En grundläggande förutsättning för att det över huvud taget ska vara aktuellt att betrakta överlåtelserna av aktierna som ersättning för A:s arbete i bolaget är att det finns ett tillräckligt starkt samband mellan överlåtaren och bolaget. B äger alla aktierna i bolaget. Kravet på samband är därmed uppfyllt (jfr RÅ 1997 ref. 1).
Värdet på de aktier som ska överlåtas kan vidare inte anses vara så högt att det av den anledningen är uteslutet att betrakta överlåtelsen som ersättning för arbete (jfr HFD 2011 ref. 19 och HFD 2017 ref. 38 II).
Syftet med överlåtelsen uppges vara dels att B vill dra sig tillbaka, dels att bolaget ska drivas vidare på samma sätt som tidigare. B avser således att pensionera sig. Han ska också överlåta alla aktier i bolaget. Dessutom uppges att han under flera års tid har försökt hitta en köpare som kan tänka sig att driva bolaget vidare men att det inte varit möjligt. Det anförda talar för att överlåtelsen bör anses vara ett led i ett generationsskifte och på den grunden kan anses vara av benefik karaktär. Det handlar snarast om att säkra den fortsatta driften av bolaget och inte att försäkra sig om A:s fortsatta arbete i bolaget. A har också en marknadsmässig lön från bolaget. Det och den förhållandevis korta anställningstiden talar enligt Skatterättsnämnden mot att se värdet av de överlåtna aktierna som ersättning för redan utfört arbete.
Med hänsyn till det anförda får överlåtelsen av aktierna i allt väsentligt anses ha sin grund i annat än att belöna A för utfört arbete eller att knyta honom närmare bolaget och försäkra sig om hans fortsatta arbete där. Att det saknas släktskap eller en djupare personlig relation mellan B och A ändrar inte den bedömningen. Överlåtelsen är därmed en gåva som inte ska medföra någon inkomstbeskattning för A.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.