Förmåner och andra inkomster som erhålls på grund av tjänst ska som huvudregel tas upp som intäkt (11 kap. 1 §).
En skattskyldig som på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på förmånliga villkor ska enligt den s.k. värdepappersregeln ta upp förmånen som intäkt det beskattningsår då förvärvet sker (10 kap. 11 § första stycket).
Om det som förvärvas inte är ett värdepapper utan innebär en rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor gäller enligt personaloptionsregeln att förmånen tas upp som intäkt det beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts (10 kap. 11 § andra stycket).
I 11 a kap. finns särskilda bestämmelser om att förmån av personaloption inte ska tas upp som intäkt i vissa fall. För att bestämmelserna ska vara tillämpliga krävs att vissa villkor avseende det företag från vilket personaloptionen förvärvas, personaloptionen och optionsinnehavaren är uppfyllda.
Enligt kapitlets 8 § ska företaget under intjänandetiden huvudsakligen bedriva annan rörelse än
- bank- eller finansieringsrörelse,
- försäkringsrörelse,
- produktion av kol eller stål,
- handel med mark, fastigheter, råvaror eller finansiella instrument,
- uthyrning för längre tid av lokaler eller bostäder, eller
- tillhandahållande av tjänster som avser juridisk rådgivning, redovisning eller revision.
Syftet med bestämmelserna i 11 a kap. är att underlätta för små, unga tillväxtföretag att rekrytera och behålla nyckelpersoner. Genom förbättrade förutsättningar för nystartade företag ökar deras möjligheter att växa och konkurrera med etablerade företag (prop. 2017/18:1 s. 275 f.).
Listan med undantagna verksamheter i 8 § syftar dels till att försöka begränsa lättnaderna i beskattningen till innovativa företag, dels till att inte ge ytterligare stöd till branscher som redan har andra stödformer (a. prop. s. 285 f.).
Utgångspunkten för den svenska lagstiftningen har varit de brittiska reglerna om beskattning av Enterprise Management Incentives (EMI).