Rättsligt

Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229) är den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här obegränsat skattskyldig.

För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska beaktas om han är svensk medborgare, hur länge han var bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, om han har en bostad här som är inrättad för åretrunt-bruk, om han har sin familj här, om han bedriver näringsverksamhet här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om han har en fastighet här och liknande förhållanden (3 kap. 7 § första stycket).

Av förarbetena till bestämmelsen (prop. 1984/85:175 s. 13 f.) framgår att syftet med den är att förhindra s.k. skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige. Det framgår också att rena kapitalplaceringar inte bör påverka bedömningen av om väsentlig anknytning föreligger men att tillgångar som ger ett verkligt inflytande i en rörelse som bedrivs i Sverige bör beaktas oavsett om det sker genom innehav av aktier, via en juridisk person eller på annat sätt.

Enbart innehav av en fritidsbostad ger i regel inte väsentlig anknytning till Sverige (se t.ex. RÅ 1992 not. 367). Beträffande innehav av hyres- och jordbruksfastigheter görs i praxis skillnad mellan rena kapitalplaceringar och fastighetsförvaltning där den skattskyldige deltar mer aktivt i förvaltningen (jfr RÅ 1989 ref. 18, RÅ 1989 ref. 118 och RÅ 2003 not. 210 samt a. prop. s. 14, 115 och 122).

Skatterättsnämndens bedömning

A äger [majoriteten] av rösterna och [mer än 10] procent av kapitalet i X. X bedriver verksamhet i Sverige genom helägda dotterbolag. A och B är även engagerade som styrelseordförande respektive styrelseledamot i X. Genom aktieinnehavet och styrelseposten i X har A ett väsentligt inflytande i en näringsverksamhet som bedrivs i Sverige (jfr RÅ 2006 ref. 67).

Frågan om en person ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige ska avgöras genom en samlad bedömning där samtliga omständigheter av betydelse ska beaktas. Enbart det förhållandet att någon av de omständigheter som räknas upp i 3 kap. 7 § är för handen behöver inte innebära att personen i fråga ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige (jfr a. prop. s. 13 samt RÅ 2001 not. 41 och RÅ 2002 not. 151).

Vid en samlad bedömning av makarnas kvarvarande anknytningsfaktorer till Sverige finner Skatterättsnämnden att de inte har väsentlig anknytning hit. Därvid har särskilt beaktats den långa tid som förflutit sedan makarna flyttade ut från Sverige.

Med den utgången förfaller fråga 2.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Robert Påhlsson (skiljaktig), Olof Sundin (skiljaktig) och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Marcus Andersson.

I den slutliga handläggningen har även Krister Rentrop deltagit.

Skiljaktig mening

Robert Påhlsson och Olof Sundin är skiljaktiga och anför följande.

Lika med majoriteten anser vi att A genom aktieinnehavet och styrelseposten i X har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet som bedrivs i Sverige. Vid en utflyttning skulle A ansetts ha väsentlig anknytning hit.

En fråga nu är om den tid som förflutit kan utesluta att detta väsentliga inflytande grundar väsentlig anknytning. Förutsättningarna ger dock inget säkert svar på när det väsentliga inflytande som nu föreligger uppkom. På grund av denna oklarhet anser vi att inget förhandsbesked borde ha lämnats.