Livförsäkringsföretags återförsäkringsrörelse avseende sjuk- och olycksfallsförsäkringar ska beskattas enligt lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel
Den del av verksamheten som avser mottagen återförsäkring avseende sjuk- och olycksfallsförsäkringar ska beskattas enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, AvPL.
X AB (Bolaget) är ett livförsäkringsföretag som enligt bolagsordningen bedrivs enligt ömsesidiga principer. Det innebär att någon vinst inte delas ut till aktieägarna. I stället tillfaller allt eventuellt överskott försäkringstagarna. Detta medför att Bolaget inte bedriver någon s.k. egen rörelse som kan bli föremål för inkomstskatt enligt inkomstskattelagen
(1999:1229), IL.
Verksamheten omfattar traditionell livförsäkring, tjänstegrupplivförsäkring, sjukförsäkring och mottagen återförsäkring.
Bolaget beskattas för sina inkomster enligt både IL och AvPL. Den helt övervägande delen av verksamheten beskattas med avkastningsskatt enligt AvPL. De försäkringsgrenar som beskattas med inkomstskatt enligt IL är huvudsakligen sjuk- och olycksfallsförsäkring samt grupplivförsäkring. Av Bolagets tillgångar avser ca 1 procent sådan verksamhet som beskattas
enligt IL.
En liten del av verksamheten utgörs av mottagen återförsäkring. Försäkringsprodukten vid återförsäkring är det avtal som tecknas, inte den försäkrade risk som ingår i avtalet. Bolaget tecknar återförsäkringsavtal med andra försäkringsföretag enligt det tillstånd Bolaget
har för sådan rörelse enligt 2 kap. 13 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), FRL. Kunderna är såväl svenska som utländska försäkringsbolag. De risker som omfattas av återförsäkringsavtalen avser liv-, sjuk- och olycksfallsrisker som försäkringsbolagen har till följd av meddelade direktförsäkringar eller i sin tur övertagna risker via mottagen återförsäkring från andra försäkringsbolag. Om Bolaget hade meddelat svenska direktförsäkringar avseende dessa risker hade resultatet, till den del det avser sjuk- och olycksfallsrisker, beskattats med inkomstskatt enligt 39 kap. 4 § IL.
Bolaget har hittills i sina deklarationer hänfört denna verksamhetsgren till den avkastningsbeskattade delen, men fråga har uppkommit om detta är riktigt.
Bolaget vill veta om den del av verksamheten som avser mottagen återförsäkring, till den del återförsäkringsavtalen avser sjuk- och olycksfallsrisker, ska beskattas med avkastningsskatt enligt AvPL eller med inkomstskatt enligt IL.
Enligt Bolagets uppfattning ska verksamhetsgrenen beskattas enligt AvPL vilket får anses framgå av bestämmelserna i IL. Av 39 kap. 3 § IL, som är huvudregeln, följer att verksamheten hos ett livförsäkringsföretag inte ska beskattas med inkomstskatt utan med avkastningsskatt. De undantag som finns från huvudregeln är de som regleras i 39 kap. 4 § IL. Genom att återförsäkringsavtal omfattas av 2 kap. 13 § FRL, som lagtexten i 39 kap. 4 §
IL inte hänvisar till, följer att verksamheten ska beskattas med avkastningsskatt enligt huvudregeln.
Skatteverket anser att mottagen återförsäkring som avser sjuk- och olycksfallsförsäkringar omfattas av bestämmelsen i 39 kap. 4 § IL och därmed ska beskattas enligt bestämmelserna i IL. Enligt verket är en sådan tolkning förenlig med ordalydelsen i 39 kap. 4 § eftersom även inkomster och kostnader samt premier som hänför sig till mottagen återförsäkring hänför sig
till de försäkringsklasser som räknas upp i paragrafen. Även systematiken i skattereglerna talar för att en återförsäkringsrörelse avseende sjuk- och olycksfallsförsäkringar ska beskattas enligt samma metod som direkt försäkring av samma försäkringar.
Livförsäkringsföretag ska som huvudregel inte ta upp inkomster som hänför sig till tillgångar och skulder som förvaltas för försäkringstagarnas räkning eller influtna premier till inkomstbeskattning enligt IL. Utgifter som hänför sig till sådana inkomster och premier får inte heller dras av (39 kap. 3 § IL). I stället är livförsäkringsföretag skattskyldiga till avkastningsskatt enligt 2 § AvPL.
Skatteunderlaget till avkastningsskatt bestäms i två steg. Först beräknas ett kapitalunderlag och därefter en schablonmässig avkastning. Kapitalunderlaget utgörs av värdet av företagets tillgångar vid ingången av beskattningsåret efter avdrag för finansiella skulder vid samma tidpunkt (3 a § första stycket AvPL).
