Utländsk stiftelse

En utländsk trust har inte ansetts motsvara en svensk familjestiftelse när den person som har bildat trusten också är förmånstagare och kan kontrollera trustegendomen genom att få den utbetald till sig. En utbetalning av tillgångarna i trusten till den personen föranleder ingen inkomstbeskattning.

Diarienummer
38-20/D
Meddelandedatum
2021-06-15
Lagrum
  • 2 kap. 2 § och 10 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229)
Sökande
A
Motpart
Skatteverket
Har överklagats?
Ja
Högsta förvaltningsdomstolens avgörande
Dom
Avgörandedatum
2021-12-13
Mål nr
4005-21

Förhandsbesked

Y Trust motsvarar inte en svensk familjestiftelse. En utbetalning av tillgångarna i trusten till A föranleder inte någon inkomstbeskattning.

Bakgrund

Omständigheterna i ärendet

A är svensk medborgare. Han har varit bosatt utanför Sverige i mer än (…) år. (…).

Under sin tid i [land] etablerade han – i syfte att skydda sina tillgångar (…) ett antal truster i Jersey. En av dessa truster är Y Trust.

En trust är inte en juridisk person enligt rättsordningen i Jersey och kan därför inte åta sig skyldigheter, förvärva rättigheter eller föra talan inför domstol. En trust utgörs av en förpliktelse för en förvaltare (trustee) att förvalta tillgångar till förmån för en eller flera förmånstagare (beneficiaries) på de villkor som överenskommits med den som bildat trusten (settlor) och enligt rättsordningen i Jersey. Förvaltaren anses vara ägare av trustegendomen i juridisk mening medan de ekonomiska fördelarna tillkommer förmånstagarna. Trustegendomen är under uppdragstiden sakrättsligt skyddad.

Y Trust bildades av A den [datum]. Det anges inte uttryckligen i trusturkunden utan framgår av att det var A som tillsköt trusten dess egendom. Egendomen utgörs bland annat av andelar i olika bolag och (…).

Enligt de ursprungliga trustvillkoren var bland annat A (…) förmånstagare. I [månad, år] utsågs A:s syster C till trustens beskyddare (protector). Den [datum] ändrades, med godkännande av beskyddaren, trusturkunden på så sätt att Y Trust fortsättningsvis ska förvaltas enligt en reviderad trusturkund.

Av de reviderade trustdokumenten framgår bland annat följande. A är förmånstagare och appointor. Den som är appointor har rätt att när som helst utse en ny beskyddare. (…). Trustens förvaltare har diskretionära befogenheter vilket bland annat innebär att förvaltaren kan överföra trustens samtliga tillgångar till en av förmånstagarna. Förvaltaren kan efter skriftligt godkännande av beskyddaren lägga till eller ta bort förmånstagare och kan också med beskyddarens skriftliga godkännande betala ut hela eller delar av trustens tillgångar till endast en eller till flera förmånstagare. Trustens beskyddare har rätt att när som helst tillsätta eller avsätta trustens förvaltare. I [månad, år] adderades C till kretsen av förmånstagare.

Truster är kostsamma och efter A:s flytt tillbaka till Sverige har Y Trust förlorat sitt syfte. A har därför för avsikt att begära att förvaltaren av trusten överför samtliga tillgångar i Y Trust till honom. Han har enligt trusthandlingarna ingen rätt att ge förvaltaren av trusten bindande instruktioner men utgångspunkten för ansökan är att hans begäran kommer att följas. Detta är också fullt förenligt med lagstiftningen i Jersey.

Som förutsättning gäller att det inte finns några andra avtal eller villkor som begränsar eller utvidgar de rättigheter/skyldigheter som tillkommer A, hans syster C eller trusten än de som givits in.

Frågorna och parternas inställning

1. Ska Y Trust anses motsvara en svensk familjestiftelse på så sätt att överföringar från Y Trust medför att A ska beskattas som för periodiskt understöd i enlighet med 10 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL?

2. För det fall svaret på fråga 1 är nej, innebär det att överföringar från Y Trust till A kan göras utan skattemässiga effekter för honom?

Enligt A måste han, eftersom han i dagsläget är trustens stiftare, appointor och förmånstagare anses förfoga över trustegendomen på ett sådant sätt att Y Trust inte motsvarar en svensk stiftelse. Det går inte att få till stånd en svensk stiftelse om det är meningen att den ska ha en bestämd destinatärskrets i vilken stiftaren ingår. Redan den omständigheten att han är en av ett fåtal bestämda förmånstagare innebär därför att Y Trust inte kan anses motsvara en svensk familjestiftelse. Tillgångarna i Y Trust bör därför ses som direkt ägda av honom.

A framhåller att det är av yttersta vikt att han känner till de skattemässiga effekterna innan han tar emot tillgångarna. Detta eftersom tillgångarna har ett så pass högt värde att en eventuell inkomstbeskattning skulle innebära att han i praktiken inte kan göra en sådan begäran.

