Stadigvarande vistelse och väsentlig anknytning

Fråga om makar som avser att flytta utomlands ska anses obegränsat skattskyldiga i Sverige på grund av väsentlig anknytning hit eller, i makens fall, även på grund av stadigvarande vistelse här. Maken kommer bl.a. att ha fortsatt umgänge med minderåriga barn och fortsätta att arbeta i Sverige i viss utsträckning. Makarna har inte ansetts obegränsat skattskyldiga i Sverige.

Diarienummer
92-20/D
Meddelandedatum
2021-06-02
Lagrum
  • 3 kap. 3 och 7 §§ inkomstskattelagen (1999:1229)
Sökande
A och B
Motpart
Skatteverket
Har överklagats?
Ja
Högsta förvaltningsdomstolens avgörande
Beslut
Avgörandedatum
2022-04-12
Mål nr
3759-21

Förhandsbesked

Frågorna 1 och 8

A ska inte anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av stadigvarande vistelse här eller väsentlig anknytning hit.

B ska inte anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av väsentlig anknytning hit.

Bakgrund

Omständigheterna i ärendet

Makarna A och B avser att flytta till [ett annat EU-land] eller [ett annat EU-land] efter sommaren 2021 tillsammans med sina gemensamma barn.

A är svensk medborgare och har bott permanent i Sverige sedan [1990-talet]. B är svensk och [utländsk] medborgare och har bott permanent här sedan [2000-talet].

Efter utflyttningen från Sverige avser A att behålla sin anställning hos X under tre till fem år. Han avser att besöka sin arbetsplats en vecka per månad under månaderna januari–juni och september–december. Han kommer då att anlända till Sverige på måndagen och lämna Sverige på söndagen. Vidare avser han att vistas här den 1 juli–den 8 augusti. Totalt kommer han att tillbringa 98 övernattningar i Sverige per år. B kommer endast att besöka Sverige fem till sex veckor under sommaren.

A har två minderåriga barn tillsammans med sin före detta hustru och planerar att umgås med barnen 40 dagar per år i Sverige. (…)

A:s arbetsuppgifter hos X är att för X:s räkning delta i förvaltningen av fonden (…) (fonden), som investerar i olika bolag. Fonden har ett [antal] investerare. En general partner i [utlandet] beslutar vilka investeringar som fonden ska genomföra. I Sverige finns en investeringskommitté med [ett antal] personer, där A ingår. Personerna i investeringskommittén beslutar gemensamt vilka investeringar som de ska rekommendera till general partner.

Fonden investerar bl.a. i svenska bolag och äger mer än 50 procent i bolagen. Någon av personerna i investeringskommittén sitter alltid i styrelsen i de bolag som fonden har investerat i. A är styrelseledamot i ett svenskt aktiebolag och det kan tänkas att han kommer att sitta i styrelsen i ytterligare ett till två bolag.

A äger samtliga aktier i Y AB. Bolaget har investerat i fonden och har en ägarandel som är [mindre än en] procent. Det får ingen särskild ersättning utan är delägare på samma villkor som alla andra andelsägare. I övrigt investerar Y AB i noterade värdepapper. Innehaven motsvarar mindre än en procent av aktierna och rösterna i bolagen.

Y AB äger även en fritidsbostad i [kommunen Z]. Vidare äger A en fritidsbostad och en obebyggd tomt i [kommunen Å] samt en bostadsrättslägenhet om (…) kvm i [ort]. Dessutom samäger han en bostadsrättslägenhet med sin före detta hustru, vilken disponeras av henne och deras minderåriga barn. A och B har aldrig varit bosatta i dessa bostäder. A:s umgänge med de minderåriga barnen kommer att ske i bostadsrättslägenheten om (…) kvm, alternativt i fritidsbostaden i [kommunen Z] eller fritidsbostaden i [kommunen Å].

Makarna äger också (…) bilar i Sverige.

Frågorna och parternas inställning

A och B vill få klarhet i om de kan behålla ovan angiven anknytning till Sverige utan att de betraktas som obegränsat skattskyldiga här (fråga 1).

