A är svensk medborgare. Efter att ha avslutat sina studier i Sverige flyttade han till Storbritannien under 1998.

Under bosättningen i Storbritannien var han med och grundade bolaget Y Ltd (Y). Bolaget, som är moderbolag i en koncern, bedriver verksamhet som (…). Koncernen bedriver verksamhet i olika delar av världen.

A var inledningsvis VD i Y och har alltsedan starten varit managing partner. Han och två medgrundare äger i dag vardera 18,3 procent av aktierna i Y. Resterande del ägs bl.a. av anställda. Även A:s fru och hans föräldrar äger del i bolaget. De äger tillsammans ca fyra procent av aktierna.

A:s aktier i Y är kvalificerade andelar enligt bestämmelserna i 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL.

Under 2011 flyttade A med sin familj till Sverige. Detta för att starta upp ett svenskt bolag inom koncernen X AB. Det svenska bolaget ägs i sin helhet indirekt av Y.

A flyttade under 2014 tillsammans med familjen till [land inom EU] då ett (…) bolag inom koncernen etablerades där. I september 2015 anmäldes flytten från Sverige till (…). A var VD i det svenska bolaget fram till 2015 och därefter finns det en anställd VD i bolaget.

Efter flytten till (…) har makarna under en tid haft kvar sintidigare permanentbostad i Sverige. Den såldes under 2019 och med tillträde för köparen från den 1 oktober 2019. Makarna har också ägt ett svenskt fåmansföretag som har avvecklats före 1 oktober 2019. De äger fortsatt en fritidsfastighet (…). Fastigheten har aldrig varit makarnas permanentbostad. 

A vill veta om han från och med den 1 oktober 2019 är begränsat skattskyldig i Sverige.

A anser att så är fallet. Han har från den tidpunkten endast en relevant anknytningsfaktor till Sverige nämligen det indirekta ägandet i det svenska rörelsedrivande bolaget. Hans inflytande i det bolaget är emellertid begränsat trots en indirekt ägarandel om 18,3 procent. Detta eftersom de tre grundarna har avtalat om att två av dem gemensamt kan driva genom beslut mot den tredjes vilja. Därutöver gäller att han under hela sitt yrkesverksamma liv, med undantag för de ca fyra år han levde i Sverige, har varit bosatt utomlands. Om han blir beskattad som obegränsat skattskyldig innebär det en begränsning av den fria rörligheten inom EU eftersom det enbart synes vara det svenska medborgarskapet och uppväxten i Sverige som medför väsentlig anknytning hit.

Skatteverket har motsatt uppfattning och hänvisar bl.a. till den relativt korta tid som förflutit sedan A flyttade från Sverige.

Av 3 kap. 3 § IL framgår att även den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här är obegränsat skattskyldig.

För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska enligt 3 kap. 7 § första stycket beaktas om han är svensk medborgare, hur länge han var bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om han har sin familj här, om han bedriver näringsverksamhet här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om han har en fastighet här och liknande förhållanden.

Bestämmelserna om väsentlig anknytning syftar till att förhindra skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige. Vid prövningen ska det göras en samlad bedömning i det enskilda fallet där alla omständigheter av betydelse beaktas (prop. 1984/85:175 s. 10 ff.).

Beträffande anknytningsfaktorn ”ekonomiskt engagerad här…” anges i förarbetena att rena kapitalplaceringar i Sverige inte bör påverka bedömningen av om väsentlig anknytning föreligger, däremot bör tillgångar som ger ett verkligt inflytande i en rörelse som bedrivs i Sverige beaktas om det sker genom innehav av aktier, via juridiskt person eller på annat sätt (a. prop. s. 14).

I praxis har aktieinnehav i bolag som understiger tio procent regelmässigt inte ansetts ge ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet (se t.ex. RÅ 2009 not 85 och HFD 2016 not. 28). Ett innehav om tio procent eller mer ger däremot ett sådant inflytande och har ansetts som en stark anknytningsfaktor vid bedömningen av om väsentlig anknytning föreligger (se t.ex. RÅ 2004 not. 215 och RÅ 2006 ref. 67).

I HFD 2019 ref. 12 fann Högsta förvaltningsdomstolen att ett ekonomiskt engagemang i Sverige genom väsentlig inflytande i näringsverksamhet inte ensamt kunde medföra väsentlig anknytning hit vid en bosättning utomlands i 14 år. Domstolen beaktade även att det aktuella kapitalinnehavet erhölls sex år efter flytten från Sverige.

RÅ 2009 not. 82 gällde en person med dubbelt medborgarskap som sedan ett tiotal år varit utflyttad från Sverige och bosatt i Turkiet. Han avsåg att förvärva en minoritetspost om tio procent i ett bemanningsföretag i Sverige samt en fritidsfastighet här. Högsta förvaltningsdomstolen delade Skatterättsnämndens bedömning att väsentlig anknytning inte uppkom genom förvärven.

Ska ansökan prövas?

A har uppgett att frågan om hans skattskyldighet i Sverige är av vikt för honom bl.a. eftersom han, beroende av bedömningen, kan behöva omstrukturera sitt ägande av andelarna i Y. Det föreligger därmed sådana förutsättningar som krävs för att ett förhandsbesked ska meddelas, jfr 5 § lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor.

Väsentlig anknytning?

A:s indirekta ägande i ett svenskt rörelsedrivande bolag uppgår till 18,3 procent och det är därmed så stort att det ger ett väsentligt inflytande i en näringsverksamhet i Sverige. Vad han anfört om avsaknad av vetorätt för grundarna av Y föranleder ingen annan bedömning.

Till skillnad mot omständigheterna i t.ex. HFD 2019 ref. 12 har det väsentliga inflytandet för A:s del uppkommit då han var bosatt och obegränsat skattskyldig i Sverige. Hans väsentliga inflytande i näringsverksamheten är därmed enligt Skatterättsnämndens uppfattning en stark anknytningsfaktor vid bedömningen av om han ska anses ha väsentlig anknytning hit. Det har vidare inte gått så lång tid från hans flytt från Sverige till (…).

Vid den samlade bedömning som ska göras finner Skatterättsnämnden att A har väsentlig anknytning till Sverige även efter den 1 oktober 2019 då han frånträdde den tidigare permanentbostaden här.

Beträffande A:s invändning att hans svenska medborgarskap innebär en begränsning av den fria rörligheten inom EU konstaterar Skatterättsnämnden att detta bl.a. förutsätter att en annan bedömning av den skatterättsliga statusen görs för en icke svensk medborgare i motsvarande situation. Det saknas emellertid enligt nämndens uppfattning skäl för att en sådan annan bedömning skulle göras.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Richard Hellenius, Johan Rubenson, Olof Sundin och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.