X AB bedriver utveckling och tillverkning av [viss utrustning]. Verksamheten är specialiserad och bedrivs mot hela världen. Bolaget ägs av B som har varit verksam i det under i stort sett hela sitt yrkesverksamma liv. Bolaget har i dagsläget sex anställda utöver B själv. B är 67 år gammal och har inga barn. Han har de senaste tre åren försökt hitta en köpare till bolaget för att kunna dra sig tillbaka och pensionera sig. Det har emellertid inte varit möjligt att hitta någon som kan tänka sig att köpa bolaget för att driva det vidare. Detta på grund av bolagets bristande lönsamhet de senaste åren samt att bolagets verksamhet är så specialiserad att den inte passar in i annan redan existerande verksamhet.

B har därför diskuterat med A som är anställd i bolaget och är intresserad av att driva verksamheten vidare i samma anda som B hittills har gjort. A anställdes (…) 2015 och har en marknadsmässig månadslön.

B tänker ge alla aktier i bolaget till A. En substansvärdering ger ett värde på aktierna om [ca 3 miljoner kronor]. B vet ännu inte om han kommer att ta någon utdelning innan han ger bort aktierna. Det styrs helt och hållet av bolagets kapitalbehov. B:s bedömning är att bolaget behöver en relativt stor kassa för att klara tillfälliga nedgångar i omsättningen.

B funderade först på att dela upp gåvan på två anställda. Han kom dock fram till att det är många beslut och ställningstaganden som bör tas av en person. Det finns annars en risk för att det uppstår diskussioner som kan påverka företaget negativt.

Anledningen till att valet föll på A är främst att han är duktig och gör ett bra jobb, att han har kunskap inom [relevant område] och att B kommer bra överens med honom. B tror helt enkelt att A har störst möjlighet att utveckla företaget vidare på samma sätt som B har gjort tidigare.

A vill veta om gåvan medför någon inkomstbeskattning för honom.

Han anser själv att gåvan inte ska föranleda någon inkomstbeskattning eftersom syftet med gåvan endast är bolagets fortlevnad. Den är inte en ersättning för hans arbetsprestationer.

Skatteverket anser att överlåtelsen ska beskattas i inkomstslaget tjänst.

Att alla aktier överlåts räcker inte för att uppfylla kravet för en skattefri gåva på grund av ett generationsskifte. I de fall där syftet med gåvan varit ett företags fortlevnad och inkomstbeskattning inte skett har det funnits en nära personlig relation eller släktskap mellan gåvomottagarna och givarna. A är inte släkt med aktieägaren.

Det finns inte heller någon djupare eller långvarig personlig relation mellan honom och B. Han har arbetat i bolaget ett antal år. Aktiernas värde utesluter inte att överlåtelsen ska ses som ersättning för arbete.

Av 11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att alla inkomster som erhålls på grund av tjänst ska tas upp som intäkt, om intenågot annat anges i det kapitlet eller i 8 eller 11 a kap.

Enligt 8 kap. 2 § är ett förvärv genom gåva skattefritt.

När det gäller skattekonsekvenserna av förvärv som sker på förmånliga villkor i situationer som har koppling till ett anställningsförhållande framgår följande av praxis. Den övergripande fråga som ska avgöras är om förvärvet kan anses ha sin grund i anställningsförhållandet
eller om det finns anledning att anta att syftet är ett annat än att belöna den anställde för hans eller hennes arbetsprestationer. I den förstnämnda situationen är utgångspunkten att förvärvet är en skattepliktig löneförmån medan det i den sistnämnda situationen kan anses vara fråga om en skattefrigåva.

Nära släktskap talar för att överlåtelsen är benefik. När det gäller överlåtelser från föräldrar till barn kan det ofta antas att syftet är rent benefikt, om det inte finns någon särskild omständighet som talar emot att så är fallet. En sådan omständighet kan t.ex. vara att marknadsmässig ersättning inte har utgått för arbetet i förälderns företag. Också i andra fall
av nära släktskap och vänskap bör ett påstående om ett benefikt syfte kunnagodtas, men då under förutsättning att det stöds även av omständigheterna i övrigt.

Om en anställd på förmånliga villkor får förvärva aktier i arbetsgivarbolaget kan det ofta finnas anledning att anta att syftet är att belöna den anställde för utfört arbete eller att knyta den anställde närmare bolaget och försäkra sig om hans eller hennes fortsatta arbete där. Förvärvet kan då anses vara ersättning för arbetsinsatser och ska därmed inkomstbeskattas. Om de inblandade har kunnat påvisa att transaktionen har skett i något annat syfte har beskattning däremot i vissa fall underlåtits. Överlåtelser som görs som ett led i ett generationsskifte bör t.ex. i de flestafall kunna ske utan beskattning. Det som i denna del ska avgöras är om det uppgivna syftet, mot bakgrund av omständigheterna i övrigt, framstår som
trovärdigt och kan läggas till grund för slutsatsen att överlåtelsen inte har skett som belöning för tidigare eller kommande arbetsprestationer.

Av praxis framgår att även storleken på det värde som förs över kan ha betydelse för bedömningen, i vart fall om detta värde är så stort att det inte rimligen kan vara fråga om ersättning för arbete (se HFD 2017 ref. 38 I och där angivna rättsfall).

En grundläggande förutsättning för att det över huvud taget ska vara aktuellt att betrakta överlåtelserna av aktierna som ersättning för A:s arbete i bolaget är att det finns ett tillräckligt starkt samband mellan överlåtaren och bolaget. B äger alla aktierna i bolaget. Kravet på samband är därmed uppfyllt (jfr RÅ 1997 ref. 1).

Värdet på de aktier som ska överlåtas kan vidare inte anses vara så högt att det av den anledningen är uteslutet att betrakta överlåtelsen som ersättning för arbete (jfr HFD 2011 ref. 19 och HFD 2017 ref. 38 II).

Syftet med överlåtelsen uppges vara dels att B vill dra sig tillbaka, dels att bolaget ska drivas vidare på samma sätt som tidigare. B avser således att pensionera sig. Han ska också överlåta alla aktier i bolaget. Dessutom uppges att han under flera års tid har försökt hitta en köpare som kan tänka sig att driva bolaget vidare men att det inte varit möjligt. Det anförda talar för att överlåtelsen bör anses vara ett led i ett generationsskifte och på den grunden kan anses vara av benefik karaktär. Det handlar snarast om att säkra den fortsatta driften av bolaget och inte att försäkra sig om A:s fortsatta arbete i bolaget. A har också en marknadsmässig lön från bolaget. Det och den förhållandevis korta anställningstiden talar enligt Skatterättsnämnden mot att se värdet av de överlåtna aktierna som ersättning för redan utfört arbete.

Med hänsyn till det anförda får överlåtelsen av aktierna i allt väsentligt anses ha sin grund i annat än att belöna A för utfört arbete eller att knyta honom närmare bolaget och försäkra sig om hans fortsatta arbete där. Att det saknas släktskap eller en djupare personlig relation mellan B och A ändrar inte den bedömningen. Överlåtelsen är därmed en gåva som inte ska medföra någon inkomstbeskattning för A.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.