Vid beräkningen av kapitalunderlaget ska det bortses från den del av tillgångar och skulder som inte förvaltas för försäkringstagarnas räkning (3 a § andra stycket 1).
Det ska vid beräkningen även bortses från den del av tillgångar och skulder som avser sjuk- och olycksfallsförsäkringar hänförliga till försäkringsklass 1, 2, I b och IV enligt 2 kap. 11 § första stycket och 12 § FRL (3 a § andra stycket 4).
Inkomster, premier och utgifter som hänför sig till sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar ska i stället beskattas med inkomstskatt enligt 39 kap. 4 § IL.
Skadeförsäkringsföretag inkomstbeskattas enligt IL för hela sin verksamhet.
Skattskyldigheten för återförsäkringsrörelse i livförsäkrings- eller skadeförsäkringsföretag regleras inte särskilt.
I 2 kap. 11 och 12 §§ FRL finns bestämmelser rörande tillstånd för direkt skadeförsäkringsrörelse och direkt livförsäkringsrörelse. Kapitlets 13 § reglerar tillstånd för rörelse avseende mottagen återförsäkring.
Hinder mot att meddela förhandsbesked?
Bolaget har tidigare ansökt om förhandsbesked i samma fråga. Skatterättsnämnden meddelade ett förhandsbesked den 27 april 2018 (dnr 57-17/D) som undanröjdes av Högsta förvaltningsdomstolen i beslut den 20 december 2018 då domstolen också avvisade ansökan (mål nr 2684-18). I beslutet anför domstolen att bolaget inte har påstått att det står inför något handlingsalternativ som kan påverkas av svaret på den ställda frågan och att det därför inte kan anses vara av vikt för bolaget att förhandsbesked lämnas. Vidare anför domstolen att bolaget inte heller har påstått att det är av vikt för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning att förhandsbesked meddelas.
I den nu aktuella ansökan har Bolaget anfört att en framtida inkomstbeskattning av verksamheten i fråga med stor sannolikhet skulle innebära en högre beskattning och göra mottagen återförsäkring mindre lönsam. Om förutsättningarna för beskattning ändras kommer man att ompröva sitt ställningstagande att bedriva verksamheten och ett förhandsbesked avseende den aktuella frågan är därför av väsentlig betydelse för Bolaget.
Bolaget har också anfört att avgränsningen mellan avkastningsskatt och inkomstskatt är ett svårbedömt område inom skatterätten som inte är prövad i rättspraxis. Det är en viktig prejudikatfråga av allmänt intresse som har betydelse för den svenska livförsäkringsbranschen. Det finns därför ett allmänt intresse av ett snabbt avgörande.
Enligt Skatterättsnämndens uppfattning innebär det anförda att det såväl är av vikt för Bolaget som för en enhetlig lagtolkning och rättstillämpning att ett förhandsbesked lämnas, jfr 5 § lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor.
Beskattning enligt AvPL eller enligt IL?
Avkastningsskatten på pensionsmedel infördes för att skapa neutralitet mellan direkt och indirekt pensionssparande (prop. 1989/90:110, del 1, s. 485). Skatten är avsedd att ersätta inkomstskatt på pensionskapitalets faktiska avkastning (prop. 1992/93:187 s. 3 och 166). Principen är att det pensionskapital som förvaltas för försäkringstagarnas räkning ska träffas av avkastningsskatt medan livförsäkringsföretagets egna rörelse ska inkomstbeskattas enligt IL (a. prop. s. 170 och 210).
Tidigare omfattade avkastningsskatten även kapital knutet till gruppliv-, sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Vid införandet av den schablonmässigt beräknade avkastningsskatten 1994 kopplades den skattemässiga avgränsningen mellan livförsäkringsföretag och skadeförsäkringsföretag till den nya försäkringsrörelse-lagstiftningen. Det innebar bl.a. att vissa sjuk- och olycksfallsförsäkringar hänfördes till skadeförsäkringsrörelse, som inkomstbeskattas. Med den nya definitionen av livförsäkringsföretag skulle dock kapital hänförligt till såväl tjänstegrupplivförsäkringar som andra grupplivförsäkringar och i vissa fall sjuk- och olycksfallsförsäkringar komma att beskattas med avkastningsskatt. Det bedömdes vara mer ändamålsenligt att dessa försäkringskategorier beskattades på ett enhetligt sätt varför ett särskilt undantag infördes (prop. 1993/94:85 s. 56 f.). Undantaget finns numera i 39 kap. 4 § IL.
