En överlåtelse av aktier till ägarens söner har ansetts utgöra skattefria gåvor för sönerna.
Överlåtelserna är skattefria gåvor för sökandena.
D äger alla aktier i X AB. Han har en önskan om att hans söner, A, B och C, ska bli delägare i bolaget och avser därför att överlåta (…) procent av aktierna till var och en av dem under 2020 eller 2021 som ett led i ett generationsskifte. Varje aktiepost (…) kommer att ha ett värde om minst 60 miljoner kronor.
D och hans söner arbetar alla i X AB och sitter i bolagets styrelse. D är styrelseordförande och en av sönerna VD. Sönerna har enligt ansökan marknadsmässiga löner. I samband med aktieöverlåtelserna ska parterna ingå ett aktieägaravtal.
Sökandena vill veta om överlåtelserna är att se som skattefria gåvor för dem.
Sökandena anser att överlåtelserna är gåvor.
Skatteverket har ingen annan uppfattning.
Av 11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att alla inkomster som erhålls på grund av tjänst ska tas upp som intäkt, om inte något annat anges i det kapitlet eller, såvitt här är av intresse, i 8 kap.
Enligt 8 kap. 2 § är ett förvärv genom gåva skattefritt
Frågan om ett förvärv på förmånliga villkor ska ses som en skattepliktig löneförmån eller en skattefri gåva ska avgöras utifrån en samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. Av praxis framgår att relationen mellan överlåtare och förvärvare, syftet med överlåtelsen samt gåvans eller förmånens värde är faktorer av betydelse för bedömningen. När det gäller överlåtelser från föräldrar till barn torde regelmässigt kunna antas att syftet är rent benefikt, om det inte finns någon särskild omständighet som talar emot att så är fallet. En sådan omständighet kan vara att marknadsmässig ersättning inte har utgått för arbetet i förälderns företag (se HFD 2016 ref. 69 och HFD 2017 ref. 38 I–III).
Detta fall rör överlåtelser från en förälder till barn. Någon särskild omständighet som talar mot ett benefikt syfte finns inte. Överlåtelserna ska därför ses som skattefria gåvor för sökandena.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, Birgitta Pettersson, Anders Bengtsson, Mattias Dahlberg, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
