Ränteavdragsbesgränsning
(Dnr 44-24/D)Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
Fråga om det är inkomstanskaffningen eller inkomstanvändningen som är avgörande vid bedömningen av om ett trossamfund uppfyller verksamhetskravet i 7 kap. 5 §
inkomstskattelagen.
X är inte skattskyldigt för kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av fastigheten (…).
X är ett (…) trossamfund som är registrerat enligt lagen (1998:1593) om trossamfund. Samfundet utgörs av (…) självständiga församlingar som verkar för samfundets ändamål. Medlemsantagning sker både i X och de anslutna församlingarna. X är öppet för inträde för alla (…) som verkar för samfundets ändamål.
Enligt stadgarna är X:s ändamål att (…).
För att förverkliga ändamålet omfattar X:s verksamhet tre delar. För det första bedrivs religiös verksamhet och internationell humanitär hjälpverksamhet, dvs. X:s kärnverksamhet. Den humanitära hjälpverksamheten innefattar att finansiera och driva projekt som bl.a. avser (…).
För det andra utför X avgiftsbelagda administrativa tjänster i form av ekonomi- och lönetjänster åt sammanlagt (…) organisationer. Av dessa uppdragsgivare är (…) stycken organisatoriskt anknutna till samfundet. Syftet med avgifterna för tjänsterna är att täcka de kostnader som uppkommer för X. De övriga (…) uppdragsgivarna saknar anknytning till samfundet.
Den tredje delen av verksamheten består av fastighetsförvaltning och uthyrningsverksamhet. X äger fastigheter med (…). Vidare äger samfundet fastigheten (…).
X avser att överlåta den sistnämnda fastigheten till en extern köpare under något av beskattningsåren 2019–2021. Det finns två alternativ för genomförandet av överlåtelsen. Det första alternativet är en försäljning av fastigheten direkt till den externe köparen på marknadsmässiga villkor. En betydande kapitalvinst förväntas uppkomma vid försäljningen.
För det fall kapitalvinsten vid en direktförsäljning av fastigheten skulle anses skattepliktig, är det andra alternativet att X köper samtliga aktier i ett lagerbolag (NYAB). Därefter överlåts fastigheten till NYAB för en köpeskilling som understiger marknadsvärdet och slutligen överlåts samtliga aktier i NYAB till den externe köparen på marknadsmässiga villkor.
I ärendet aktualiseras bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap. 3–11 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Som förutsättningar gäller att öppenhetskravet är uppfyllt i de till X anslutna församlingarna och att X under det beskattningsår då fastigheten överlåts kommer att använda samfundets intäkter för att så gott som uteslutande främja religiös verksamhet och internationell humanitär hjälpverksamhet. Vidare anges som förutsättningar att intäkterna från de administrativa tjänsterna, fastighetsförvaltningen och uthyrningsverksamheten ska tas upp till beskattning av X samt att samfundet under det beskattningsår då fastigheten överlåts i skälig omfattning kommer att använda sina övriga intäkter, utöver intäkter som är skattepliktiga och kapitalvinster, för allmännyttiga ändamål.
X vill veta om samfundet är skattskyldigt för den kapitalvinst som förväntas uppkomma vid avyttring av fastigheten (…) (fråga 1).
Om fråga 1 besvaras jakande, vill X veta om samfundet omfattas av reglerna om underpris-överlåtelser i 23 kap. IL (fråga 2 a) samt reglerna om avyttring av näringsbetingade andelar i 25 a kap. 5 § (fråga 2 b).
Parterna är överens om att X uppfyller ändamåls-, verksamhets-, fullföljds- och öppenhets-kraven i 7 kap. IL och att samfundet därför inte är skattskyldigt för kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av fastigheten. Verksamhetskravet avser hur trossamfundets inkomster används och inte hur de anskaffas.
X anser att samfundet omfattas av reglerna om underprisöverlåtelser respektive avyttring av näringsbetingade andelar. Skatteverket är av motsatt uppfattning.
