Fråga om vistelsen i Sverige varit så regelbunden och omfattande att sökanden ska anses vistas stadigvarande här.
Frågorna 1 och 2
A är obegränsat skattskyldig i Sverige till och med den 26 maj 2018 på grund av stadigvarande vistelse här.
Fråga 3
A är inte obegränsat skattskyldig i Sverige under 2019 och hans begränsade skattskyldighet efter den 26 maj 2018 förändras inte av de tänkta arbetsresorna.
A är utflyttad från Sverige sedan december 2009 då han tillsammans med sin familj flyttade till (…). Under 2010 vistades han i Sverige färre än två veckor och under åren 2011–2016 har han vistats här 2–3 veckor per år med anledning av arbetet och 2–3 veckor per år för semester.
Under 2017 har vistelsen i Sverige varit mer omfattande jämfört med tidigare år och antalet dagar uppgick till totalt 114, varav 88 med anledning av arbetet och resterande 26 med anledning av semester. Från och med oktober har A vistats iSverige i 56 dagar.
Under 2018 har A vistats totalt 58 dagar här, samtliga med anledning av hans arbete.
Från och med den 27 maj 2018 har han inte vistats alls i Sverige och han planerar att besöka Sverige nästa gång i april 2019.
A har svenskt och (…) medborgarskap. Som förutsättning för ansökan om förhandsbesked
anges vidare att A inte har väsentlig anknytning till Sverige.
A vill veta om han ska anses som obegränsat skattskyldig i Sverige för inkomståret 2018 på grund av att han stadigvarande vistats här (fråga 1). Om så anses vara fallet vill han veta om han stadigvarande vistats här till och med den 26 maj 2018 (fråga 2). För det fall A under 2019 gör arbetsresor till Sverige under januari – juni och september – december och har ca 4 övernattningar här per månad vill han veta om han ska anses obegränsat skattskyldig i Sverige under 2019 på grund av stadigvarande vistelse och om arbetsresorna förändrar svaren på frågorna 1 och 2 (fråga 3).
A anser att han efter den 20 december 2017 ska anses ha stadigvarande vistats utomlands och att besöken i Sverige därefter har varit tillfälliga avbrott i utlandsvistelsen. Detta eftersom utlandsvistelserna efter denna tidpunkt är längre än tidigare vistelse i Sverige och i princip längre än efterföljande vistelse i Sverige. Vistelsemönstret sedan slutet av 2017 visar att han redan från ingången av 2018 inte stadigvarande vistats här. Besöken i Sverige under 2019 kommer som mest att uppgå till 80 dagar och kommer att föregås av ett uppehåll i vistelsen i Sverige överstigande sex månader. Han kan vid sådana förhållanden inte anses stadigvarande vistas här och besöken kan inte påverka bedömningen av svaren på frågorna 1 och 2.
Skatteverket anser att A ska anses ha vistats stadigvarande i Sverige till och med den 26 maj 2018 och han är därmed obegränsat skattskyldig fram till och med denna tidpunkt men inte därefter. Arbetsresorna till Sverige medför inte att han blir obegränsat skattskyldig här under 2019 och de påverkar inte bedömningen av svaren på frågorna 1 och 2.
Av 3 kap. 3 § första stycket 2 inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att den som
stadigvarande vistas i Sverige är obegränsat skattskyldig här.
Begreppet stadigvarande vistelse är inte närmare definierat i inkomstskattelagen. Av
förarbetena till bestämmelsen framgår att det av praxis följer att som stadigvarande vistelse i Sverige räknas i princip en sammanhängande tidsperiod om sex månader eller mer (prop. 2004/05:19 s. 30). Det krävs att den skattskyldige tillbringar sin dygnsvila i Sverige för att det ska vara fråga om en stadigvarande vistelse (RÅ 81 Aa 4). Tillfälliga avbrott i vistelsen
har inte tillmätts någon betydelse (RÅ 1997 ref. 25). Av rättspraxis följer vidare att om vistelsen i Sverige understiger en tidsperiod om sex månader ska bedömningen göras med utgångspunkt i vistelsens längd, omfattning och regelbundenhet. En person kan därför anses stadigvarande vistas i Sverige även om denne under ett år tillbringar färre dagar i Sverige än utomlands (jfrRÅ 2008 ref. 16, RÅ 2008 ref. 56 och RÅ 2008 not. 166).
Av praxis framgår också att även förhållanden före den period som frågan gäller är av betydelse för bedömningen (se t.ex. RÅ 2008 ref. 16).
Frågorna 1 och 2
Av utredningen i ärendet framgår att A fram till 2017 vistats i Sverige i endast begränsad omfattning. Vidare framgår att hans vistelsemönster förändrades under hösten 2017. Från denna tidpunkt blev vistelserna i Sverige mer regelbundna och mer omfattande jämfört med tidigare, ett mönster som enligt Skatterättsnämndens uppfattning fortgick till och med den 26 maj 2018. Enligt nämndens mening får A anses ha stadigvarande vistats i Sverige till och med den dagen.
Fråga 3
Enligt förutsättningarna i ärendet kommer A att till följd av arbetsresor under 2019 vistas i Sverige i maximalt 80 dagar. Vistelserna kommer sett till omfattningen, enligt Skatterättsnämndens mening, inte innebära att han stadigvarande vistas i Sverige under aktuellt år eller att han kan anses ha stadigvarande vistats i Sverige efter den 26 maj 2018.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Ändringsarbeten i form av installation av pentryn och ombyggnation av gemensamhetskök till bostadslägenheter har för skattskyldig som bedriver uthyrning av bostäder bedömts inte omfattas av det utvidgade reparationsbegreppet.
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
