Hinder mot att meddela förhandsbesked?
Bolaget har tidigare ansökt om förhandsbesked i samma fråga. Skatterättsnämnden meddelade ett förhandsbesked den 27 april 2018 (dnr 57-17/D) som undanröjdes av Högsta förvaltningsdomstolen i beslut den 20 december 2018 då domstolen också avvisade ansökan (mål nr 2684-18). I beslutet anför domstolen att bolaget inte har påstått att det står inför något handlingsalternativ som kan påverkas av svaret på den ställda frågan och att det därför inte kan anses vara av vikt för bolaget att förhandsbesked lämnas. Vidare anför domstolen att bolaget inte heller har påstått att det är av vikt för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning att förhandsbesked meddelas.
I den nu aktuella ansökan har Bolaget anfört att en framtida inkomstbeskattning av verksamheten i fråga med stor sannolikhet skulle innebära en högre beskattning och göra mottagen återförsäkring mindre lönsam. Om förutsättningarna för beskattning ändras kommer man att ompröva sitt ställningstagande att bedriva verksamheten och ett förhandsbesked avseende den aktuella frågan är därför av väsentlig betydelse för Bolaget.
Bolaget har också anfört att avgränsningen mellan avkastningsskatt och inkomstskatt är ett svårbedömt område inom skatterätten som inte är prövad i rättspraxis. Det är en viktig prejudikatfråga av allmänt intresse som har betydelse för den svenska livförsäkringsbranschen. Det finns därför ett allmänt intresse av ett snabbt avgörande.
Enligt Skatterättsnämndens uppfattning innebär det anförda att det såväl är av vikt för Bolaget som för en enhetlig lagtolkning och rättstillämpning att ett förhandsbesked lämnas, jfr 5 § lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor.
Beskattning enligt AvPL eller enligt IL?
Avkastningsskatten på pensionsmedel infördes för att skapa neutralitet mellan direkt och indirekt pensionssparande (prop. 1989/90:110, del 1, s. 485). Skatten är avsedd att ersätta inkomstskatt på pensionskapitalets faktiska avkastning (prop. 1992/93:187 s. 3 och 166). Principen är att det pensionskapital som förvaltas för försäkringstagarnas räkning ska träffas av avkastningsskatt medan livförsäkringsföretagets egna rörelse ska inkomstbeskattas enligt IL (a. prop. s. 170 och 210).
Tidigare omfattade avkastningsskatten även kapital knutet till gruppliv-, sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Vid införandet av den schablonmässigt beräknade avkastningsskatten 1994 kopplades den skattemässiga avgränsningen mellan livförsäkringsföretag och skadeförsäkringsföretag till den nya försäkringsrörelse-lagstiftningen. Det innebar bl.a. att vissa sjuk- och olycksfallsförsäkringar hänfördes till skadeförsäkringsrörelse, som inkomstbeskattas. Med den nya definitionen av livförsäkringsföretag skulle dock kapital hänförligt till såväl tjänstegrupplivförsäkringar som andra grupplivförsäkringar och i vissa fall sjuk- och olycksfallsförsäkringar komma att beskattas med avkastningsskatt. Det bedömdes vara mer ändamålsenligt att dessa försäkringskategorier beskattades på ett enhetligt sätt varför ett särskilt undantag infördes (prop. 1993/94:85 s. 56 f.). Undantaget finns numera i 39 kap. 4 § IL.
Frågan är om den av Bolaget bedrivna återförsäkringsrörelsen avseende sjuk- och olycksfallsförsäkringar omfattas av detta undantag. Så är fallet om inkomsterna, premierna och utgifterna från återförsäkringsverksamheten hänför sig till sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar klass 1, 2, I b och IV som avses i 2 kap. 11 § första stycket och 12 § FRL. Hur hänvisningen till bestämmelserna i FRL ska tolkas är inte klart. Avser hänvisningen enbart direkta sjuk- och olycksfallsförsäkringar eller även inkomster, premier och utgifter som indirekt kan anses hänförliga till denna typ av försäkringar?
Inkomsterna från den aktuella verksamheten hänför sig inte till sådan direkt skade- eller livförsäkringsrörelse som bestämmelserna i 2 kap. 11 och 12 §§ FRL avser. Rörelse som avser mottagen återförsäkring behandlas i 2 kap. 13 § FRL. Ordalydelsen talar enligt Skatterättsnämndens uppfattning för att hänvisningen i 39 kap. 4 § till bestämmelserna i FRL endast omfattar direkt bedriven försäkringsrörelse. Om avsikten varit att även inkludera återförsäkringsrörelse borde bestämmelsen även ha hänvisat till 2 kap. 13 § FRL.
För en sådan bedömning talar även lagstiftningens syfte och de ovan redovisade skälen till undantaget för vissa försäkringskategorier. Utgångspunkten är att all avkastning på pensionsförsäkringskapital i livförsäkringsföretag, av neutralitetsskäl, ska beskattas med avkastningsskatt. Det undantag som gjorts enligt 39 kap. 4 § IL bör därför enligt Skatterättsnämndens uppfattning tolkas restriktivt.
Mot denna bakgrund anser Skatterättsnämnden att den del av Bolagets verksamhet som avser mottagen återförsäkring ska beskattas enligt AvPL.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Marie Jönsson, Stefan Pärlhem, Johan Rubenson (skiljaktig), Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.
Skiljaktig mening
Johan Rubenson är skiljaktig och anför följande.
De försäkringsklasser som anges i 2 kap. 11 och 12 §§ FRL för direkt försäkringsrörelse gäller enligt 13 § även för rörelse avseende mottagen återförsäkring. Hänvisningarna i IL och AvPL till försäkringsklasserna avser därför enligt min mening båda typerna av försäkringsrörelse. Den aktuella delen av Bolagets verksamhet ska alltså beskattas enligt IL.