Av 7 kap. 3 § första stycket framgår att registrerade trossamfund som uppfyller ändamåls-, verksamhets- och fullföljdskraven i 4–6 §§ samt öppenhetskravet i 10 § är, med undantag för kapitalvinster och kapitalförluster, skattskyldiga bara för inkomst av sådan närings-verksamhet som avses i 13 kap. 1 §.
Enligt 7 kap. 4 § ska det registrerade trossamfundet ha ett eller flera allmännyttiga ändamål. Med allmännyttigt ändamål avses bl.a. ett ändamål som främjar religiös verksamhet eller social hjälpverksamhet.
I 5 § första stycket anges att det registrerade trossamfundet ska i den verksamhet som bedrivs under beskattningsåret uteslutande eller så gott som uteslutande främja ett eller flera sådana ändamål som anges i 4 §.
I förarbetena till 5 § uttalas att med verksamhet avses endast verksamhet för att främja ändamål, allmännyttiga eller andra. Den verksamhet som bedrivs för att finansiera den utåtriktade verksamheten, exempelvis kapitalförvaltning, hävdvunna finansieringskällor etc., är inte verksamhet som ingår i bedömningen av verksamhetskravet. Inkomstanskaffning och inkomstanvändning är två skilda sidor av den allmännyttiga juridiska personens verksamhet och verksamhetskravet avser således inkomstanvändningen och inte inkomstanskaffningen. Vidare uttalas att även annan näringsverksamhet som bedrivs med vinstsyfte ska behandlas på samma sätt som verksamhet som avser kapitalanskaffning, dvs. den ska inte ingå i bedömningen av verksamhetskravet (se prop. 2013/14:1 volym 1 s. 311).
Enligt 6 § första stycket ska det registrerade trossamfundet under beskattningsåret i skälig omfattning använda sina intäkter för ett eller flera allmännyttiga ändamål enligt 4 §. I 7 § första stycket anges att vid bedömningen av om fullföljdskravet är uppfyllt ska sådana intäkter beaktas som enligt 3 § inte ska tas upp till beskattning, dock med undantag för schablon-intäkter enligt 42 kap. 43 § och kapitalvinster.
Öppenhetskravet i 7 kap. 10 § innebär att ett registrerat trossamfund inte får vägra någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av dess verksamhet, syfte eller annat. Ett registrerat trossamfund anses enligt 11 § andra stycket som öppet om den del av trossamfundet där medlemsantagning sker uppfyller kravet i 10 §.
Fråga 1
Av förutsättningarna i ärendet framgår att X uppfyller ändamåls-, fullföljds- och öppenhets-kraven.
Det ska då prövas om verksamhetskravet kommer att uppfyllas. Enligt 7 kap. 5 § ska det registrerade trossamfundet i den verksamhet som bedrivs under beskattningsåret uteslutande eller så gott som uteslutande främja ett eller flera allmännyttiga ändamål. Av lagtexten framgår inte om det är inkomstanskaffningen eller inkomstanvändningen som ska beaktas vid bedömningen. I förarbetena uttalas dock att verksamhetskravet avser inkomstanvändningen och inte inkomstanskaffningen (se prop. 2013/14:1 volym 1 s. 311). Skatterättsnämnden finner därför att det är inkomstanvändningen som är avgörande vid bedömningen av om verksamhetskravet är uppfyllt.
Enligt lämnade förutsättningar kommer X under det beskattningsår då fastigheten överlåts att använda samfundets intäkter för att så gott som uteslutande främja religiös verksamhet och internationell humanitär hjälpverksamhet. Mot den bakgrunden får X anses uppfylla verksamhetskravet.
Av det anförda framgår att X kommer att uppfylla samtliga krav för att vara inskränkt skattskyldigt enligt 7 kap. 3 §. Det innebär samfundet inte är skattskyldigt för kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av fastigheten.
Frågorna 2 a och b
Med hänsyn till svaret på fråga 1 förfaller frågorna 2 a och b.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Maria Doeser.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.