Frågan är om den av Bolaget bedrivna återförsäkringsrörelsen avseende sjuk- och olycksfallsförsäkringar omfattas av detta undantag. Så är fallet om inkomsterna, premierna och utgifterna från återförsäkringsverksamheten hänför sig till sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar klass 1, 2, I b och IV som avses i 2 kap. 11 § första stycket och 12 § FRL. Hur hänvisningen till bestämmelserna i FRL ska tolkas är inte klart. Avser hänvisningen enbart direkta sjuk- och olycksfallsförsäkringar eller även inkomster, premier och utgifter som indirekt kan anses hänförliga till denna typ av försäkringar?
Inkomsterna från den aktuella verksamheten hänför sig inte till sådan direkt skade- eller livförsäkringsrörelse som bestämmelserna i 2 kap. 11 och 12 §§ FRL avser. Rörelse som avser mottagen återförsäkring behandlas i 2 kap. 13 § FRL. Ordalydelsen talar enligt Skatterättsnämndens uppfattning för att hänvisningen i 39 kap. 4 § till bestämmelserna i FRL endast omfattar direkt bedriven försäkringsrörelse. Om avsikten varit att även inkludera återförsäkringsrörelse borde bestämmelsen även ha hänvisat till 2 kap. 13 § FRL.
För en sådan bedömning talar även lagstiftningens syfte och de ovan redovisade skälen till undantaget för vissa försäkringskategorier. Utgångspunkten är att all avkastning på pensionsförsäkringskapital i livförsäkringsföretag, av neutralitetsskäl, ska beskattas med avkastningsskatt. Det undantag som gjorts enligt 39 kap. 4 § IL bör därför enligt Skatterättsnämndens uppfattning tolkas restriktivt.
Mot denna bakgrund anser Skatterättsnämnden att den del av Bolagets verksamhet som avser mottagen återförsäkring ska beskattas enligt AvPL.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Marie Jönsson, Stefan Pärlhem, Johan Rubenson (skiljaktig), Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.
Skiljaktig mening
Johan Rubenson är skiljaktig och anför följande.
De försäkringsklasser som anges i 2 kap. 11 och 12 §§ FRL för direkt försäkringsrörelse gäller enligt 13 § även för rörelse avseende mottagen återförsäkring. Hänvisningarna i IL och AvPL till försäkringsklasserna avser därför enligt min mening båda typerna av försäkringsrörelse. Den aktuella delen av Bolagets verksamhet ska alltså beskattas enligt IL.
Makar har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige på grund av att de innan flytten till Portugal köpt en bostadsrättslägenhet som fritidsbostad. Bedömningen har inte förändrats av att två vuxna döttrar eventuellt bosätter sig i lägenheten eller att visst bohag flyttats dit från permanentbostaden.
Fråga om kravet på självständighet är uppfyllt i en s.k. ”paraplyorganisation”.
Fråga om en från Sverige utflyttad person har väsentlig anknytning hit på grund av innehav av aktier i svenska bolag och på grund av sin roll som företagsledare i bolagen.
Ett liechtensteinskt anstalt, strukturerat som ett bolag, har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar.
Gåvor i form av aktier till två personer som är verksamma i aktiebolaget från kusiner och en syster har mot bakgrund av omständigheterna bedömts som skattefria förvärv.
En svensk medborgare som är utflyttad från Sverige sedan 2016 avser att köpa en fritidsfastighet i Sverige. Fastighetens höga standard har inte ansetts påverka bedömningen av om han får väsentlig anknytning hit.
Fråga om ett företag som avser att utfärda personaloptioner enligt 11 a kap. IL bedriver handel med finansiella instrument.
Differentierad utdelning i samband med att en delägare avvecklar sitt ägande har inte ansetts föranleda annan beskattning av honom än vad som följer av 57 kap. IL. Detta då aktierna har lika rätt till utdelning och utdelningen inte differentierats på grund av olika delägares arbetsinsatser.
Bedömningen av om en förenings verksamhet till klart övervägande del består i att åt sina medlemmar tillhandahålla bostäder bör som huvudregel utgå från bostadslägenheternas andel av taxeringsvärdet för byggnaden/byggnaderna på fastigheten.
En svensk medborgare med skatterättslig hemvist i utlandet avser flytta hem till Sverige. Innan flytten tänker han likvidera ett bolag varvid aktier ägda av bolaget kommer skiftas ut till honom. Fråga om Sverige har rätt att beskatta kapitalvinsten som uppstår vid likvidationen, hur anskaffningsutgiften för de utskiftade aktierna ska bestämmas och om skatteflyktslagen är tillämplig.
