Fråga om ett företag som avser att utfärda personaloptioner enligt 11 a kap. IL bedriver handel med finansiella instrument.
X AB kan inte anses bedriva handel med finansiella instrument.
A arbetar sedan den 1 oktober 2018 hos X AB. Bolaget bedriver tillståndspliktig värdepappersrörelse enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden i form av investeringstjänsterna diskretionär portföljförvaltning samt investeringsrådgivning till kund avseende finansiella instrument. Bolaget tillhandahåller även sidotjänster i form av valutatjänster som har samband med investeringstjänsterna samt investerings- och finansanalyser rörande handel med finansiella instrument.
X AB handlar i finansiella instrument för kunds räkning inom ramen för den diskretionära portföljförvaltningen, men bedriver ingen handel för egen räkning.
Bolaget överväger nu att ge ut personaloptioner som omfattas av lättnader i beskattningen enligt 11 a kap. inkomstskattelagen (1999:1229) till vissa anställda. A är en av dessa.
För att kunna ta ställning till ett erbjudande om personaloptioner vill A veta om hans arbetsgivare, X AB, kan anses bedriva handel med finansiella instrument i den mening som avses i 11 a kap. 8 § 4.
Enligt A:s uppfattning omfattar lagrummet endast handel som i vart fall delvis sker med egna tillgångar.
Skatteverket anser att bolaget bedriver handel med finansiella instrument. Det uttrycks varken i lagtext eller i förarbeten att begreppet ska begränsas till att endast avse handel för egen räkning.
Förmåner och andra inkomster som erhålls på grund av tjänst ska som huvudregel tas upp som intäkt (11 kap. 1 §).
En skattskyldig som på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på förmånliga villkor ska enligt den s.k. värdepappersregeln ta upp förmånen som intäkt det beskattningsår då förvärvet sker (10 kap. 11 § första stycket).
Om det som förvärvas inte är ett värdepapper utan innebär en rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor gäller enligt personaloptionsregeln att förmånen tas upp som intäkt det beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts (10 kap. 11 § andra stycket).
I 11 a kap. finns särskilda bestämmelser om att förmån av personaloption inte ska tas upp som intäkt i vissa fall. För att bestämmelserna ska vara tillämpliga krävs att vissa villkor avseende det företag från vilket personaloptionen förvärvas, personaloptionen och optionsinnehavaren är uppfyllda.
Enligt kapitlets 8 § ska företaget under intjänandetiden huvudsakligen bedriva annan rörelse än
Syftet med bestämmelserna i 11 a kap. är att underlätta för små, unga tillväxtföretag att rekrytera och behålla nyckelpersoner. Genom förbättrade förutsättningar för nystartade företag ökar deras möjligheter att växa och konkurrera med etablerade företag (prop. 2017/18:1 s. 275 f.).
Listan med undantagna verksamheter i 8 § syftar dels till att försöka begränsa lättnaderna i beskattningen till innovativa företag, dels till att inte ge ytterligare stöd till branscher som redan har andra stödformer (a. prop. s. 285 f.).
Utgångspunkten för den svenska lagstiftningen har varit de brittiska reglerna om beskattning av Enterprise Management Incentives (EMI).
Det framgår inte av lagtext eller förarbeten vad som avses med ”handel med mark, fastigheter, råvaror eller finansiella instrument” eller varför handel med dessa tillgångar, jämfört med andra typer av tillgångar, inte ansetts vara innovativ (jfr a. prop. s. 286). Av den utredning som låg till grund för lagstiftningen framgår att listan över de undantagna verksamheterna har hämtats från den brittiska EMI-lagstiftningen men har kortats ned för att göra avgränsningen enkel att tillämpa (se SOU 2016:23 s. 280 f.). En konsekvens av detta blir att de förmånliga reglerna gällande personaloptioner kan bli tillämpliga även i verksamheter som typiskt sett inte kan anses som innovativa.
X AB:s huvudsakliga verksamhet är att tillhandahålla sina kunder rådgivnings- och investeringstjänster. Som ett led i utförandet av dessa tjänster ingår även handel med finansiella instrument för kunds räkning. Enligt Skatterättsnämndens uppfattning innebär det inte att den verksamhet som bolaget bedriver ska anses utgöra handel med finansiella instrument i den mening som avses i 11 a kap. 8 § 4.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Marie Jönsson, Stefan Pärlhem, Johan Rubenson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.
Makar har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige på grund av att de innan flytten till Portugal köpt en bostadsrättslägenhet som fritidsbostad. Bedömningen har inte förändrats av att två vuxna döttrar eventuellt bosätter sig i lägenheten eller att visst bohag flyttats dit från permanentbostaden.
Fråga om kravet på självständighet är uppfyllt i en s.k. ”paraplyorganisation”.
Fråga om en från Sverige utflyttad person har väsentlig anknytning hit på grund av innehav av aktier i svenska bolag och på grund av sin roll som företagsledare i bolagen.
Ett liechtensteinskt anstalt, strukturerat som ett bolag, har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar.
Gåvor i form av aktier till två personer som är verksamma i aktiebolaget från kusiner och en syster har mot bakgrund av omständigheterna bedömts som skattefria förvärv.
En svensk medborgare som är utflyttad från Sverige sedan 2016 avser att köpa en fritidsfastighet i Sverige. Fastighetens höga standard har inte ansetts påverka bedömningen av om han får väsentlig anknytning hit.
Fråga om ett företag som avser att utfärda personaloptioner enligt 11 a kap. IL bedriver handel med finansiella instrument.
Differentierad utdelning i samband med att en delägare avvecklar sitt ägande har inte ansetts föranleda annan beskattning av honom än vad som följer av 57 kap. IL. Detta då aktierna har lika rätt till utdelning och utdelningen inte differentierats på grund av olika delägares arbetsinsatser.
Bedömningen av om en förenings verksamhet till klart övervägande del består i att åt sina medlemmar tillhandahålla bostäder bör som huvudregel utgå från bostadslägenheternas andel av taxeringsvärdet för byggnaden/byggnaderna på fastigheten.
En svensk medborgare med skatterättslig hemvist i utlandet avser flytta hem till Sverige. Innan flytten tänker han likvidera ett bolag varvid aktier ägda av bolaget kommer skiftas ut till honom. Fråga om Sverige har rätt att beskatta kapitalvinsten som uppstår vid likvidationen, hur anskaffningsutgiften för de utskiftade aktierna ska bestämmas och om skatteflyktslagen är tillämplig.
