföretag ska det övertagande företaget vara en bostadsrättsförening som är ett privatbostadsföretag.
Högsta förvaltningsdomstolen har i RÅ 2008 ref. 65 tagit ställning till frågan om en förening som övergår från att vara en s.k. oäkta bostadsrättsförening till att vara ett privatbostadsföretag ska uttagsbeskattas på grund av förändringen. Skatterättsnämndens svar, i vilket domstolen instämde, innebär att någon förändring av skattskyldigheten inte kan anses ske vid övergången, varför uttagsbeskattning inte aktualiseras.
RÅ 2000 ref. 18 rörde en fusion där det överlåtande bolaget var ett konventionellt beskattat aktiebolag och det övertagande bolaget ett schablonbeskattat investmentföretag. Fusionen föranledde inte någon omedelbar beskattning trots att olika beskattningsregler gällde för de båda företagen. För att upprätthålla lagstiftningens krav på kontinuitet fastslog Högsta förvaltningsdomstolen att det övertagande investmentföretaget skulle inkomstbeskattas för innehavet av de tillgångar (aktier) som övertagits vid fusionen på samma sätt som om det överlåtande företaget fortfarande hade ägt dem.