De vill vidare veta om de betraktas som obegränsat skattskyldiga i Sverige om A inte har några styrelseuppdrag här och inte behåller bostadsrättslägenheten om (…) kvm (fråga 2), om han inte heller behåller sitt ägande i bostadsrättslägenheten som han samäger med sin före detta hustru (fråga 3) samt om han inte heller behåller fastigheterna i [kommunen Å] (fråga 4). A frågar också om han anses ha väsentlig anknytning till Sverige om han även avslutar sin anställning hos X och då inte heller sitter i styrelsen i de bolag som fonden investerar i (fråga 5).

Makarna vill också, som ansökan får förstås, veta om svaren på frågorna 1–4 ändras om de säljer (…) av bilarna i Sverige (fråga 6) eller om det sker diskretionär förvaltning av kapitalet i Y AB (fråga 7).

Som ansökan får förstås vill A dessutom veta om hans vistelser i Sverige medför att han anses stadigvarande vistas här (fråga 8) och om den frågan besvaras jakande, om svaret ändras om han endast tillbringar två eller tre veckor här under sommaren (fråga 9).

Sökandena anser att de inte ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige och att A:s vistelser i Sverige inte innebär att han stadigvarande vistas här.

Skatteverket anser att A vid en samlad bedömning får anses ha väsentlig anknytning till Sverige i frågorna 1–5, men att sådan anknytning inte kan anses föreligga för B. Enligt verkets uppfattning kan någon stadigvarande vistelse i Sverige inte anses föreligga.

Skälen för avgörandet

Rättsligt

Stadigvarande vistelse

Enligt 3 kap. 3 § första stycket 2 inkomstskattelagen (1999:1229) är den som stadigvarande vistas i Sverige obegränsat skattskyldig.

Begreppet stadigvarande vistelse är inte närmare definierat i inkomstskattelagen. Av förarbetena till bestämmelsen framgår att det av praxis följer att som stadigvarande vistelse i Sverige räknas i princip en sammanhängande tidsperiod om sex månader eller mer (prop. 2004/05:19 s. 30). Av rättspraxis följer vidare att om vistelsen här understiger en tidsperiod om sex månader ska bedömningen av om den ska anses vara stadigvarande göras med utgångspunkt i vistelsens längd, omfattning och regelbundenhet. En person kan därför anses stadigvarande vistas i Sverige även om denne under ett år tillbringar färre dagar i Sverige än utomlands (se t.ex. HFD 2018 ref. 30 och där angivna rättsfall).

I RÅ 2008 ref. 56 ansågs en dansk läkare som återkommande hade arbetat i Sverige i tvåveckorsperioder ha vistats stadigvarande här. Läkaren hade vistats här sammanlagt 18 veckor under ett år och sammanlagt nio veckor under det första halvåret därefter.

I HFD 2019 not. 27 ansågs däremot regelbundna vistelser om tre sammanhängande sommarmånader och tre sammanhängande veckor i samband med påsken samt kortare, oregelbundna besök om sammanlagt högst två veckor per år inte innebära att vistelsen i Sverige var av sådan omfattning att den skulle anses stadigvarande.

Väsentlig anknytning

Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 är den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här obegränsat skattskyldig.

För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska bl.a. beaktas om personen är svensk medborgare, hur länge personen var bosatt här, om personen har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om personen har sin familj här, om personen bedriver näringsverksamhet här, om personen är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger personen ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om personen har en fastighet här och liknande förhållanden (3 kap. 7 § första stycket).

Vid prövningen ska det göras en samlad bedömning i det enskilda fallet varför alla omständigheter av betydelse måste beaktas (se prop. 1984/85:175 s. 13).

Om en tidigare permanentbostad behålls efter utflyttningen medför det normalt väsentlig anknytning till Sverige (se t.ex. HFD 2012 not. 51). Enbart innehav av en fritidsbostad inrättad för åretruntbruk ger i regel inte väsentlig anknytning hit (se t.ex. RÅ 1992 not. 367 och HFD 2020 not. 27).