Skatteverket anser däremot att Y Trust motsvarar en svensk familjestiftelse. Trustens tillgångar är avskilda från stiftaren och förmånstagarna har ingen sådan dispositionsrätt som kan jämställas med äganderätt. Sökanden är en av många förmånstagare och kan inte ställa rättsliga anspråk på att erhålla en förmån från trusten. Förvaltaren beslutar självständigt om eventuella utbetalningar. Att en förmånstagare kan begära att erhålla utbetalningar innebär inte att denne kan förfoga över den utländska företeelsens tillgångar på ett sätt som motsvarar äganderätt. I en svensk stiftelse med bestämd destinatärskrets kan förmånstagarna inte bara utöva ett inflytande över dess förvaltning utan även utgöra dess styrelse.

Enligt verkets uppfattning är det inget som principiellt hindrar att även en stiftare kan komma ifråga för utdelning från en familjestiftelse om denne uppfyller ändamålsvillkoren och förvaltaren självständigt fattar beslut om utdelning i enlighet med dessa villkor.

Skälen för avgörandet

Rättsligt

Stiftelselagen

En stiftelse bildas enligt 1 kap. 2 § första stycket stiftelselagen (1994:1220) genom att egendom enligt förordnande av en eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål.

I det förhållandet att stiftelsen är en självägande förmögenhet ligger att den som vill gynna sig själv i ekonomiskt avseende är hänvisad till andra juridiska former än stiftelsen. Ett ”stiftelseförordnande” som innebär att ”stiftaren” ska gynnas ekonomiskt blir rättsligt sett att betrakta som ett uppdragsförhållande mellan ”stiftaren” och den som förvaltar egendomen (se prop. 1993/94:9 s. 44 f. och 106).

Stiftaren kan inte omfattas av en destinatärskrets som är bestämd. Det går helt enkelt inte att få till stånd en stiftelse, om det är meningen att den ska ha en bestämd destinatärskrets i vilken stiftaren ingår (se Henning Isoz, Stiftelselagen ˗ En kommentar, 1997, s. 30).

IL

Periodiskt understöd räknas vid beskattningen till inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 2 § IL. Som periodiskt understöd behandlas enligt 6 § varje utbetalning eller förmån från stiftelser vars stadgar föreskriver att stiftelsens inkomster för all framtid eller viss tid ska betalas ut till en viss familj, vissa familjer eller till bestämda personer (s.k. familjestiftelser). Av 62 kap. 7 § framgår att familjestiftelser under vissa förutsättningar har rätt till avdrag för periodiska understöd.

Enligt 2 kap. 2 § första stycket omfattar de termer och uttryck som används i lagen också motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses. I förarbetena uttalas att vad som ska bedömas är om något enligt den utländska rätten är sådant att den aktuella företeelsen skulle kunna anses falla in under den svenska termen, såsom den används i IL. Som exempel anges att med stiftelse avses utländska juridiska personer som enligt det aktuella landets lagstiftning motsvarar vad som enligt svensk lagstiftning är en stiftelse. Det får i det enskilda fallet avgöras om likheterna är så stora att den utländska företeelsen kan anses motsvara det som avses med den svenska termen (prop. 1999/2000:2 del 2 s. 22).

Av praxis framgår att det vid bedömningen av om en viss utländsk företeelse ska anses motsvara en svensk har lagts stor vikt vid om den utländska företeelsen civilrättsligt kan anses motsvara den svenska företeelsen som är i fråga (se RÅ 2009 ref. 100 och HFD 2016 ref. 22).

Skatterättsnämndens bedömning

Den avgörande frågan vid bedömningen av om Y Trust kan anses motsvara en svensk stiftelse är om tillgångarna vid överföringen till trusten kan anses ha avskilts från A:s tillgångar i sådan utsträckning att han inte längre kan anses som ägare till dem (jfr RÅ 2000 ref. 28, HFD 2017 not. 29 och HFD 2018 ref. 11).

A har bildat trusten och är förmånstagare. Han är även appointor med rätt att utse trustens beskyddare och kan, även om en sådan begäran inte är bindande för trustens förvaltare, begära att trustens tillgångar överförs till honom (jfr HFD 2018 ref. 11).

Enligt Skatterättsnämndens uppfattning kan en motsvarighet till en svensk stiftelse inte uppkomma när den person som har bildat trusten också är förmånstagare och kan kontrollera trustegendomen genom att få den utbetald till sig. Bildaren kan då inte anses ha skilt sig från egendomen utan ska alltjämt anses som ägare till tillgångarna i trusten. Mot den bakgrunden är A att anse som ägare till tillgångarna i Y Trust. En utbetalning av tillgångarna i trusten till honom föranleder därmed ingen inkomstbeskattning.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, Birgitta Pettersson, Anders Bengtsson, Robert Påhlsson, Johan Rubenson, Olof Sundin och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.

Senaste förhandsbesked inom Inkomstskatt

| Inkomstskatt

Avdrag för kostnader?

(Dnr 105-20/D)

Ett antal vattenkraftsproducenter har gemensamt bildat ett bolag vars syfte är att finansiera miljöåtgärder avseende vattenkraften. Avdragsrätt har ansetts föreligga för medel som producenterna betalar till bolaget och bolaget har bedömts vara skattskyldigt för mottagna medel. Avdragsrätt har även ansetts föreligga för de medel som bolaget i sin tur betalar ut till ersättningsberättigade producenter och producenterna har ansetts vara skattskyldiga för mottagna medel.

Visa alla
Till toppen