I RÅ 2003 ref. 52 ansågs frekventa resor till Sverige för att ca 60 dagar per år umgås med ett minderårigt barn inte medföra väsentlig anknytning hit. Personen avsåg även att besöka Sverige 20 dagar per år för arbete. Personens innehav av en aktiepost om ca tre procent och ett styrelseuppdrag i ett onoterat svenskt aktiebolag samt innehav av en andel av en fastighet utan bostadsbyggnad medförde inte annan bedömning.

I RÅ 2010 not. 78 ansågs en person som skulle besöka Sverige för att umgås med två minderåriga barn drygt 100 dagar per år och för arbete ca 20 dagar per år få väsentlig anknytning hit. Bedömningen ändrades inte om antalet besöksdagar i Sverige minskade till högst 100.

Av förarbetena framgår att rena kapitalplaceringar i Sverige inte bör påverka bedömningen av om väsentlig anknytning föreligger. Däremot bör tillgångar som ger ett verkligt inflytande i en rörelse som bedrivs i Sverige beaktas oavsett om det sker genom innehav av aktier, via en juridisk person eller på annat sätt (se prop. 1984/85:175 s. 14).

I praxis har aktieinnehav som understiger tio procent inte ansetts ge ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet (se t.ex. RÅ 2009 not. 85 och HFD 2016 not. 28).

Skatterättsnämndens bedömning

Fråga 8

Den fråga som först ska bedömas är om A efter utflyttningen från Sverige ska anses stadigvarande vistas här.

A avser att vistas i Sverige en vecka per månad under månaderna januari–juni och september–december. Dessutom avser han att vistas här den 1 juli–den 8 augusti. Han kommer därmed att vistas i Sverige regelbundet enligt ett visst mönster. Enligt Skatterättsnämndens uppfattning är vistelsen här dock inte av sådan omfattning att den ska anses som stadigvarande (jfr t.ex. RÅ 2008 ref. 56). A ska således inte anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av stadigvarande vistelse här.

Fråga 1

Nästa fråga är om A och B ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttningen om de behåller i ansökan angiven anknytning hit.

A avser att umgås med sina två minderåriga barn 40 dagar per år i Sverige. Enbart umgänget med barnen kan enligt Skatterättsnämndens mening inte anses medföra väsentlig anknytning hit (jfr RÅ 2003 ref. 52 och RÅ 2010 not. 78).

Då någon egentlig rörelse inte bedrivs i Y AB kan A:s aktieinnehav i det bolaget inte anses ge honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här (se t.ex. RÅ 2001 not. 41 och RÅ 2002 not. 150). Vidare är bolagets innehav av noterade värdepapper obetydliga och ger honom inte ett sådant inflytande.

A äger via Y AB [mindre än en] procent i fonden, som i sin tur äger mer än 50 procent i svenska bolag. Y AB är delägare i fonden på samma villkor som alla andra andelsägare. A:s indirekta ägande i de svenska bolagen är därmed inte tillräckligt för att ge honom ett väsentligt inflytande över de verksamheter som bedrivs av bolagen. I den mån han har inflytande över de svenska bolagens verksamheter följer det av hans anställning hos X, där styrelseuppdrag i upp till tre bolag ingår. A kan därför inte genom sitt innehav av tillgångar anses ha ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här (jfr RÅ 2001 not. 41).

De fastigheter och bostadsrättslägenheter som A direkt eller indirekt äger i Sverige är inte tidigare permanentbostäder och innehaven kan inte självständigt anses medföra väsentlig anknytning hit. Bilarna i Sverige påverkar inte bedömningen.

Vid en samlad bedömning av omständigheterna anser Skatterättsnämnden att A efter utflyttningen inte ska anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av väsentlig anknytning hit. Detsamma gäller för B.

Frågorna 2–7 och 9

Med hänsyn till svaret på fråga 1 förfaller frågorna 2–7 och med hänsyn till svaret på fråga 8 förfaller fråga 9.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, Birgitta Pettersson, Anders Bengtsson, Robert Påhlsson, Johan Rubenson, Olof Sundin och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Maria Doeser.

Senaste förhandsbesked inom Inkomstskatt

Visa alla
Till toppen